Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014

Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer

Dag(ar)

:

Timme(s)

:

Minut(er)

:

Andra(s)

Björkallén

Björkallén

Den 19 mars 1942 namngavs Björkallén i Haga.

Den gamla allén som ledde fram till herrgården Taborsberg var 1942 ännu kantad av björkar. På 1930 års karta utgjorde Björkallén norra delen av den äldre Taborsbergsvägen.

Se vidare Taborsbergsvägen.

Sandbygatan

Sandbygatan

Sandbygatan gick genom Sandbykvarteret som fått sitt namn från gården Sandby, som låg strax norr om gatans nordöstra ände.

Sandby nämns ett par gånger under 1400-talet och har ofta haft samma ägare och brukare som Ståthöga. Redan på 1870-talet började området kring Sandby, öster om Stockholmsvägen, delas upp i tomter och bebyggas. Det var början till Norra förstäderna.

Namnet Sandbygatan är känt sedan 1910 och gatan fick behålla sitt namn vid den officiella namngivningen av områdets gator 1928.

(Karta över Norrköping, 1930)

Älvgatan

Älvgatan

Älvgatan hör till de äldsta gatunamnen i Kneippen. Gatan ledde från början ända ner till ”älven”, det vill säga Motala ström.

Syltenvägen

Syltenvägen

Syltenvägen löper nedanför Syltberget. Namnet är känt första gången 1930 men vägen är fanns redan när Konst- och industriutställningen arrangerades i Sylten 1906.

De vattensjuka ängarna på Strömmens södra sida kallades sedan gammalt Södra Sult och senare Södra Sylten. Namnet hör ihop med ordet sylta som är vanligt i lokala ortnamn och betyder låg havsstrand, kärr eller myr. Sylten och Saltängen betyder ungefär samma sak. Stadsplanen för ”det nya östra industriområdet” antogs av stadsfullmäktige 1913 och fastställdes av Kungl. Maj:t året därpå. De första gatunamnen i stadsdelen Sylten tillkom 1915.

Fortsättningen av Trädgårdsgatan ut till Sylten kallades förr folkligt för Syltgatan.

(Konst- och industriutställningens huvudrestaurang uppe på Syltberget.)

Nubbgatan

Nubbgatan

Gatan fick troligen detta namn på grund av att den är kort. Namnet finns med bland de allra första i Kneippen.

Albertslundsvägen

Albertslundsvägen

Den 6 mars 1953 namngavs Albertslundsvägen i Åby.

Vägen fick namn efter fastigheten Albertslund som ägdes av byggmästaren Albert Andersson (1865–1955).

Linnégatan

Linnégatan

Linnégatan fick behålla sitt gamla namn när stadsdelen fick officiellt fastslagna namn 1928 även om namnet inte ansågs som ”fullt motiverat”. Norra förstäderna hade några gatunamn av den typ som är vanliga i städer: Brahegatan, Linnégatan och Vasagatan.

Karlshovsvägen

Karlshovsvägen

Namnet Karlshovsvägen ansågs vara hävdvunnet när områdets gator namnsattes 1929.

En del av Fiskebygärdet, Fiskebys del av Eneby mo, började omkring 1899 styckas av och säljas som tomter. Området, som bebyggdes efter hand under 1900-talets första decennier, fick namnet Karlshov efter bruksägaren och riksdagsmannen Carl Edvard Ekman (1826–1903) på Finspångs bruk som ägde Fiskeby och marken där villaområdet byggts.

Galgberget

Galgberget

Här låg stadens avrättningsplats. I ett gåvobrev från 1470-talet nämns galgen invid Domarringen. På kartor från 1600- och 1700-talet är platsen utmärkt med just en galge och benämns ”rättareplats”. Vägen dit från Kransporten i stadsplanket kallades logiskt nog Galggatan. Den sista avrättningen på Galgberget ägde rum 1838 då klädesvävaren Carl Magnus Kullman halshöggs efter att ha rånmördat tre kvinnor i staden. Han blev även den siste som avrättades i Norrköping. Själva avrättningsplatsen låg på en berghylla mellan Galgberget och Helge berg vid Idrottsparken, och den sprängdes bort när Skarphagsleden anlades.

Vikingavägen

Vikingavägen

Den 24 februari 1972 namngavs Vikingavägen i Herstadberg.

Namngrupp ”forntid”. Se Envigsvägen.