Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Saltängsrondellen
Saltängsrondellen på Saltängen namngavs den 30 maj 2007.
Rondellen fick sitt namn av stadsdelen den ligger i.
Saltängsbron
Saltängsbron mellan Gamla staden och Saltängen namngavs den 29 maj 1980.
Den första Saltängsbron (eller Nya bron) bekostades av hertig Johan och byggdes av allmogen 1614, och ledde till Nya staden på Saltängen. Den bro som invigdes 1837 fick namnet Oscar Fredriks bro efter arvfursten Oscar Fredrik (1829–1907), hertig av Östergötland och sedermera kung Oscar II. Den unge prinsen var själv närvarande vid invigningen. År 1980 ville kommunstyrelsen ge den nybyggda bro som ersatte Oscar Fredriks bro ett annat namn och ett 40-tal namnförslag kom in. Namnberedningen föredrog det gamla namnet men, ”om särskilda skäl för namnbyte anses föreligga”, accepterades Saltängsbron för att få historisk anknytning till den första bron. Dagens bro är den sjätte på platsen. Oscar Fredriks bro kunde i folkmun ibland kallas Saltängsbron precis som dagens Saltängsbron ibland fortfarande kallas Oscar Fredriks bro.
(Foto: Fredrik Schlyter)
Kvarteret Spiran
Kvarteret Spiran finns med på 1728 års karta över stadsdelen Dal (Dalskvarteret).
Kvartersnamnen Kronan, Spiran, Svärdet och Äpplet samt senare Nyckeln syftar på riksregalierna – värdighetstecken i statlig ägo som symboliserar kunglig eller furstlig status. De svenska regalierna är kända från 1311, men de äldsta som finns bevarade är två rikssvärd från Gustav Vasas tid. I övrigt omfattar den äldre samlingen en krona, en spira, ett riksäpple och en riksnyckel, utförda till Erik XIV:s kröning. Spiran står för kungens världsliga makt.
(S:t Olai pastorsexpedition vid korsningen Drottninggatan – Prästgatan i kvarteret Spiran år 1925. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Västra Strömsholmen
Kvarteret Västra Strömsholmen i Östantill namngavs den 27 maj 2014.
Strömsholmen fick sitt namn av läget i Strömmen och kallades före 1848 Skeppsholmen, Blekholmen och Bykholmen.
(Restaurangen på Strömsholmen år 1885. Foto: Wilhelm Wiberg. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Nordanskogsvägen
Nordanskogsvägen i Arkösund namngavs den 26 maj 1988.
Vägen löper genom Nordanskogsområdet som ligger väster om Arkösunds samhälle. Nordanskogs gård har anor från 1600-talet.
Gråbergsgatan
Gråbergsgatan i Vilbergen namngavs den 25 maj 1967.
Namngrupp ”stenbrytning”. Gråberg är i dagligt tal benämning på det svenska urberget.
Tjädervägen
Tjädervägen i Krokek namngavs senast 1970.
Namngrupp ”skogsfåglar”.
Västgötegatan
Västgötegatans sträckning kan vara äldre än Norrköpings reglerade stadsplan – kanske har vi att göra med delar av en ursprungligen medeltida gata. Namnets bakgrund är höljt i dunkel och Norrköpingsforskarna har dragit olika slutsatser.
Arthur Nordén hävdade att gatunamnet syftar på att den ledde till Västergötland via landsvägen norr om Vättern. Edward Ringborg ansåg att namnet förmodligen är ett minne från skråtiden och att utsocknes – västgötska ”knallar” – här fick ha bodar för försäljning av sina alster. Han påpekade också att landsvägen utanför staden aldrig kallats Västgötavägen, utan Risingevägen och Enebyvägen.
Namnet Västgötagatan är belagt första gången 1769.
Läraregatan
Läraregatan i Enebymo namngavs den 22 maj 1969.
Den endast 60 meter långa gatan är en tvärgata till Skolmästaregatan.
Kvarteret Kajan
Kvarteret Kajan i Kneippen var namngivet 1897.
Namngrupp ”djur”.
