Norrköpings historia

Nyheter
Det militära Norrköping genom historien

Det militära Norrköping genom historien

”Norrköping brukar inte betraktas som en militärstad, men det har funnits militär närvaro och organisation i staden långt före halvseklet med F 13.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om det militära Norrköping genom historien.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Uppställning utanför Militärskolans kasern (nuvarande Källvindskolan) cirka 1893. Ur Armémuseums arkiv)

Medeltidsslottet Ringstadholms uppgång och fall

Medeltidsslottet Ringstadholms uppgång och fall

Ringstadholm utanför Norrköping var ett viktigt slott på medeltiden. Det var centrum i ett eget län och intogs av Engelbrekt, men har legat öde sedan det förstördes 1470.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Ringstadholms slott.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Olov Lönnqvists modell av Ringstadholms slott på Norrköpings stadsmuseum. Byggnadens dimensioner är förmodligen kraftigt överskattade. Foto: Peter Kristensson)

Holmens bruks månghundraåriga verksamhet i Norrköping

Holmens bruks månghundraåriga verksamhet i Norrköping

År 1609 startades ett vapenfaktori på Kvarnholmen i Strömmen. Det blev grunden till Holmens bruks omfattande verksamhet i Norrköping under drygt 350 år.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Holmens bruk.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Holmens Bruk och Fabriks AB år 1901. Bild från tidskriften Hemmet, Teknik- och industrihistoriska arkivet på Tekniska museet)

Tre historiska personer ger namn åt spårvagnar

Tre historiska personer ger namn åt spårvagnar

Wettextrasans skapare Curt Lindquist, Sveriges första kvinnliga kommunalråd Lena Lundblad och författaren bakom Lotta-böckerna Ester Ringnér-Lundgren. Det är personerna som Norrköpings kommun nu hedrar med spårvagnsnamn.

– Vi är glada över att äntligen kunna namnge dessa tre spårvagnar. Det är både ett sätt att hedra de här personerna och bredda bilden av Norrköpings historia eftersom vi väljer personer som haft betydelse för staden, men ändå inte är så kända av allmänheten, säger Gustav Flodén, chef för samhällsbyggnadskontoret.

Samhällsplaneringsnämnden beslutar vilka namn som ska pryda spårvagnarna, en tradition som infördes 2010. De personer som väljs ska ha bidragit till utveckling och kännedom om Norrköping sedan spårvägen invigdes 1904. För att vara aktuell ska personen inte längre vara i livet, vilket innebär att anhöriga alltid måste ge sitt godkännande innan kommunen går vidare i processen.

– Spårvagnarna är en typisk Norrköpingssymbol som många människor nyttjar varje dag. Därför känns det extra fint att vi använder just dem för att lyfta fram driftiga personer som har betytt mycket för Norrköping, säger Reidar Svedahl (L), ordförande i samhällsplaneringsnämnden.

De tre spårvagnarna döps efter:

Lena Lundblad (1922–2006)
Förskolläraren Lena Lundblad började engagera sig i den lokala politiken 1958 och tio år senare blev hon ett av Sveriges två första kommunalråd. Lena Lundblad ansvarade för kulturroteln i Norrköping för dåvarande Högerpartiet, nu Moderaterna. Samtidigt valdes hon till Skolstyrelsens första kvinnliga ordförande.

Curt Lindquist (1908–1988)
Civilingenjören Curt Lindquist uppfann bland annat den tunna disktrasan som hans fru Margareta döpte till Wettex, en förkortning av engelskans ”wet textile”. Tillverkningen av Wettex disktrasor ligger än i dag i Norrköping, det finns också en fabrik i Tyskland. Alla disktrasor som är styva när man köper dem baseras på Curt Lindquists idé.

Ester Ringnér-Lundgren (1907–1993)
Ester Ringnér-Lundgren, uppvuxen i Norrköping, var författare till Lotta-böckerna under pseudonymen Merri Vik. Under åren 1958–1991 fick hon 47 böcker om Lotta utgivna. Totalt skrev Ester Ringnér-Lundgren 140 titlar och sålde 3,5 miljoner ungdomsböcker. I dag finns ett aktivt sällskap till hennes minne och Lotta-böckerna har getts ut som e-böcker.

Kan du namnen på Klockaretorpets kändisar?

Kan du namnen på Klockaretorpets kändisar?

Gatorna i Klockaretorpet har namngivits efter Norrköpingsbor som gjort betydande insatser i staden. Numera är kanske gatunamnen mer kända än personerna.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om gatunamnen i Klockaretorpet.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Grosshandlaren Frans Blom, klädesfabrikören Emil Hedelius, operasångerskan Matilda Jungstedt och väverskan Anna Särström har alla gett namn åt gator i Klockaretorpet. Foton ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Tyska torget – en central plats i Norrköpings historia

Tyska torget – en central plats i Norrköpings historia

”På 1600-talet anlades ett torg som senare fick namn efter den tyska församlingens kyrka. Tyska torget blev Norrköpings nya politiska och ekonomiska centrum.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Tyska torget.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(”När den rena svenska flaggan hissade å rådhuset den 1 november 1905”. Ur fotosamlingen Swartzens Minnen, Norrköpings stadsarkiv)