Norrköpings historia

Nyheter

Historien om den kvinnliga frisyren

Historia finns i så mycket mer än slagfält, dokument som spikas upp på kyrkdörrar och vilka kungar och drottningar som lever när. Det är minst lika intressant att titta på de små detaljerna från historien, det ger oss en unik inblick i hur livet var och hur deras kultur såg ut. Därför tänkte vi titta lite på historiska frisyrer fram till 1900-talet i den västerländska kulturen.

Vikingatiden
Under Medeltiden kan man säga att vikingarna var de mest rena och “fräschaste” befolkningen i Europa. Det var deras sed att tvätta händer, fötter och ansikte varje dag. Man badade åtminstone en gång i veckan, tvättade gärna håret och höll det välkammat..Både män och kvinnor hade långt hår som de var stolta över, håren flätades och de använda pärlor och band för att dekorera sin frisyrer. Kvinnor var dock mer styrda och gifta kvinnor brukade sätta upp håret i tajta knutar eller använda hättor eller sjalar för att knyta upp håret.

1500-talet
Mittbenans tid, kan vi säga. Långt hår för kvinnor var fortfarande normen och de som gifte sig skulle gärna ha håret övertäckt. Senare under renässansen blev adeln mer frispråkig och smyckade gärna sina frisyrer med ädelstenar och diadem. Man försökte få mer volym i håret och det blev populärare att ha lockigt än rakt hår. På den här tiden hade man dock glömt allt som hette renlighet och sminkade hellre över smutsen än att tvätta sig då vattnet blivit otjänligt på de flesta platser.

1600-talet
Nu skulle volymen tas till sin spets med höga frisyrer. Precis som vi köper löshår från Poze Hair och andra salonger idag, köpte barockens kvinnor löshår för att få mer hår när de fina frisyrerna skulle skapas. Alternativt använde man sig av peruk men kvinnornas peruker var inte i närheten så ståtliga och välgjorda som männens. Peruker blev dyra mot slutet av 1600-talet och därmed mer en statussymbol än mode.

1700-talet
När vi snubblar in i rokokotiden hamnar vi i den mest överdrivna perioden. Först började kvinnorna att pudra håret och täckte det med en huva men allteftersom frisyrerna blev mer komplicerade, övergick man mer till peruker igen. Mot slutet av 1700-talet kunde en peruk vara 1 meter hög och välsmyckade. När hatten introducerades var det dock den som fick all utsmyckning och frisyrerna enklare.

1800-talet
Sist men inte minst kliver vi in i empirens tidsålder där romantik och realism brottas som århundradens tankesätt. Kraftiga lockar mitt på huvudet blev ett stort mode, gärna tillsammans med hårband eller blommor. Kvinnorna använde dekorativa kammar för att hålla uppe frisyren som bestod av tre delar: en knut baktill för volym och de två sidorna lockades och spändes fast med hårbandet.

Kulorna avslöjar stadens ryssförsvar

Pistolkulor och spritfabriker. Utgrävningarna i Inre hamnen ger rena Al Capone-vibbarna om man för ett ögonblick bortser från fyndens historiska värde. Men resterna av det gamla Kronobränneriet och spåren efter rysshärjningarna duger förstås gott ur ett arkeologiskt perspektiv.

Läs artikeln:
Norrköpings Tidningar

(Foto: Lotta Stenqvist/Arkeologerna)

Romerskt mynt funnet i Norrköping

Ett romerskt mynt har hittats i Fiskeby när ett stort område undersöktes med metalldetektor. Myntet visade sig vara en nästan tvåtusen år gammal romersk denar från omkring år 170.

Läs artikeln:
SVT Nyheter Öst

(Foto: Peter Zetterlund/Arkeologerna)

Efterlysning

“Jag söker efter bild på Ringstad skola. Den låg i skogskanten ca 800 meter före Ringstad mo. Marken till skolan skänkte ägaren av Ringstad gård. Skolan som på senare år blev privatbostad, mm revs på 70 talet tror jag.”

Fynd från Inre hamnen

I den igenfyllda Lillån som omgav den forna ön Skeppsholmen i hamnområdet har arkeologerna hittat importkeramik och mynt.

Läs artikeln:
Folkbladet

Norrköpings kvartersnamn får egen bok

Varför heter ett kvarter i Norrköping God vän? Vad var Stenhuset och Vårdtornet? Och vad är bakgrunden till kvartersnamn som Enväldet, Renströmmen och Trätan?

Journalisten Peter Kristensson, som skrivit boken Norrköpings gatunamn, arbetar nu med en bok om stadens kvartersnamn. Den kommer att berätta om ålder och bakgrund till namnen på Norrköpings närmare 1 400 kvarter. Och de kan – precis som gatunamnen – berätta mycket om stadens historia.

– I namnen lever minnet vidare av historiska byggnader, verksamheter och händelser, och av människor som för länge sedan skridit till skuggornas värld, säger Peter Kristensson.

De äldsta kvartersnamnen tillkom i början av 1700-talet när staden byggdes upp igen efter ryssarnas härjningar. Namnen speglar i hög grad den tidens Norrköping – ofta genom att de hämtades från tomtägares namn eller yrke, exempelvis Eken (Jacob Ekbohm), Vintern (Olof Winter), Hatten (hattmakare) och Klockan (klockgjutare).

Kvartersnamnen med tomtnummer användes förr som adresser och var då mer allmänt kända än i dag. Men många kvarter har gett namn åt verksamheter som finns i dagens Norrköping, däribland Linden, Rosen, Gubben och Kåkenhus.

Boken ges ut av Klingsbergs Förlag och beräknas komma ut i slutet av 2018. Upplägget liknar Norrköpings gatunamn, och det blir den första kompletta sammanställningen av kvartersnamnen i Norrköping.

Sida 1 av 1212345...10...Sista »

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.