Norrköpings historia

I sommar 100-årsjubilerar Kaktusplanteringen och det blir just kaktusplanteringen som kommer att pryda Carl Johans park. kaktusplanteringen.

– Vi ska självklart hylla vår kaktusplantering när den fyller 100 år! Motivet för 2026 är en hyllning av, och en blinkning till, 1926 års kaktusmotiv, säger Tomas Tekmen (KD), ordförande i samhällsplaneringsnämnden.

År 1926 anlade Norrköpings stad den första officiella kakturplanteringen i Carl Johans park. De första tolv åren var det olika fantasimönster eller Norrköpings gamla stadsvapen. År 1938 uppmärksammades Gustaf V 80 år och sedan dess har olika jubileer uppmärksammats i stort sett varje år: Kaktusplanteringarna från och med 1926

Kimstad GoIF och Östgöta-Tjust Lottakår uppmärksammas med inspirationsplanteringar.

(Fantasimönstret i den första Kaktusplanteringen 1926)

I 35 år arbetade hon i den ikoniska textilfabriken som i folkmun kallas Strykjärnet. I lika många år har hennes berättelse mött besökare i Arbetets museums trapphus. Nu får Alva – textilarbetaren vars liv speglar ett helt kapitel av Sveriges industrihistoria – en helt ny utställning och ett eget våningsplan.

– Det här är utan tvekan det mest efterlängtade vi gjort på Arbetets museum på många år. En utställning vi drömt om länge, säger utställningschefen Johanna Haverlind.

Den 13 juni 2026 öppnar Alva – arbetarminnen från Strykjärnet, en total ombyggnation och nylansering av museets äldsta och mest älskade basutställning. Utställningen flyttar från trapphuset där den stått sedan museets öppnande 1991 och tar nu plats på ett eget våningsplan mitt i den gamla fabriksbyggnaden.

– Berättelsen om Alva har alltid varit husets ryggrad. Nu blir den husets hjärta, säger Johanna Haverlind.

Alva Carlsson började arbeta i textilindustrin som 17-åring efter att ha flyttat från det fattiga hemmet på Vikbolandet till Norrköping – staden som kallades ”Sveriges Manchester”. Mellan 1927 och 1962 arbetade hon på Holmens textilfabrik i Strykjärnet. I utställningen får vi möta Alva och andra textilarbetare som med egna ord berättar om arbetet, gemenskapen och vardagslivet.

– Här bjuds vi in i livet på en arbetsplats inom textilindustrin där de flesta som skötte maskinerna var kvinnor. Allt berättat av dem själva, säger Carina Milde, projektledare för utställningen.

Besökarna får också ta del av berättelsen om själva Strykjärnet – den högresta gula fabriken i armerad betong som uppfördes 1916–1917 och ofta beskrivs som Sveriges vackraste industribyggnad.

Den nya Alva-utställningen blir större, mer tillgänglig och utformad för att engagera alla sinnen. Formgivningen står Rasmus Råsmark för, till vardags verksam i filmkollektivet Crazy Pictures.

– Vi ser utställningen som en långsiktig satsning och en utgångspunkt för vårt fortsatta arbete med att dokumentera och levandegöra berättelser om människors arbetsliv och villkor, säger Johanna Haverlind.

Utställningen bygger både på intervjuer från Norrköpingsprojektet ”Arbetarminnen” från 1986–1987 och egna intervjuer gjorda av Arbetets museum. Detta kompletteras nu med nytt arkivmaterial som aldrig tidigare visats, samt röster från fler som arbetat i huset genom åren.

– Alva älskade sitt jobb och klagade sällan. Men alla delar inte hennes bild. För varje solskenshistoria finns lika många berättelser om tuffa villkor, säger Ida Rådegård, arkivansvarig.

Arbetets museum hoppas nu att fler ska höra av sig med minnen från arbete i Strykjärnet – även från husets senare år.

– Textilarbetarna är få kvar i livet. Men många har arbetat med annat i huset efter att textilindustrin lämnat Norrköping. Alla berättelser är viktiga, även minnen från anhöriga, säger Ida.

Alva själv var en person som inte låter sig placeras i ett fack. Hon trivdes vid sin maskin – men gick också strejkvakt under den stora textilstrejken 1931. Hon skulle aldrig gifta sig – men så mötte hon Valter, han som var så bra på att dansa.

– Hon rymmer både lojalitet, kamp och stolthet, säger Carina Milde.

(En del av utställningsteamet på plats i bygget av den nya Alva-utställningen: Carina Milde, projektledare, Magnus Carlsson, museitekniker, Johanna Haverlind, utställningschef, och Stefan Johansson, museitekniker. Foto: Anna Redmalm/Arbetets museum)

Den 11 september återinvigs Norrköpings skolmuseum i Lilla Hemgårdens lokaler. Skolmuseets utställning utgår från en samling som speglar svensk skolhistoria från 1700-talet och framåt.

Vid invigningen medverkar representanter från Norrköpings skolmuseums stödförening, Lars Stjernqvist (S), före detta ordförande i kommunstyrelsen (S) och Anette Sjöö (S), ordförande kultur- och fritidsnämnden, samt representanter från kommunens tillväxt- och utvecklingskontor.

(Foto: Norrköpings skolmuseums stödförening)

Kommunstyrelsen har beslutat att dela ut Norrköpings hedersmedalj Honoris Causa – S:t Olofsmedaljen till hoppryttaren Malin Baryard-Johnsson och filmkollektivet Crazy Pictures.

Malin Baryard-Johnsson får utmärkelsen med följande motivering:

Malin, född 1975 och uppvuxen i Norrköping, är en av Sveriges mest framstående hoppryttare genom tiderna. Hennes internationella karriär tog fart redan som 15-åring när hon vann guld vid ponny-EM tillsammans med hästen Innishannon – en prestation som blev startskottet för en lång och framgångsrik resa inom ridsporten.

Sedan dess har Malin representerat Sverige vid hela sex olympiska spel. Den största framgången kom i Tokyo 2020, där hon tillsammans med Peder Fredricson och Henrik von Eckermann tog hem ett historiskt OS-guld i laghoppning – en bedrift som placerade Sverige i världstoppen.

Utöver sina tävlingsframgångar har Malin spelat en viktig roll i utvecklingen av svensk ridsport. Sedan 1997 driver hon sin egen verksamhet på Jonstorp gård i Norrköping, där hon tillsammans med sin pappa arbetar med att köpa och sälja unghästar. Hon är även sportchef för Sweden International Horse Show, en av Europas största inomhustävlingar inom ridsport.
Malin Baryard-Johnsson är en självklar Norrköpingsprofil. Hon är en förebild och inspiratör för unga tjejer och killar som drömmer om en framtid inom ridsporten. För sitt engagemang, sina sportsliga prestationer och sin starka koppling till hemstaden tilldelas hon Honoris Causa 2025. En ridsportens ambassadör från Norrköping.

Crazy Pictures får utmärkelsen med följande motivering:

Filmkollektivet Crazy Pictures grundades i Norrköping år 2008. Med en gemensam dröm och begränsade resurser började de sin resa inom filmskapande. En resa som skulle ta dem hela vägen till toppen av den svenska filmvärlden.

Genombrottet kom genom den uppmärksammade kortfilmsserien Poesi för fiskar på YouTube, som snabbt vann publikens hjärtan. År 2018 tog Crazy Pictures steget till långfilm med den kritikerrosade Den blomstertid nu kommer. Fyra år senare, 2022, följde de upp med UFO Sweden – en film som dessutom utspelar sig i deras gemensamma hemstad Norrköping.

Genom sitt arbete har Crazy Pictures inte bara satt Norrköping på den svenska filmkartan, utan även visat att det går att skapa stor filmkonst utanför storstäderna. Trots framgångarna har de alltid behållit fötterna i Norrköping.

Idag utgörs Crazy Pictures av Albin Pettersson, Olle Tholén, Rasmus Råsmark, Hannes Krantz och Victor Danell. För sin kreativitet, drivkraft och förmåga att sätta Norrköping på världskartan tilldelas Albin Pettersson, Olle Tholén, Rasmus Råsmark, Hannes Krantz och Victor Danell (Crazy Pictures) utmärkelsen Honoris Causa 2025. Deras resa inger stolthet hos Norrköpingsborna – en resa vi hoppas får fortsätta i många år framöver.

Utdelningen av medaljerna äger rum den 25 oktober i Värmekyrkan vid Louis De Geer Konsert & Kongress i samband med S:t Olofsfesten.

(2025-09-08)

Under hösten 2025 ger journalisten och författaren Peter Kristensson föreläsningar om Norrköpings historia fyra tisdagskvällar på Hemgården.

Läs mer om de fyra ämnena och boka biljetter här.

Det blir en rad stadsvandringar under Augustifesten i Norrköping 2025: om hällristningarna på Himmelstalund, Norrköpings medeltid, promenaderna, gatunamnen och Emelie Schepps deckare.

Läs mer hos arrangören Klingsbergs Förlag.

En ny skulptur av konstnären Maria Miesenberger hedrar minnet av tre Norrköpingsbor som stod upp för mänskliga rättigheter och demokrati under andra världskriget. Skulpturen är en donation till Norrköpings kommun och invigs vid Matteus kyrka vid 80-årsjubileet av fredsdagen den 8 maj.

Skulpturen ”Memory Unfold – Turning Point for Tolerance” (Från glömska till minne – vändpunkt för tolerans) uppförs till minne av författaren och politikern Elsa Alkman, rösträtts- och fredsaktivisten Betty Olsson samt prästen Sam Thysell. Under andra världskriget stod de tre Norrköpingsborna aktivt upp mot totalitära idéer och tog ställning för demokratiska värden som tolerans och alla människors lika värde.

Den är gjord i Älvdalskvartsit och står på en stenläggning av salvan.

– Jag har valt att forma en spiral som byter riktning för att symbolisera kraften i att ta aktiva beslut och inte bara följa med i en skrämmande utveckling. De här tre personerna gjorde skillnad då – och vi kan göra skillnad i dag. Skulpturen betyder mycket för mig och jag hoppas att den också kommer att göra det för Norrköpingsbor och besökare, säger konstnären Maria Miesenberger.

Skulpturen är en donation till Norrköpings kommun från Michael Cocozza, byggherre och lokalpolitiker i Linköping, som växte upp i Norrköping. Kommunfullmäktige beslutade att ta emot donationen i oktober 2024.

– Det här är en gåva som symboliserar vår viktiga yttrandefrihet. De demokratiska värdena borde vara en självklarhet, men runt om i världen ser vi en utveckling i motsatt riktning. Den här skulpturen är en påminnelse om att inte ta något för givet men heller inte ge upp, säger Anna Sotkasiira Wik (M), ordförande i kommunfullmäktige.

Skulpturen står på Svenska kyrkans mark och knyter också an till prästen Erik Perwe. Han arbetade i Hedvigs församling en tid på 30-talet innan han började arbeta i Berlin, där han skyddade personer som skulle deporteras till koncentrations- och förintelseläger.

– I vår tid ser vi auktoritära tendenser i flera länder där demokratiska värderingar utmanas. Detta konstverk speglar processen i människans inre som leder fram till beslutet att säga ifrån och göra motstånd mot totalitära idéer. Konkret minns vi och lyfter fram tre Norrköpingsbor som vågade säga ifrån mot lokala nazister på 1930- och 40-talen. För mig betyder det mycket att kunna bidra med det här till Norrköping, staden där jag föddes och bodde tillsammans med min familj – nära den plats där konstverket nu står, säger Michael Cocozza.

(Detaljbild på ’”Memory Unfold – Turning Point for Tolerance”. Foto: Maria Miesenberger)

I sommaren 2025 är det 100-årsjubilerande Tjalve som pryder kaktusplanteringen i Carl Johans park. Under åren har föreningen satt Norrköping på kartan genom stora evenemang och sportsliga prestationer. Tjalve är sedan några år uppdelad i två föreningar, Tjalve Friidrott och Tjalve Orienteringsklubb.

– Att få synas i kaktusplanteringen är att få fira vårt 100-årsjubileum tillsammans med hela Norrköping och alla besökare vilket känns väldigt hedrande, säger Anna Palmerius, ordförande i Tjalve IF.

– Det är mycket glädjande att 100-åringen Tjalve kommer att synas i ett så traditionstyngt sammanhang som kaktusplanteringen. Vi är glada och stolta över vad vi har åstadkommit under vårt första sekel och vi kommer att fortsätta i samma anda för och med Norrköping, säger Johan Dahm, ordförande Tjalve OK.

Motivering:
”100-årsjubilerande Tjalve är en välkänd förening i Norrköping och som förknippas med en bred idrottsverksamhet för alla åldrar. Tjalve arrangerar årligen Vårruset och Stadsloppet som sätter så väl löpare som motionärer i rörelse. Föreningen har satt Norrköping på kartan med medlemmars prestationer och engagemang – men också stora evenemang som O-ringen 2019 och SM i friidrott 2022. Allt började den 21 mars 1925, då GoIF Tjalve bildades av medlemmar i KFUM:s gymnastik- och idrottsavdelning, för att vidareutveckla idrotten i Norrköping. Under åren har de haft verksamhet inom gymnastik, friidrott, orientering, skidåkning, ishockey och bridge. Sedan 2021 är Tjalve uppdelad i de två föreningarna Tjalve Friidrott och Tjalve Orienteringsklubb. De samarbetar tätt och har tillsammans omkring 1 000 medlemmar – men berör med sitt engagemang betydligt fler än så.”

Linköpings universitet och Föreningen Norrköpings synagogas vänner uppmärksammas med inspirationsplanteringar.

Kaktusplanteringarna från och med 1926