Norrköpings historia

Nyheter

Norrköpingsmuseer samarbetar kring historiebruk

Norrköpings konstmuseum och Norrköpings Stadsmuseum presenterar samarbetsprojektet “Historiebruk”. Det är ett pedagogiskt program som riktar sig till mellanstadiet, och innefattar två museibesök samt en promenad till Louis De Geer-statyn på Gamla Torget. Temat är historiebruk, där olika berättelser om Louis De Geer ingår. Var han den svenska industrins fader eller slavhandlare, eller både och?

På Konstmuseet besöks den omtalade utställningen “Carl Johan De Geer – Släkten och slavarna”. Där får eleverna ta del av konstnärens upplevelse av en obehaglig händelse och får nya infallsvinklar till historien.

På Gamla Torget vid statyn av Louis De Geer kommer tre olika personer att berätta sin historia. De har olika åsikter om vad som skall finnas med. Museipedagogen Lisa Lundell-Karlberg byter hatt efter personens åsikter.

På Stadsmuseet berättas om Norrköpings framväxt under 1600-talet, med nya näringar och en ökande befolkning. Deltagarna funderar tillsammans kring begreppet historia och om det spelar någon roll vem som berättar den.

Länsstyrelsen säger nej till att flytta Brovaktarstugan

Under oktober 2018 beslutade tekniska nämnden i Norrköping om att bygga en ny bro som ska ersätta gamla Femöresbron. Beslutet innebär bland annat att Brovaktarstugan i anslutning till bron skulle behöva flyttas från nuvarande placering, något som länsstyrelsen nu säger nej till.

–  I det förslag som förordas av kommunen har det varit viktigt att få till en bro som passar in i miljön men som också möter dagens krav på bland annat tillgänglighet. Tekniska nämnden kommer på sitt möte 12 april att få information om länsstyrelsens beslut och betydelsen av det. Efter det kan vi ta beslut om hur vi ska gå vidare, säger tekniska nämndens ordförande Karin Jonsson (C).

I oktober 2018 beslutade tekniska nämnden i Norrköpings kommun att ersätta den gamla rostskadade Femöresbron med en ny bro. Den nya bron ska vara anpassad till dagens krav men vara så lik den gamla bron som möjligt utseendemässigt.

För att bygga en ny bro som möter moderna krav på till exempel tillgänglighet så bedömde Norrköpings kommun bland annat att Brovaktarstugan, som ligger i anslutning till bron, skulle behöva flyttas en bit bort.

Brovaktstugan ingår i byggnadsminnet Himmelstalunds herrgård och brunnsmiljö och kommunen skickade därför in en ansökan till Länsstyrelsen om att få flytta på stugan, få göra vissa åtgärder på brofästena och bygga en tillfartsväg till den nya bron som bland annat skulle innebära ingrepp i marken via schaktarbeten och utfyllnader. De är de här åtgärderna som länsstyrelsen säger nej till.

Länsstyrelsen skriver i sitt beslut att kommunen inte visat att det finns särskilda skäl för tillstånd att ändra i byggnadsminnet enligt kommunens förslag. Myndigheten påpekar också att kostnaden för en ny bro är högre än om den gamla skulle renoveras. –  En ny bro blir visserligen dyrare initialt men livslängden blir å andra sidan betydligt längre än för en renoverad bro. Som kommun måste vi också ta hänsyn till flera olika parametrar. Tillgänglighet är en och vi ser det som viktigt att alla kommuninvånare ska kunna utnyttja bron. Vi tycker att vi har vägt de olika intressena mot varandra på ett bra sätt i vårt förslag men nu måste vi titta på länsstyrelsens beslut och se vad det innebär för bland annat tidsplanen, säger projektsamordnare Fredrik Nilsson.

Få kvinnor på gatuskyltarna

Kungligheter, borgmästare, företagsledare och någon enstaka ”vanlig människa” – att föräras med ett gatunamn i Norrköping är få förunnat. Och för kvinnor är det ytterst ovanligt.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om kvinnliga gatunamn.

Här finns länkar till krönikorna.

Krusenhof förfaller

Byggnaderna vid Krusenhofs gård på Malmölandet används inte och stora värden riskerar att gå om intet. Ägaren, Norrköpings kommun, har försökt sälja gården, men inte lyckats hittills.

Läs artikeln: Folkbladet

(Foto: Norrköpings kommun CC BY 3.0)

Medeltida klockgjutargrop hittad i Norrköping

Vid en arkeologisk undersökning vid Gamla torget i Norrköping har det påträffats en klockgjutargrop. Utifrån det fyndmaterial som hittades i gropen bör gjutningen ha skett under medeltiden, någon gång mellan sent 1100-tal och sent 1200-tal. Med på tanke närheten till Hörsalen där den medeltida S:t Johannes kyrka låg är det inte orimligt att tro att den klocka som gjutits var en kyrkklocka åt S:t Johannes.

Utgrävningen skedde 2017 och resultatet har just publicerats. Förutom klockgjutargropen fanns arkeologerna bland annat vikingatida bebyggelselämningar i form av stolphål, medeltida lämningar såsom trampade lager och rester av träbelagda ytor samt rester av en tidigmodern stenlagd torgyta.

Läs artikel och rapporten på Arkeologikonsults hemsida

(Stenfundament i botten av klockgjutargropen. Foto: Arkeologikonsult)

Föredrag om Norrköpings kvartersnamn

Det andra föredraget om Norrköpings kvartersnamn äger rum i IOGT-NTO-gården på Norra Promenaden 108 den 29 januari klockan 18.30. Fri entré. Servering i pausen. Arrangör: NBV Öst och IOGT-NTO Norrköping.

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.