Norrköpings historia

Nyheter
Vet du något om dessa gatunamn?

Vet du något om dessa gatunamn?

Arbetet pågår för fullt med den tredje, utökade upplagan av Norrköpings gatunamn. Retlig nog är det fortfarande en hel del namn som jag saknar information om – men med er hjälp kanske antalet kan minskas!

Har du koll på bakgrunden till något av nedanstående namn? Jag tar gärna emot fakta, teorier och vilda gissningar liksom tips på vem som kan veta eller var svaret kan finnas.

Skriv en kommentar eller mejla info@klingsbergsforlag.se. Tack på förhand!
/Peter Kristensson

* Sylten:
Surgatan

* Fiskeby:
Pildammsvägen

* Lagerlunda:
Fogdegatan
Rosentäppan

* Lindö:
Gastsmygen
Långsmygen
Tallskogsvägen

* Smedby:
Hagåkersgatan
Hemhagsgatan
Hustomtebacken
Lillängsgatan
Nyängsgatan
Storängsgatan
Tjusarbacken
Vindbacken
Åsbacken

* Jursla:
Byvägen
Vårbackavägen

* Krokek:
Hagstuguvägen

* Skärblacka:
Skogängsvägen

* Strömsfors:
Snäckvägen
Sätervägen

* Svärtinge:
Gullhultsstigen
Källstigen

* Åby:
Häradsvägen
Sommarvägen
Svedvägen
Tallhällsvägen

* Östra Husby:
Sandebovägen
Ängebyvägen

* Borg:
Lyckebovägen
Rydsätersvägen

* Kvillinge landsbygd:
Bäcktorpsvägen
Cylindervägen

* Skärblacka landsbygd:
Lövviksvägen

* Vikbolandets landsbygd:
Gränsvägen
Vårdkasevägen

* Öbonäs-Kårtorps landsbygd:
Vingavägen

Hällristarnas budskap är fortfarande dolt för oss

Hällristarnas budskap är fortfarande dolt för oss

Människorna som bodde vid Strömmen på bronsåldern har lämnat efter sig spektakulära spår. Norrköping är i dag den stad i världen som har flest hällristningar.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hällristningarna.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Hällristningar vid Leonardsberg år 1921. Foto (troligen): Arthur Nordén. Foto: Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Carl Swartz var statsminister ett turbulent halvår

Carl Swartz var statsminister ett turbulent halvår

I mars 1917 utsågs Carl Swartz till statsminister i ett mycket svårt politiskt läge med världskrig, hungerkravaller och rösträttskrav.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Carl Swartz.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Foto av Carl Swartz ur konsul Gustaf Eklunds porträttsamling i Norrköpings stadsarkiv; Carl Milles granitbyst av Carl Swartz från 1916. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)

Nyfunna hällristningar vid Himmelstalund

Nyfunna hällristningar vid Himmelstalund

Tidigare okända hällristningar har upptäckts vid Himmelstalund. De hittades i samband med en arkeologisk schaktövervakning med anledning av att gångspängerna av trä som finns kring hällarna ska utökas. I dag dokumenterades ristningarna för första gången.

Vid dokumentationen målas ristningarna upp med vit krita och ritas sedan av på stora plastark. Det är fortfarande inte bestämt om hällristningar kommer fyllas i med röd färg så småningom eller om de får förbli omålade.

– Det är alltid lika roligt när det görs nyfynd av hällristningar. Att vara kanske den första på 3 000 år som ser en ristning är alltid lika fascinerande. Det är extra roligt när det kommer nya ristningar på Himmelstalund. Det är ett otroligt hällristningsrikt område och bilderna blir bara fler och fler. Även på de hällar som varit framtagna sedan tidigt 1900-tal hittar vi ibland tidigare okända ristningar, säger Theres Furuskog, antikvarie på Norrköpings stadsmuseum och specialiserad på hällristningar.

Dagens dokumentation utförs av Theres Furuskog och Sven-Gunnar Broström, specialist på inventering och dokumentation av hällristningar. Bland de nyupptäckta figurerna finns skepp, människofigurer och en orm.

–  Av de nya motiven är nog ormfiguren mest intressant. Det är inte helt ovanligt med ormmotiv, men denna är den första på hällarna vid Himmelstalund. Ormen ser också ut att ha munnen öppen vilket ger det hela en extra dimension. Attackerar den något eller ville man bara förstärka att det var just en orm som ristades? frågar sig Theres Furuskog.

Nyfunna hällristningar vid Himmelstalund. Foto: Norrköpings stadsmuseum

(Foto: Norrköpings stadsmuseum)

(2021-06-22)

Norrköpings skolmuseum har fått nya lokaler

Norrköpings skolmuseum har fått nya lokaler

I dag beslutade kultur- och fritidsnämnden att låta Norrköpings skolmuseums stödförening fortsätta sin verksamhet på Lilla Hemgården.

Norrköpings skolmuseum invigdes 1993 i Knäppingsborg och har sedan 2000 legat i Oskarsskolan. Norrköpings skolmuseums stödförening fick efter beslut i kultur- och fritidsnämnden i december 2020 avsluta sitt uppdrag att förevisa och förvalta den kommunala skolsamlingen i Oskarsskolan. Anledningen är att kommunen har ett behov av fler skollokaler. Det kommunala fastighetsbolaget Norrevo har fått uppdraget att iordningsställa Oskarskolan för framtida skolverksamhet. I samband med att föreningens uppdrag avslutades återgick samlingen till att ligga under Norrköpings stadsmuseums ansvar. Efter beslutet har kultur- och fritidskontoret under våren fortsatt arbetet för att hitta en framtida lokal för skolmuseet och driftsform.

– Vi har haft en konstruktiv och bra dialog med stödföreningen för att hitta en ny lokal till skolmuseet, säger Åsa-Karin Svensson, enhetschef kultur, event och fritid.

– Vi är mycket glada för att vi hittat en lösning för skolmuseets fortsatta verksamhet. Det är ett uppskattat museum och Lilla Hemgården blir en bra och publikvänlig miljö för museet, säger Olle Johansson (S), ordförande för kultur- och fritidsnämnden.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade i dag att godkänna Lilla Hemgården vid Saltängsgatan som lokalförslag för skolmuseet, och att ge Norrköpings skolmuseums stödförening möjlighet till nytt uppdragsbidrag när de återupptagit sin verksamhet i nya lokaler. Norrköpings skolmuseums stödförening har bekräftat sitt intresse av att fortsätta driva skolmuseet i Lilla Hemgården.

– Vi är positiva till det, säger kassören Bodil Nörve Bengtsson till Folkbladet.

Det kan dröja ett år innan allt är på plats. Museets samlingar packas under tiden ned och fraktas till Hallarna för förvaring och gallring.

(Norrköpings skolmuseums 1800-talsrum. Foto: Norrköpings skolmuseum)

(2021-06-17)