Norrköpings historia

Nyheter

Nya staden på Saltängen

I början av 1600-talet delades gratis tomter ut norr om Strömmen och nybyggarna slapp betala skatt. Nya staden på Saltängen blev snart ett av Norrköpings mest fashionabla bostadsområden.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hertig Johan av Östergötland och hans nya stad på Saltängen.

Här finns länkar till de övriga krönikorna.

(Hamnen med Saltängen i bakgrunden. Efter J. F. Martins kopparstick omkring år 1800. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Badhusen en fråga om renlighet

Vid Bergsbron öppnade för 200 år sedan ett badhus med fyra badkar och en trappa ned till Strömmen. För 50 år sedan togs första spadtaget för Centralbadet med plats för 2 000 badgäster.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om badhusen i Norrköping.

Här finns länkar till de övriga krönikorna.

(Kallbadhuset vid Refvens grund till vänster och Nya Badhuset på andra sidan Strömmen till höger år 1882. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Kulturstipendium till Moa Martinsons minne

Norrköpings kommun delar varje år ut Kulturstipendium till Moa Martinsons minne. Storleken är en krona per invånare i kommunen. 2019 års stipendium var på 141 676 kronor.

Kulturstipendiet är ett arbetsstipendium som delas ut till en yrkesverksam konstnär inom någon av konstarterna. Konstnären ska ha uppnått en erkänt hög kvalitet i sitt konstnärskap. Det ges så att mottagaren, under en begränsad period, kan utveckla sitt konstnärskap utan att behöva tänka på sin försörjning.

Pristagare:
2019: Carina Perenkranz
2018: Klas Isaksson
2017: Caroline Harrysson
2016: Falah Alani
2015: Stina von Sydow
2014: Therese Bohman
2013: Gertrud Hellbrand
2012: David Swärd
2011: Åsa Forsberg
2010: Johan Perwe
2009: Annika Bergqvist Kupiainen
2008: Åsa L Winterqvist

(Kommunens stipendieutdelning i Vasaparken den 18 augusti 2019. Foto: Norrköpings kommun)

Kulturpersoner på Norrköpings gatuskyltar

En lång rad gator och platser i Norrköping är uppkallade till minne av gamla Norrköpingsbor. De allra flesta som hedrats på detta sätt är politiker och företagsledare – och ofta har de gjort donationer till staden.

Från och med namngivningen av gator i Klockaretorpet 1974 har dock även kulturpersonligheter fått ge namn åt gator, exempelvis författarna Moa Martinson och Albert Engström, samt operasångerskan Matilda Jungstedt och lokalrevyartisten Calle Lindström.

Vem vet vilka svenska subkulturer och deras modetrender som kommer att hittas på gatuskyltarna i framtiden. Musiken har ju redan börja ta plats där, men eftersom gator inte bör namnges efter levande personer kommer det att dröja innan det kan bli aktuellt med Plura Jonssons gata, Markus Krunegårds väg eller Den Svenska Björnstammens park.

Lennart ”Zäta” Anderzon (1927–1989) var verksam som journalist, revyförfattare, versmakare och kåsör. Med början 1946 skrev han tusentals dagsverser i Östergötlands Dagblad och senare i Norrköpings Tidningar under signaturen ”Anderzon med Zäta”. Han samarbetade med Tjadden Hällström i över 40 år och tillsammans skrev de omkring 100 revyer och krogshower samt sketcher för bland andra Kar de Mumma, Git Gay och Anita Lindblom.

Carl Bergsten (1879–1935) ”har som arkitekt betytt mycket för stadens förskönande”. Han föddes i Norrköping och drev eget arkitektkontor 1904–1935. Han var därtill bland annat chef för NK:s möbelavdelning och tf. professor i arkitektur vid Konsthögskolan. Bergsten ritade huvudbyggnaderna till Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 och har ritat S:t Olofsskolan, Skandinaviska Enskilda Banken, Strömsholmens restaurang och Lithografen.

Isak Gustaf Clason (1856–1930) var professor i arkitektur vid Tekniska högskolan och byggnadsråd i Byggnadsstyrelsen. Clason fick tidigt en ledande ställning nationellt och har ritat bland annat Nordiska museet, Hallwylska palatset, Hults bruk, Norrköpings rådhus och tingshuset i Norrköping.

Konstnären och författaren Albert Engström (1869–1940) gick på Norrköpings högre allmänna läroverk 1882–1888. Engström var inackorderad på Saltängen och det var här han först lade märke till hamnbusarna, speciellt Pelle Långlata, som har gått till historien som Kolingen i Engströms skämttidning Strix. Engström blev ledamot av Svenska Akademien 1922 och hans år i Norrköping finns skildrat i flera böcker.

Den nederländska skulptören och byggmästare Hans Fleming (ca 1545–1623) bodde under många år i Norrköping. Han tillhörde tidens ledande arkitekter och ritade renässansslottet Norrköpingshus också Johannisborgs slott.

Författaren och publicisten Torsten Fogelqvist (1880–1941) växte upp i Norrköping och var pionjär inom det svenska folkbildningsarbetet. Han var rektor för Brunnsviks folkhögskola 1912–1918 därefter tidningsman i Afton-Tidningen och Dagens Nyheter. Fogelqvist efterträdde 1931 Erik Axel Karlfeldt i Svenska Akademien. Under 1930-talet och till sin död tog han starkt ställning mot nazismen, särskilt efter den tyska ockupationen av Danmark och Norge.

Per Fredrik Hertzman (1810–1884) var justitierådman i Norrköping 1842–1878. Sin största insats torde han ha gjort som stadshistoriker och hembygdsforskare – ett sammanhang i vilket han betecknats som auktoritet av högsta rang. Hans ”Historisk-Statistisk beskrivning över Norrköpings stad från äldre till nuvarande tid” från 1866 är av vikt. Hertzman var även flitig medarbetare i Norrköpings Tidningar under signaturen ”Thure”.

Operasångerskan Matilda Jungstedt (1864–1923) föddes i Norrköping och var en lysande stjärna vid Operan i Stockholm 1889–1914 (med avbrott). Hon ”ägde en fyllig och välljudande mezzosopran, sjöng intelligent och hade ett ädelt dramatiskt spel, något som gjorde henne högt uppburen som en av Operans bästa krafter”.

Johan Hinric Lidén (1741–1793) var professor i lärdomshistoria och skapade den första ansatsen till en svensk litteraturhistoria. Redan i 30-årsåldern bröts hans kroppsliga hälsa av svår sjukdom, men trots sin svåra sjukdom blev han medelpunkten i de litterära och lärda kretsarna i Norrköping. Lidén gav bland annat ut en än i dag oumbärlig förteckning över akademiska avhandlingar i Sverige. Han hade, enligt Nationalencyklopedin, tidstypiska men ganska försiktiga upplysningsåsikter.

Calle Lindström (1868–1955) föddes i Norrköping. Han var komiker, sångare, lokalrevyartist, som debuterade i Folkets park 1901. Lindström spelade in över 200 grammofonskivor och turnerade i folkparkerna fram till 1940-talet

Fil.dr doktor Hjalmar Lundgren (1880–1953) var stadsbibliotekets och konstmuseets förste chef. Han kom att spela en stor roll i stadens kulturella liv och vid sidan av sin tjänst utvecklade han ett omfattande författarskap, ofta med anknytning till Östergötlands och Norrköpings kulturminnen. Lundgren lär ha sagt att ett bibliotek har tre naturliga fiender: fukt, råttor och låntagare, varav låntagarna var värst.

Moa Martinson (1890–1964) var dotter till en ogift textilarbeterska i Norrköping och växte upp i mycket fattiga miljöer i och omkring staden, något som hon har skildrat i den självbiografiska Mia-trilogin ”Mor gifter sig”, ”Kyrkbröllop” och ”Kungens rosor”. Moa Martinson slog igenom 1933 med romanen ”Kvinnor och äppelträd” och var under åren 1929–1941 gift med Harry Martinson.

Hjalmar Sandberg (1844–1923) var en välkänd kulturpersonlighet i Norrköping. Han var publicist, kritiker och översättare, och chefredaktör på Svenska Dagbladet 1888–1891. Sandberg donerade pengar till sociala ändamål och till konstmuseet i Norrköping, och skänkte sin boksamling till stadsbiblioteket. Hans arkiv förvaras i Norrköpings stadsarkiv och består bland annat av korrespondens i litterära ämnen med August Strindberg med flera.

Hans Olof Sundelius (1764–1821) var vice komminister i S:t Olai församling. ”Sundelius märkligaste insats blev hans stadshistoriska arbete ’Norrköpings minne’, publicerat 1798. Bedömt efter de förutsättningar, under vilka verket tillkom, är det av stort intresse för studiet av Norrköpings stadshistoria”, ansåg Sven Lutteman. Kyrkoherde Palmaer noterade i dödboken att Sundelius även ”gagnade tusentals människor genom sina medicinska kunskaper, sin rådighet och oegennytta”.

Karin Swanström (1873–1942), född i Norrköping, var skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Anställd som konstnärlig ledare och chef för SF:s filmproduktion i SF:s studio Filmstaden 1933–1941. Hon anses vara en av de mest betydelsefulla kvinnorna inom svensk filmhistoria.

Boktryckaren Wilhelm Wiberg (1860–1934) har i talrika akvareller, oljemålningar och teckningar avbildat äldre bebyggelse och miljöer i sin hemstad. Han byggde upp en stor samling Norrköpingsbilder av egna målningar, reproduktioner och fotografier, som i dag finns på Norrköpings stadsmuseum.

Nils Åberg (1888–1957) föddes i Norrköping och efter studentexamen 1907 påbörjade han studier i Uppsala där han senare doktorerade i arkeologi 1912. Han var professor i nordisk och jämförande fornkunskap vid Stockholms högskola 1949–1953 och är den inom svensk arkeologi som mest konsekvent tillämpat typologisk datering – antagandet om ett samband mellan föremåls likhet och deras närhet i tid.

Kortfattad bankhistoria i Sverige

I Sverige brukar man säga att hela bankväsendet ligger inom de 15 familjerna, några enstaka släkten som under 100 år kontrollerat och köpt ut/upp varandra. Det påminner nästan om Rothschilds i USA, ett slags monopol som är osynligt för gemene man. Väldigt få skandaler har kommit ur det svenska bankväsendet, istället har bankerna använt sina styrkor för att stärka Sverige och ge möjligheter till medborgarna.

I Norrköping startade Norrköping enskilda bank 1857 och i slutet av 1800-talet anlitades Gustaf Wickman för att rita ett äkta bankpalats i jugendstil. Byggnaden står än idag, omringad av andra stenhus från senare åldrar. Idag vill man göra om hela huset till bostäder. Tidigare höll banken till på bottenplan och övervåningen var en lyxlägenhet för bankdirektören.

Den första banken i Sverige hette officiellt Stockholm Banco och det var livländaren Johan Palmstruch som grundade den. Året var 1656 och idén var att skapa kapital åt staten genom kreditivsedlar. Banken höll bara fram till 1668 då riksdagen tog över och skapade Riksens Ständers Bank i stället. Efter flertal problem med privata banker som tryckte egna sedlar, valde staten att skapa en lag som gav Riksbanken exklusivitet för sedeltryckning.

Det tog ända till 1820 innan den första sparbanken kom till Sverige. Sparbankens idé har en skotsk historia och bygger på att fattiga människa ska kunna spara pengar. Vinsten som sparbanken gör ska inte gå till redan rika ägare utan investeras i bankens geografiska område.

Idag har bankväsendet utvecklas till något digitalt. Sverige förutspås bli en av de första kontantfri länderna i världen, många butiker idag tar inte ens emot kontanter. Onlinelån via Moank och liknande konsumentkreditinstitut har blivit allt vanligare. De traditionella storbankerna börjar tappa andelar mot mindre aktörer som vågar riskera och kan erbjuda andra fördelar än giganterna. Allmänheten börjar också bli allt mer insatt i hur bankväsendet och finansvärlden fungerar, vilket ställer högre krav på banker och låneinstitut att leverera för att locka och behålla kunder.

(Bankpalatset vid Tyska torget. Foto: Harri Blomberg/Wikimedia Commons CC BY-SA 3.0)

300-årsminnet av rysshärjningarna högtidlighålls

Sommaren 1719 var en traumatisk tid i Norrköping. Det var då som ryssarna plundrade och brände längs med den svenska östkusten. Syftet var att påverka fredsförhandlingarna som pågick på Åland. Norrköping, som vid den här tiden var både pesthärjat och krigstrött, totalförstördes av rysshärjningarna. Hela staden brändes ner av ryska och svenska soldater och följderna kom att påverka Norrköping under lång tid framöver.

Den 30 juli är årsdagen av ryssarnas ankomst till Norrköping och det uppmärksammar föreningen Stenbocks Karoliner uppmärksamma med ett öppet soldatläger och minnesceremoni på Tyska torget tillsammans med Norrköpings stadsmuseum. Några av föreningens karoliner kommer att finnas på plats för att visa upp tidsenliga kläder, vapen, kanoner och utrustning. Kyrkklockorna i Hedvigs, S:t Johannes och Östra Eneby kyrka kommer att ringa såsom de gjorde under 1700-talet. Karolinerna avslutar ceremonin med att skjuta dubbel svensk lösen med sina kanoner.

På Norrköpings stadsmuseum pågår samtidigt en utställning för att uppmärksamma tragedin. Fler bilder från minnesceremonin på Tyska torget finns på Nkpg.news.

(Foto: Niklas Luks/Nkpg.news)

App med hällristningarna i Himmelstalund

Norrköpings stadsmuseum lanserar en ny guideapp kring hällristningsområdet Himmelstalund. Appen är helt kostnadsfri och tanken är att den ska ge fler möjligheten att få en guidning av området.

– Himmelstalund är välbesökt och vi vill ge besökare en möjlighet att få en guidning på området närhelst det passar dem, utan att de behöver anpassa sig till våra visningstillfällen. Vår förhoppning är att fler ska ta sig till området och känna att de får en spännande upplevelse och en större förståelse för vårt unika hällristningsområde, säger Theres Furuskog, antikvarie på Stadsmuseet.

Appen har tagit fram i samarbete med företaget Hi-story med medel från Region Östergötland. Den möjliggör guidningar på svenska, engelska och arabiska. Om den blir populär och behovet finns kommer den att utökas med ytterligare språk. Appen finns på App Store och Google Play och heter “Norrköpings stadsmuseum”.

I Norrköpings finns över 7 000 ristningar på olika platser längst Motala ström. Den mest betydande är Himmelstalund som med över 1 700 ristningar är en av Skandinaviens största koncentrerade hällristningsplatser. De flesta ristningarna är från bronsåldern.

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.