Norrköpings historia

Nyheter
Protest mot att flytta Skolmuseet till Hemgården

Protest mot att flytta Skolmuseet till Hemgården

Kommunen föreslår att Skolmuseet i Oskarsskolan ska flytta till Hemgården. Där erbjuds de en yta på 80 kvadratmeter – i dag har museet sina samlingar på 350 kvadratmeter.

Läs artikeln: Folkbladet (2020-11-04)

(Norrköpings skolmuseums 1800-talsrum. Foto: Norrköpings skolmuseum)

Norrköpings nya stadsantikvarie gillar 50-talsmiljöer

Norrköpings nya stadsantikvarie gillar 50-talsmiljöer

Äntligen har Norrköping en ny stadsantikvarie. Hon heter Ellen Holtermann Wiig, är norska i grunden, och gillar 50-talsmiljöer. Tjänsten som stadsantikvarie i Norrköping varit ett drömjobb för henne i tio års tid. I mitten av augusti började hon på sin nya tjänst, efter att närmast arbetat sju år som byggnadsantikvarie vid Västmanlands läns museum.

Läs intervjun i Folkbladet

(Foto: Fredrik Schlyter)

Begravningsplatser i Norrköping under tusen år

Begravningsplatser i Norrköping under tusen år

Vid allhelgonatid är det många som besöker någon av Norrköpings 34 000 gravar. De gamla kyrkogårdarna har genom seklerna ersatts av allt större begravningsplatser.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings kyrkogårdar och begravningsplatser.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Kapellet på Norra begravningsplatsen år 1924. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Vantmakaren Petter Speet skapade Drags yllefabrik

Vantmakaren Petter Speet skapade Drags yllefabrik

År 1642 startade den inflyttade tysken Petter Speet ett vantmakeri i Norrköping. Drags kom sedan att bli stadens dominerande textilföretag i över 300 år.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om släkten Speet och Drags Yllefabrik.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Drags i början av 1870-talet. Ur planschverket ”Sveriges industriella etablissementer”, 1872)

Motala ström föddes under stenåldern

Motala ström föddes under stenåldern

Stenålderns människor blev vittnen till de enorma naturkrafterna när vattnet i Vättern steg och Motala ström bildades för cirka 9 200 år sedan. Det visar en studie av sediment och kulturlager som gjorts under de arkeologiska utgrävningarna vid Kanaljorden och Strandvägen i Motala och vars resultat nu presenteras i ny vetenskaplig forskning.

– Det är ovanligt för det är inte många vattendrag som bildats så långt efter istiden, men analyserna visar att Motala ström bildades 7200 f.Kr., säger Jonas Bergman, kvartärgeolog på Arkeologerna vid Statens historiska museer.

De nya rönen publiceras i den internationella vetenskapliga tidskriften Quaternary. Det är i samband med de omfattande utgrävningarna av de stora stenåldersboplatserna vid Motala ström som de kvartärgeologiska undersökningarna gjordes. Forskarna har bland annat studerat makrofossil- och pollenprover och gjort diatoméanalyser (analyser av en specifik sorts alger) på sediment tagna från Motala ström, och närliggande sjön Boren.

Studien visar hur det som kallades Fornvättern, ungefär som nutida Vättern men med ett annat utlopp, troligen snördes av från Yoldiahavet genom landhöjningen, ungefär för 11 000 år sedan. Vattenståndet i Motala steg sedan successivt, genom att Vätternsänkan ”tippade” mot söder, tills det nådde tröskeln i Motala. Och bokstavligen var droppen som fick bägaren att rinna över.

– Vi kan hitta ledtrådar till det komplicerade förloppet i lagren och sedimentstratigrafin. Det går rätt långsamt när vattenståndet höjs, men sedan när tröskeln är nådd och det börjar rinna över, sveper vattnet genom dalgången och eroderar en strömfåra ned till sjön Boren. Vattnet i Vättern faller en och en halv meter och det går fort, kanske på några dagar, säger Jonas Bergman.

Vattnet letar sig ner i dalgången och bildar det som kommer att bli Motala ström. Redan då finns det människor i området, något som de äldsta fynden vid utgrävningarna visat. Ett stenålderssamhälle med jägare och fiskare som förmodligen blir vittne till när vattenmassorna kommer. Ytterligare några årtusenden senare är det dags igen för nya förändringar. Genom att studera de små proverna i mikroskopet har forskarna ett öga in i det förflutna.

– Runt 5800 f.Kr. blir det ytterligare erosion och vattnet skär sig längre ned i jorden och då sjunker Vättern igen. Då expanderar de stora boplatserna ytterligare. Människorna var där vid den tidpunkten och såg det hända, säger Jonas Bergman och tillägger:

– Den här nya kunskapen hade vi inte haft utan de arkeologiska undersökningarna. Det vi ser här är landskapets förändring och historik och det är spännande.

De vilda förstäderna Fredriksdal och Sandby

De vilda förstäderna Fredriksdal och Sandby

Många av dem som flyttade till Norrköping för att arbeta i fabrikerna i slutet av 1800-talet bosatte sig utanför stadsgränsen. Fredriksdal och Sandby var två av de förstäder som växte fram.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om de norra förstäderna.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Idrottsplatsen Bollspelaren och förstaden Fredriksdal. Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Tyska kneippkuren skapade villastad utanför Norrköping

Tyska kneippkuren skapade villastad utanför Norrköping

Strax utanför Norrköping växte i slutet av 1800-talet Borgs villastad fram. Den dominerades av kneippvattenkuranstalten och dess gäster från när och fjärran.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Kneippen.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Till vänster kuranstaltens huvudbyggnad, i mitten hotell och pensionaten, till höger Grand Restaurang Kneippbaden. Foto: Wilhelm Smidt. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Norrköpings allra äldsta gatunamn

Norrköpings allra äldsta gatunamn

Inför riksdagen i Norrköping 1769 beslutade stadens styrande att alla gator skulle namnges. Dessutom skulle gatuskyltar och husnummer sättas upp för att de tusentals besökarna skulle hitta lättare.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings allra äldsta gatunamn.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Karta över Norrköping år 1769 med alla stadens gatunamn. Norrköpings stadsarkiv)

Guldgubbar funna i hallbyggnaden i Ströja

Guldgubbar funna i hallbyggnaden i Ströja

Vid de arkeologiska undersökningarna vid Ströja utanför Norrköping har man hittat lämningar efter en storgård och handelsplats från tiden 450–1000 e.Kr. Lämningarna som är helt unika i Östergötland innefattar stora hallbyggnader, offerplatser, ett handelsområde och ett stort antal föremål. Arkeologikonsults senaste fynd av guldbleck i en hallbyggnad förstärker bilden av Ströja som en plats med relationer till andra elit-residens i Nordeuropa.

Läs artikeln: Arkeologikonsult

(Två av de guldbleck, även kallade guldgubbar, som har hittats i Ströja. Foto: Arkeologikonsult)