Norrköpings historia

Nyheter
Tre historiska personer ger namn åt spårvagnar

Tre historiska personer ger namn åt spårvagnar

Wettextrasans skapare Curt Lindquist, Sveriges första kvinnliga kommunalråd Lena Lundblad och författaren bakom Lotta-böckerna Ester Ringnér-Lundgren. Det är personerna som Norrköpings kommun nu hedrar med spårvagnsnamn.

– Vi är glada över att äntligen kunna namnge dessa tre spårvagnar. Det är både ett sätt att hedra de här personerna och bredda bilden av Norrköpings historia eftersom vi väljer personer som haft betydelse för staden, men ändå inte är så kända av allmänheten, säger Gustav Flodén, chef för samhällsbyggnadskontoret.

Samhällsplaneringsnämnden beslutar vilka namn som ska pryda spårvagnarna, en tradition som infördes 2010. De personer som väljs ska ha bidragit till utveckling och kännedom om Norrköping sedan spårvägen invigdes 1904. För att vara aktuell ska personen inte längre vara i livet, vilket innebär att anhöriga alltid måste ge sitt godkännande innan kommunen går vidare i processen.

– Spårvagnarna är en typisk Norrköpingssymbol som många människor nyttjar varje dag. Därför känns det extra fint att vi använder just dem för att lyfta fram driftiga personer som har betytt mycket för Norrköping, säger Reidar Svedahl (L), ordförande i samhällsplaneringsnämnden.

De tre spårvagnarna döps efter:

Lena Lundblad (1922–2006)
Förskolläraren Lena Lundblad började engagera sig i den lokala politiken 1958 och tio år senare blev hon ett av Sveriges två första kommunalråd. Lena Lundblad ansvarade för kulturroteln i Norrköping för dåvarande Högerpartiet, nu Moderaterna. Samtidigt valdes hon till Skolstyrelsens första kvinnliga ordförande.

Curt Lindquist (1908–1988)
Civilingenjören Curt Lindquist uppfann bland annat den tunna disktrasan som hans fru Margareta döpte till Wettex, en förkortning av engelskans ”wet textile”. Tillverkningen av Wettex disktrasor ligger än i dag i Norrköping, det finns också en fabrik i Tyskland. Alla disktrasor som är styva när man köper dem baseras på Curt Lindquists idé.

Ester Ringnér-Lundgren (1907–1993)
Ester Ringnér-Lundgren, uppvuxen i Norrköping, var författare till Lotta-böckerna under pseudonymen Merri Vik. Under åren 1958–1991 fick hon 47 böcker om Lotta utgivna. Totalt skrev Ester Ringnér-Lundgren 140 titlar och sålde 3,5 miljoner ungdomsböcker. I dag finns ett aktivt sällskap till hennes minne och Lotta-böckerna har getts ut som e-böcker.

Kan du namnen på Klockaretorpets kändisar?

Kan du namnen på Klockaretorpets kändisar?

Gatorna i Klockaretorpet har namngivits efter Norrköpingsbor som gjort betydande insatser i staden. Numera är kanske gatunamnen mer kända än personerna.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om gatunamnen i Klockaretorpet.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Grosshandlaren Frans Blom, klädesfabrikören Emil Hedelius, operasångerskan Matilda Jungstedt och väverskan Anna Särström har alla gett namn åt gator i Klockaretorpet. Foton ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Tyska torget – en central plats i Norrköpings historia

Tyska torget – en central plats i Norrköpings historia

”På 1600-talet anlades ett torg som senare fick namn efter den tyska församlingens kyrka. Tyska torget blev Norrköpings nya politiska och ekonomiska centrum.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Tyska torget.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(”När den rena svenska flaggan hissade å rådhuset den 1 november 1905”. Ur fotosamlingen Swartzens Minnen, Norrköpings stadsarkiv)

Norrköping under Gustav Vasas tid

Norrköping under Gustav Vasas tid

”Den 6 juni 2023 är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Under hans regeringstid ökade det kungliga intresset för Norrköping som bland annat fick en kungsgård.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköping under Gustav Vasas tid.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Oljemålning av David Frumerie, troligen 1666, kopia av en målning från 1500-talet, Nationalmuseum (beskuren). Foto: Nationalmuseum)

När ryssarna kom till Norrköping som beskyddare

När ryssarna kom till Norrköping som beskyddare

”Två decennier efter härjningarna 1719 var den ryska armén tillbaka i Norrköping – efter svensk vädjan. Den ryska inkvarteringen är en märklig episod i vår historia.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges och Norrköpings utsatta läge 1743–1744.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Tecknaren Björn Bergs omslagsbild till boken Den farliga hjälpen. Den ryska truppförläggningen i Sverige 1743–44 av Anders Persson (Ordfront 1981).)

Norrköping Basketförening pryder kaktusplanteringen 2023

Norrköping Basketförening pryder kaktusplanteringen 2023

I sommar blir det Norrköping Basketförening som pryder kaktusplanteringen i Carl Johans park. Föreningen hyllas för sina 60 verksamma år för Norrköpingsborna, och för sin betydelse som besöksmål i Norrköping.

– Norrköping basketförening är ett fantastiskt exempel på en förening som arbetar utifrån mångfaldsperspektivet, vilket är ett mycket viktigt arbete. Det finns en stor bredd inom verksamheten, och deras elitsatsningar bidrar till att Norrköping har en viktig plats på Sveriges idrottskarta. Föreningen bidrar på ett föredömligt sätt till Norrköpings profilering som idrottsstad, säger Reidar Svedahl (L), ordförande i samhällsplaneringsnämnden.

Motiveringen lyder:
”Föreningen bär på en stolt och guldkantad historia som började 1963 i Hageby. I Norrköping Dolphins samsas både elit och bredd, med satsningar på elit herrar, damer och rullstol. Föreningen arbetar utifrån mångfaldsperspektivet där alla tjejer och killar, oavsett kulturella eller sociala olikheter, erbjuds möjlighet att träna och spela basket efter egen nivå. Föreningen bidrar dessutom till Norrköpings profilering som idrottsstad.”

Åby Ridklubb och Reumatikerföreningen Norrköping, som båda fyller 50 år i år, kommer att hyllas i Hörsalsparken med inspirationsplanteringar ”för sitt engagemang och oförtröttliga arbete i och utanför Norrköpings gränser”.

Kaktusplanteringarna från och med 1926

Lidén var Sveriges första litteraturhistoriker

Lidén var Sveriges första litteraturhistoriker

”Johan Hinric Lidén lade grunden till svensk litteraturhistoria och hans sjukrum på Drottninggatan var under sjutton år träffpunkt för Östergötlands lärda.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges första litteraturhistoriker.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Johan Henrik Lidén, 1741–1793. Oljemålning av Pehr Hörberg, 1792. Nationalmuseum. Foto: Nationalmuseum)