Norrköpings historia

Nyheter
Vantmakaren Petter Speet skapade Drags yllefabrik

Vantmakaren Petter Speet skapade Drags yllefabrik

År 1642 startade den inflyttade tysken Petter Speet ett vantmakeri i Norrköping. Drags kom sedan att bli stadens dominerande textilföretag i över 300 år.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om släkten Speet och Drags Yllefabrik.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Drags i början av 1870-talet. Ur planschverket ”Sveriges industriella etablissementer”, 1872)

Motala ström föddes under stenåldern

Motala ström föddes under stenåldern

Stenålderns människor blev vittnen till de enorma naturkrafterna när vattnet i Vättern steg och Motala ström bildades för cirka 9 200 år sedan. Det visar en studie av sediment och kulturlager som gjorts under de arkeologiska utgrävningarna vid Kanaljorden och Strandvägen i Motala och vars resultat nu presenteras i ny vetenskaplig forskning.

– Det är ovanligt för det är inte många vattendrag som bildats så långt efter istiden, men analyserna visar att Motala ström bildades 7200 f.Kr., säger Jonas Bergman, kvartärgeolog på Arkeologerna vid Statens historiska museer.

De nya rönen publiceras i den internationella vetenskapliga tidskriften Quaternary. Det är i samband med de omfattande utgrävningarna av de stora stenåldersboplatserna vid Motala ström som de kvartärgeologiska undersökningarna gjordes. Forskarna har bland annat studerat makrofossil- och pollenprover och gjort diatoméanalyser (analyser av en specifik sorts alger) på sediment tagna från Motala ström, och närliggande sjön Boren.

Studien visar hur det som kallades Fornvättern, ungefär som nutida Vättern men med ett annat utlopp, troligen snördes av från Yoldiahavet genom landhöjningen, ungefär för 11 000 år sedan. Vattenståndet i Motala steg sedan successivt, genom att Vätternsänkan ”tippade” mot söder, tills det nådde tröskeln i Motala. Och bokstavligen var droppen som fick bägaren att rinna över.

– Vi kan hitta ledtrådar till det komplicerade förloppet i lagren och sedimentstratigrafin. Det går rätt långsamt när vattenståndet höjs, men sedan när tröskeln är nådd och det börjar rinna över, sveper vattnet genom dalgången och eroderar en strömfåra ned till sjön Boren. Vattnet i Vättern faller en och en halv meter och det går fort, kanske på några dagar, säger Jonas Bergman.

Vattnet letar sig ner i dalgången och bildar det som kommer att bli Motala ström. Redan då finns det människor i området, något som de äldsta fynden vid utgrävningarna visat. Ett stenålderssamhälle med jägare och fiskare som förmodligen blir vittne till när vattenmassorna kommer. Ytterligare några årtusenden senare är det dags igen för nya förändringar. Genom att studera de små proverna i mikroskopet har forskarna ett öga in i det förflutna.

– Runt 5800 f.Kr. blir det ytterligare erosion och vattnet skär sig längre ned i jorden och då sjunker Vättern igen. Då expanderar de stora boplatserna ytterligare. Människorna var där vid den tidpunkten och såg det hända, säger Jonas Bergman och tillägger:

– Den här nya kunskapen hade vi inte haft utan de arkeologiska undersökningarna. Det vi ser här är landskapets förändring och historik och det är spännande.

De vilda förstäderna Fredriksdal och Sandby

De vilda förstäderna Fredriksdal och Sandby

Många av dem som flyttade till Norrköping för att arbeta i fabrikerna i slutet av 1800-talet bosatte sig utanför stadsgränsen. Fredriksdal och Sandby var två av de förstäder som växte fram.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om de norra förstäderna.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Idrottsplatsen Bollspelaren och förstaden Fredriksdal. Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Tyska kneippkuren skapade villastad utanför Norrköping

Tyska kneippkuren skapade villastad utanför Norrköping

Strax utanför Norrköping växte i slutet av 1800-talet Borgs villastad fram. Den dominerades av kneippvattenkuranstalten och dess gäster från när och fjärran.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Kneippen.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Till vänster kuranstaltens huvudbyggnad, i mitten hotell och pensionaten, till höger Grand Restaurang Kneippbaden. Foto: Wilhelm Smidt. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Norrköpings allra äldsta gatunamn

Norrköpings allra äldsta gatunamn

Inför riksdagen i Norrköping 1769 beslutade stadens styrande att alla gator skulle namnges. Dessutom skulle gatuskyltar och husnummer sättas upp för att de tusentals besökarna skulle hitta lättare.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings allra äldsta gatunamn.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Karta över Norrköping år 1769 med alla stadens gatunamn. Norrköpings stadsarkiv)

Guldgubbar funna i hallbyggnaden i Ströja

Guldgubbar funna i hallbyggnaden i Ströja

Vid de arkeologiska undersökningarna vid Ströja utanför Norrköping har man hittat lämningar efter en storgård och handelsplats från tiden 450–1000 e.Kr. Lämningarna som är helt unika i Östergötland innefattar stora hallbyggnader, offerplatser, ett handelsområde och ett stort antal föremål. Arkeologikonsults senaste fynd av guldbleck i en hallbyggnad förstärker bilden av Ströja som en plats med relationer till andra elit-residens i Nordeuropa.

Läs artikeln: Arkeologikonsult

(Två av de guldbleck, även kallade guldgubbar, som har hittats i Ströja. Foto: Arkeologikonsult)

Staty av svensk slavhandlare under lupp i Norrköping

Staty av svensk slavhandlare under lupp i Norrköping

På flera håll i världen välts nu statyer av tidigare slavägare, som ett led i demonstrationerna efter afroamerikanen George Floyds död. Sverige är inget undantag. I Norrköping diskuteras nu statyn av köpmannen Louis De Geer.

– Han var delaktig i samma slavhandel som Edward Colston, statyn som de kastade i floden i Bristol, säger docent Magnus Rodell.

– Det är många som har hört av sig. Det är en väldigt delad opinion. Louis De Geer var en person som stod för väldigt mycket gott. Men han representerar också både vapenindustri och slavhandel, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) till Norrköpings Tidningar.

Läs artikeln: SVT Kultur

(Foto: chas679 CC BY 2.0)

Kungliga besök i Norrköping

Kungliga besök i Norrköping

I juni 1984 deltog kungaparet i Norrköpings 600-årsjubileum. Det firades med anledning av kung Albrekts privilegiebrev 1384. Däremellan har en lång rad kungligheter gästat staden.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om kungliga besök i Norrköping.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silva under Norrköpings 600-årsjubileum. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Arbetets museum öppnar igen 16 juni

Arbetets museum öppnar igen 16 juni

Den 16 juni öppnar Arbetets museum för besökare igen. Museet har anpassat verksamheten för att kunna ta emot besökarna på ett tryggt sätt, utan vernissager eller andra folktäta evenemang. I sommar bjuder museet på både nya utställningar och småskaliga familjeaktiviteter.

Till följd av coronapandemin har Arbetets museum i Norrköping hållit tillfälligt stängt för allmänheten i två månader. När museet nu planerar att öppna är det med en verksamhet som är anpassad för att minimera risken för virusspridning. Öppettiderna blir begränsade till tisdag–lördag 9–16.

– Det känns jätteroligt att öppna museet för besökare igen! I tider av oro är en mötesplats som vår, som är öppen för alla, som inte kostar pengar eller är besvärlig att besöka, särskilt viktig. Arbetets museum finns till för besökarnas skull, så för oss är det självklart viktigt att kunna hålla öppet – på ett ansvarsfullt sätt. Vårt fokus är att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och säkerställa en trygg miljö för besökare och personal, säger Niklas Cserhalmi, museidirektör på Arbetets museum.

Museet vidtar olika försiktighetsåtgärder för att undvika trängsel och smittspridning. Det handlar bland annat om att se till att det finns god tillgång till handtvätt och handsprit, avståndsmarkeringar och annan skyltning samt utökad städning av extra utsatta ytor som räcken, handtag och pekskärmar.

Storslagna vendeltida fynd på Malmölandet

Storslagna vendeltida fynd på Malmölandet

Utgrävningen i Ströja utanför Norrköping bjuder på nya storslagna fynd från vendeltid under yngre järnåldern. Spår av en hallbyggnad visar att Ströja varit en unik centralplats och det har även gjorts fynd av rituella föremål och exklusiva spännen.

Läs artikeln: P4 Östergötland

(Utgrävningen i Ströja. Foto: Arkeologikonsult)

 

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Boken Norrköpings kvartersnamn tar upp
samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.