Stadshistoriska krönikor i Folkbladet

Peter Kristensson skriver stadshistoriska krönikor i Folkbladet var fjärde vecka. De 40 första krönikorna har samlats i boken Staden vid Strömmen. Berättelser ur Norrköpings historia.

S:t Johannes – från medeltidskyrka till hörsal

Ett okänt antal kyrkor har avlöst varandra på höjden ovanför Gamla torget i Norrköping. Den sista byggdes om till Hörsalen för 110 år sedan. (Folkbladet 2023-05-08)

När ryssarna kom till Norrköping som beskyddare

Två decennier efter härjningarna 1719 var den ryska armén tillbaka i Norrköping – efter svensk vädjan. Den ryska inkvarteringen är en märklig episod i vår historia. (Folkbladet 2023-03-15)

Det sagolika slaget vid Bråvalla

På Bråvalla hed stod Nordens största slag med hundratusentals krigare, politiska konsekvenser och gudomligt ingripande. Men var det vid Norrköping? Och har det ens hänt? (Folkbladet 2023-02-13)

Lidén var Sveriges första litteraturhistoriker

Johan Hinric Lidén lade grunden till svensk litteraturhistoria och hans sjukrum på Drottninggatan var under sjutton år träffpunkt för Östergötlands lärda. (Folkbladet 2023-01-16)

Tvångarbetande kvinnor på Norrköpings spinnhus

Norrköpingsfängelset var under lång tid en tvångsarbetsanstalt för kvinnor som satts i spinnhus – på grund av brott, arbetslöshet eller osedlighet. (Folkbladet 2022-10-26)

Norrköpings broar – från Gamlebro till Tullhusbron

Broar har varit viktiga i Norrköping genom historien. Ännu på 1700-talet fanns enbart Gamlebro, Saltängsbron och Bergsbron – i dag finns det 21 broar. (Folkbladet 2022-09-26)

När Norrköping var huvudstad i hertigdömet Östergötland

I början av 1600-talet var Östergötland ett självständigt hertigdöme styrt från Norrköping av hertig Johan – kungasonen som två gånger tackade nej till tronen. (Folkbladet 2022-08-29)

Himmelstalund var Norrköpings nöjescentrum

”Himmelstalunds hälsobrunn var på 1800-talet ett omtyckt utflyktsmål för Norrköpingsborna. I brunnssalongen arrangerades konserter, teaterföreställningar och baler.”  (Folkbladet 2022-08-01)

Männen som gav namn åt gatorna på Söder

“Den som vandrar genom gatorna på Söder bjuds på en lektion i Norrköpings personhistoria. Där lever minnet av en rad gamla Norrköpingsbor vidare på gatuskyltarna.” (Folkbladet 2022-07-15)

IFK Norrköpings 125 år av idrottande

“Under 125 år har IFK Norrköping nått exempellösa framgångar och blivit älskat av en hel stad. Och genom historien har det handlat om mycket mer än fotboll.” (Folkbladet 2022-06-07)

Danskar och svenskar krigade i Norrköping 1567

I december 1567 stod en svensk och en dansk armé på varsin sida av Gamlebro. Norrköping var en de städer som plundrades och brändes under ett spektakulärt danskt fälttåg. (Folkbladet 2022-05-09)

Norrköping var Sveriges ledande varvsstad

Norrköping var länge en stor och viktig varvsstad. På 1700-talet byggdes gigantiska ostindiefarare och på 1800-talet konstruerades världens första tankfartyg. (Folkbladet 2022-04-11)

Drottninggatan var Norrköpings första moderna gata

För snart 400 år sedan invigdes Drottninggatan – den allra första gatan som anlades enligt Norrköpings moderna och rätvinkliga stadsplan. (Folkbladet 2022-03-14)

Moa Martinsons ungdomsår i Norrköping

Moa Martinson lämnade Norrköping redan vid 16 års ålder, men genom sin självbiografiska Mia-trilogi kom hon att bli den stora Norrköpingsskildraren. (Folkbladet 2022-02-14)

Järnålderns Ströja var helt unikt i Östergötland

De senaste åren har en tidigare okänd hövdingahall och marknadsplats från järnåldern grävts ut i Ströja utanför Norrköping. Mycket tyder på att människor offrades där! (Folkbladet 2022-01-17)

Gamla torget omkring år 1900. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar

Gamla torget – handelsplatsen som blev Norrköping

Under förra veckan gjorde Musikhjälpen Gamla torget till ”Kärlekens torg”. Torget har genom århundradena varit hjärtat i det gamla Norrköping. (Folkbladet 2021-12-20)

Kung Johan III, oljemålning av Johan Baptista van Uther år 1582, Nationalmuseum; prinsessan Elisabet, okänd konstnär, Gripsholms slott.

Det kortlivade slottet Norrköpingshus

Sommaren 1906 var Sveriges blickar riktade mot Norrköping. Den stora Konst- och Industriutställningen på Sylten lockade inte mindre än 350 000 besökare. (Folkbladet 2021-11-22)

Hundratusentals besökte Norrköpingsutställningen 1906

Sommaren 1906 var Sveriges blickar riktade mot Norrköping. Den stora Konst- och Industriutställningen på Sylten lockade inte mindre än 350 000 besökare. (Folkbladet 2021-10-25)

Södra Promenaden vid förra sekelskiftet. Foto: Carl Nilsson. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar

De unika Promenaderna viktiga för Norrköpings identitet

År 1856 presenterade snusfabrikören Erik Swartz ett förslag om att omsluta Norrköping med Promenader. Nu 165 år senare förnyas den östra av dessa unika gränsboulevarder. (Folkbladet 2021-09-27)

En spårvagn passerar Skvallertorget. Foto: Norrköpings stadsarkivs samlingar

Norrköpings spårvagnstrafik genom historien

År 1904 inleddes spårvagnseran i Norrköping när ”Gamla ettan” och nio likadana vagnar började trafikera stadens gator. Det kostade tio öre att åka med. (Folkbladet 2021-08-30)

Hällristarnas budskap är fortfarande dolt för oss

Människorna som bodde vid Strömmen på bronsåldern har lämnat efter sig spektakulära spår. Norrköping är i dag den stad i världen som har flest hällristningar. (Folkbladet 2021-08-02)

Carl Swartz var statsminister ett turbulent halvår

I mars 1917 utsågs Carl Swartz från Norrköping till statsminister i ett mycket svårt politiskt läge med världskrig, hungerkravaller och rösträttskrav. (Folkbladet 2021-07-05)

Löfstad slott i planschverket ”Suecia antiqua et hodierna”, graverad av Willem Swidde 1694

På Löfstad slott har tiden stått stilla i nästan hundra år

Norrköpings Tapetfabrik år 1917. Foto: Foto: Gustaf Lidberg ur Norrköpings stadsarkivs samlingar

Norrköping var Sveriges ledande tapetstad

År 1880 grundades Norrköpings Tapetfabrik vid Källvindsgatan och redan före seklets slut hade fabriken vuxit till Sveriges största tapettillverkare. (Folkbladet 2021-05-10)

Abraham Wuchters porträtt av drottning Kristina, målat i Norrköping år 1661. Foto: Skoklosters slott

När Norrköping var drottning Kristinas egen huvudstad

År 1654 abdikerade drottning Kristina och lämnade Sverige. Till sin försörjning fick hon bland annat Norrköping som hon sedan besökte vid tre tillfällen. (Folkbladet 2021-04-12)

IK Sleipner besegrade AIK med 5-1 i SM-kvartfinalen på Idrottparken 1920. Fotot ur IFK Norrköpings arkiv, Norrköpings stadsarkiv.

Om den nya sporten fotboll i Norrköping

I slutet av 1800-talet gjordes trevande försök att introducera fotboll i Norrköping. När den nya sporten väl slog igenom blev den en viktig del av stadens identitet. (Folkbladet 2021-03-15)

Det medeltida Norrköping var inte mycket mer än en by

Norrköping var långt ifrån dagens storstad på medeltiden – mer som en by. Spåren är få, men de senaste årens utgrävningar har gett ny kunskap om den lilla staden. (Folkbladet 2021-02-15)

Flygfoto över västra delen av Klingsberg år 1962. Foto: Oscar Bladh. Ur ArkDes samlingar

Klingsberg var Gustav Vasas gåva till Norrköpingsborna

År 1544 köptes Klingsberg av Gustav Vasa, arrendatorn avhystes och Norrköpingsborna fick bruka jorden. Området var sedan i princip obebott tills dagens stadsdel växte fram. (Folkbladet 2021-01-18)

Kvartersnamnen är en spegel av 1700-talets Norrköping

När Norrköping återuppbyggdes efter den ryska attacken 1719 namngavs stadens alla kvarter. Kvartersnamnen har sedan dess fungerat både som adresser och fastighetsbeteckningar. (Folkbladet 2020-12-21)

Piloter ur 2:a jaktdivisionen F 13 Bråvalla år 1981. Foto: Rune Rydh. Ur F 13 bildsamling, Flygvapenmuseums bildarkiv

När Bråvalla flygflottilj försvarade Norrköping

Mitt under andra världskriget anlades Bråvalla flygflottilj utanför Norrköping. F 13 var sedan en viktig del av Försvarsmakten och Norrköping under 51 år. (Folkbladet 2020-11-23)

Kapellet på Norra begravningsplatsen år 1924. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar

Begravningsplatser i Norrköping under tusen år

Vid allhelgonatid är det många som besöker någon av Norrköpings 34 000 gravar. De gamla kyrkogårdarna har genom seklerna ersatts av allt större begravningsplatser. (Folkbladet 2020-10-26)

Drags i början av 1870-talet. Ur planschverket ”Sveriges industriella etablissementer”, 1872.

Vantmakaren Petter Speet skapade Drags yllefabrik

År 1642 startade den inflyttade tysken Petter Speet ett vantmakeri i Norrköping. Drags kom sedan att bli stadens dominerande textilföretag i över 300 år. (Folkbladet 2020-09-28)

Idrottsplatsen Bollspelaren och förstaden Fredriksdal. Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar

De vilda förstäderna Fredriksdal och Sandby

Många av dem som flyttade till Norrköping för att arbeta i fabrikerna i slutet av 1800-talet bosatte sig utanför stadsgränsen. Fredriksdal och Sandby var två av de förstäder som växte fram. (Folkbladet 2020-08-31)

Till vänster kuranstaltens huvudbyggnad, i mitten hotell och pensionaten, till höger Grand Restaurang Kneippbaden. Foto: Wilhelm Smidt. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar.

Tyska kneippkuren skapade villastad utanför Norrköping

Strax utanför Norrköping växte i slutet av 1800-talet Borgs villastad fram. Den dominerades av kneippvattenkuranstalten och dess gäster från när och fjärran. (Folkbladet 2020-08-03)

Norrköpings allra äldsta gatunamn

Inför riksdagen i Norrköping 1769 beslutade stadens styrande att alla gator skulle namnges. Dessutom skulle gatuskyltar och husnummer sättas upp för att de tusentals besökarna skulle hitta lättare. (Folkbladet 2020-07-06)

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silva under Norrköpings 600-årsjubileum. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar

Kungliga besök i Norrköping

I juni 1984 deltog kungaparet i Norrköpings 600-årsjubileum. Det firades med anledning av kung Albrekts privilegiebrev 1384. Däremellan har en lång rad kungligheter gästat staden. (Folkbladet 2020-06-08)

"Holmen brinner", målning signerad I.D Lilja 1862 (kopia).

Det ödelagda Norrköping

Carl Johans torg. Ur fotosamlingen Swartzens minne, Norrköpings stadsarkiv

Carl Johans park – från torg till kaktusplantering

Carl Johans park har en lång historia – men platsen har under större delen av tiden varit ett salutorg kallat Nystadstorget, Saltängstorget och slutligen Carl Johans torg.
Folkbladet 2020-04-13

Norrköpings kommunvapen. Målat av Vladimir A. Sagerlund. Riksarkivet (CC BY-SA 3.0); Sankt Olofsstatyn på Norrköpings rådhus. Foto: Sigge Wallin. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar

Gull-Olle – en norsk vikingahövding

År 1030 stupade Olav Haraldsson i sitt försök att återta kungamakten i Norge. Nästan tusen år senare finns han både i Norrköpings kommuns vapen och som förgylld staty i toppen av stadens rådhus.
Folkbladet 2020-03-16

Norrköpings gamla rådhus som 1734–1906 låg på samma plats som dagens rådhus. Foto: John Eschrichts ateljé. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar

Norrköpings rådhus blev ständigt för små

Rådhusen har genom historien varit städernas viktigaste maktcentrum. I Norrköping har det funnits en rad rådhusbyggnader – både vid Gamla torget och vid Tyska torget.
Folkbladet 2020-02-17

När kungaparet kröntes i Norrköping

År 1800 var allas blickar riktade mot Norrköping. Inte nog med att riksdagen återigen sammanträdde i staden – den 3 april kröntes kung Gustav IV Adolf och drottning Fredrika i S:t Olai kyrka.
Folkbladet 2020-01-20

På is och snö i Norrköping för hundra år sedan

Människor har i alla tider lekt och tävlat på is och snö. Under slutet av 1800-talet började idrotten organiseras och en rad föreningar bildades i Norrköping.
Folkbladet 2019-12-23

Vy från Oxelbergen över Östra stations nya och gamla stationshus. Vykort i Norrköpings stadsarkivs samlingar

Så var Norrköping som järnvägsknut

År 1866 invigdes järnvägen mellan Norrköping och Katrineholm. Senare skulle järnvägsförbindelser upprättas även med Linköping, Finspång, Valdemarsvik och Arkösund.
Folkbladet 2019-11-25

NU 64 lockade massorna till Norrköping

Sommaren 1964 strömmade närmare en halv miljon människor till den stora utställningen NU 64 på Himmelstalundsfältet när Norrköping skulle marknadsföras som Framtidsstaden.
Folkbladet 2019-10-28

Hamnen med Saltängen i bakgrunden. Efter J. F. Martins kopparstick omkring år 1800. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar.

Nya staden på Saltängen

I början av 1600-talet delades gratis tomter ut norr om Strömmen och nybyggarna slapp betala skatt. Nya staden på Saltängen blev snart ett av Norrköpings mest fashionabla bostadsområden.
Folkbladet 2019-09-30

Kallbadhuset vid Refvens grund till vänster och Nya Badhuset på andra sidan Strömmen till höger år 1882. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar.

Badhusen en fråga om renlighet

Vid Bergsbron öppnade för 200 år sedan ett badhus med fyra badkar och en trappa ned till Strömmen. För 50 år sedan togs första spadtaget för Centralbadet med plats för 2 000 badgäster.
Folkbladet 2019-09-02

Parktanterna leker med barnen i Folkparken 1917. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar

En park att tillbringa vilodagen i

Sedan 1895 har Norrköpingsborna kunna vila och roa sig i Folkparken. För idén och pengarna stod den tidens starke man i staden: grosshandlare John Philipson.
Folkbladet 2019-08-06

300 år sedan ryssen kom hit

I juli 1719 bedrev Ryssland terrorkrigföring längs den svenska ostkusten. Den 30 juli nådde den ryska flottan Norrköping som plundrades och brändes ned till grunden.
Folkbladet 2019-07-08

Studenter utanför Högre allmänna läroverket 1963. Foto: Sture Ryman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar.

Student sedan Gustav Vasa

I Norrköping har skolelever tagit examen och gått på sommarlov i många skolbyggnader och skiftande skolformer åtminstone sedan Gustav Vasas dagar.
Folkbladet 2019-06-10

Louis De Geer på målning av David Beck ca 1650 och som staty av Carl Milles 1945.

De Geers Norrköping

Louis De Geer Konsert & Kongress, De Geergymnasiet, De Geersgatan, De Geer-statyn. Norrköping är fullt av referenser till ”den svenska industrins fader”.
Folkbladet 2019-05-13

Swartz’s Snusfabrik, Norrköping. Litografi ur boken ”Sveriges industriella etablissementer”, Stockholm 1870–1872.

Borgen – mitt i stadens historia

Knäppingsborg har en lång och spännande historia – från en mytomspunnen klippa i Strömmen via medeltidsborg och snusfabrik till dagens pittoreska stadsmiljö.
Folkbladet 2019-04-15

Drottning Kristina (Sébastien Bourdon), Gunilla Bielke (okänd konstnär), Matilda Jungstedt (okänd fotograf), Karin Swanström (okänd fotograf), Ellen Moberg (okänd fotograf) och Moa Martinson (Rolf Olson/Pressens Bild).

Få kvinnor på skyltarna

Kungligheter, borgmästare, företagsledare och någon enstaka ”vanlig människa” – att föräras med ett gatunamn i Norrköping är få förunnat. Och för kvinnor är det ytterst ovanligt.
Folkbladet 2019-03-18

Norrköpings andra lasarett på Dragsgatan. Ur Stiftelsen Gammalt Hantverks samlingar, Norrköpings stadsarkiv |

Norrköpings sju sjukhus

Det första lasarettet i Norrköping öppnade 1785 och hade sex vårdplatser. Vrinnevisjukhuset med plats för drygt 300 patienter är stadens sjunde sjukhus.
Folkbladet 2019-02-18
Västertulls tullstuga på S:t Persgatan. Västertulls tullstuga på S:t Persgatan. Okänd fotograf (Byggnadsnämndens arkiv, Norrköpings stadsarkiv).

När planket gick runt staden

Förr fick folk inte färdas in och ut ur Norrköping var som helst. För att förhindra smuggling var staden omgärdad av ett plank med tre tullportar och sju grindar.
Folkbladet 2019-01-21

Hedvigs kyrka i vinterskrud 1963. Foto: Gustaf Larsson (Drätselkammaren, Norrköpings stadsarkiv).

Kyrkotider höljda i dunkel

Har du lyssnat till julmusik i Hörsalen? Eller varit på julnattsmässa i S:t Olai kyrka eller på julotta i Östra Eneby kyrka? I så fall har du deltagit i ett julfirande som pågått på dessa platser sedan tidig medeltid.
Folkbladet 2018-12-24

Norrköpings äldsta bevarade privilegiebrev, utfärdat av Albrekt av Mecklenburg den 7 april 1384. Foto: Norrköpings stadsarkiv.

Ett sent 600-årsjubileum

Det firades stort i Norrköping hela 1984. Staden fyllde 600 år. Men i själva verket hade 600-årsdagen passerat för länge sedan – och ingen vet när.
Folkbladet 2018-11-26

Alexander Roslin: ”Gustav III och hans bröder” (1771), Nationalmuseum.

Tre prinsar på besök

”Man kan ej vara nöjdare än jag med Norrköping. Staden är glad, och man lever här förträffligt”. Kronprins Gustav var på strålande humör våren 1769.
Folkbladet 2018-10-29