Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Källvindsgatan
Namnet Källvindsgatan har tolkats som vattenkällor med vindspel att hissa hinkar med och namnet ska i så fall betyda ”gatan, där källorna med vindspelen ligga”. Arthur Nordén skrev 1913 att en gammal Norrköpingsbo berättat att ”här funnos förr ett flertal utmärkta källor, hvars friska och rikliga vatten åtskilligt öfverträffade t.o.m. det nuvarande dricksvattnet i smak”. Gatunamnet uppträder första gången 1765 i en annons i Norrköpings Weko-Tidningar och gatan är en av få som omnämns före riksdagen 1769.
(Katscha vid början av Källvindsgatan. Foto: Svensk Fastighetsförmedling)
Husebygatan
Husebygatan i Oxelbergen namngavs den 23 januari 1947.
Gatan är namngiven efter byn Huseby som enligt dokument från 1400-talet tycks ha legat inom Norrköpings stads nuvarande område.
Hagaplan
Hagaplan i Haga namngavs den 22 januari 1942.
Hagaplan och Hagagatan gick sina namn efter gården Haga. Den var först torp under Taborsberg och låg nära den plats där Rågången och Breda vägen nu strålar samman. Omkring 1918 togs gårdens mark i anspråk som kolonijord för Norrköpingsbor och kallades Taborsbergs koloniträdgårdar.
(Hagaplan år 2023)
Kvarteret Tunnan
Kvarteret Tunnan i Östantill var namngivet 1728.
”För kvadraten Tunnans namn är nog den där boende mätareåldermannen Hendrick ansvarig”, ansåg Arthur Nordén. Mätare var anställda av staden för att verkställa officiella mätningar av varor som skulle föras in eller säljas där.
(Repslagaregatan vid kvarteret Tunnan år 1953. Foto: Malmgren. Ur Östergötlands museums samlingar)
Orangerigatan
Orangerigatan fick förmodligen sitt namn av att den löper genom det som var trädgården vid Louis De Geers palats, ”Stenhuset”, som uppfördes åren 1627–1646 och var dåtidens praktfullaste privathus i Norrköping. Huset eldhärjades 1711. Enligt 1766 års mantalslängd användes kvarteret Stenhuset som tobaksplantage. Gatan finns med på 1848 års karta för första gången.
Strömbackastigen
Strömbackastigen i Skärblacka namngavs senast 1970.
Strömbacka var på 1880- och 1890-talet i backstuga på Högstads Södergårds ägor och senare en avstyckad fastighet i Skärblacka samhälle (ännu 1960).
Dragsgatan
Dragsgatan löpte vid Drags fabriker. När Norrköping blev Sveriges ledande textilstad på 1700-talet var Drags det dominerande företaget. Ylletillverkningen hade startat redan 1642 och krigsmakten var storkund. Efter en konkurs i slutet av 1700-talet väcktes Drags åter till liv som aktiebolag under ledning av John Lenning. Ett nytt modernt ylleväveri i fyra våningar anlades vinkelrätt mot Strömmen. De gamla handvävstolarna byttes ut mot effektiva vävmaskiner och 1860 hade Drags gått om bomullsföretagen och blivit stadens största industri. Drags lades ned 1954.
Namnet Drag åsyftar att man här var tvungen att dra båtarna förbi forsarna i Strömmen. Dragsgatan finns med första gången på 1848 års karta. 1769 hette nuvarande Plankgatan Dragsgatan.
Järnbrogatan
Gatan löper från Gamla torget till Järnbron (nuvarande Gamlebro). Namnet Järnbrogatan finns på en karta från 1848.
En bro på platsen omnämns redan på 1330-talet. Järnbron byggdes av gjutjärn 1830–1832. Drygt 100 år senare – vid jultid 1938 – invigdes den nuvarande, bredare bron konstruerad av cement.
(Järnbrogatan, vykort, okänt år)
Utställningsrondellen
Utställningsrondellen i Himmelstalund namngavs den 16 januari 2012.
Rondellen utgör korsningen mellan Vattenverksvägen och Utställningsvägen, som 1963 fick sitt namn av att den leder till Mässhallen som byggdes för industri- och länsutställningen NU 64.
(Utställningsrondellen år 2016)
Kvarteret Aspfjärilen
Kvarteret Aspfjärilen i Smedby namngavs den 15 januari 1979.
Namngrupp ”fjärilar”. En art inom familjen praktfjärilar vars larver lever av aspblad.
