Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Sätravägen
Den 4 oktober 1963 namngavs Sätravägen i Åby.
Namnet syftar förmodligen på Sätra gård öster om Hults bruk. Vägen namngavs tillsammans med Bruksvägen och de andra vägarna med namn kopplade till Hults bruk. Sätra gård är känd sedan medeltiden och säter syftar ursprungligen oftast på utmarksängar eller skogsängar.
Storhögsgatan
Den 3 oktober 1990 namngavs Storhögsgatan i Brånnestad.
”Inom området finns ett stort antal fornlämningar från järnåldern.” Gravfältet består av omkring 85 fornlämningar: fyra högar och cirka 81 runda stensättningar, möjligen till stor del från yngre järnåldern. I närheten ligger Smedby gamla bytomt där bebyggelse etablerades redan på 600-talet.
Holms väg
Den 23 september 1952 namngavs Holms väg i Åby.
Namnet minner om banarbetaren Axel Holm (1898–1962) som innehade många kommunala förtroendeuppdrag i Kvillinge kommun, bland dem ordförande i kommunalfullmäktige och i kommunalnämnden från 1949 och fram till sin död 1962. Axel Holm bodde dock inte vid denna väg som hette Skolvägen åren 1950–1970.
Nils Åbergs gata
Den 22 september 2009 namngavs Nils Åbergs gata i Klockaretorpet.
Nils Åberg (1888–1957) föddes i Norrköping och efter studentexamen 1907 påbörjade han studier i Uppsala där han senare doktorerade i arkeologi 1912. Han var professor i nordisk och jämförande fornkunskap vid Stockholms högskola 1949–1953 och är den inom svensk arkeologi som mest konsekvent tillämpat typologisk datering – antagandet om ett samband mellan föremåls likhet och deras närhet i tid.
Fleminggatan
Den 18 september 1958 namngavs Fleminggatan i Gamla staden.
På platsen för nuvarande Hedvigs kyrka låg 1582–1604 renässansslottet Norrköpingshus, ritat av Hans Fleming och uppfört under hans ledning. Fleming (ca 1545–1623), nederländsk skulptör och byggmästare, bodde under många år i Norrköping. Han tillhörde tidens ledande arkitekter och ritade bland annat också Johannisborg.
Gatan hette tidigare Södra Strömsgatan (från 1769).
Drakengatan
Den 27 augusti 1998 namngavs Drakengatan i Fiskeby.
Namnet hör till gruppen ”flygtermer” som finns på gator omkring Bråvalla flygflottilj där stridsflygplanet J 35 Draken användes åren 1960–1976.
(En rote J 35 Draken från Bråvalla flygflottilj. Ur Krigsarkivets samlingar)
Västra Såpkullen
Parknamnet Västra Såpkullen är känt första gången 1964. Parken fick sitt namn från gärdet Västra Såpkullen som var en av stadens jordar på västra sidan om vägen till Västra Husby. Namnet Såpkullen återfinns första gången 1445 i skriftliga källor (”saapakwlla”) och förledet synes vara ordet såpa men bakgrunden till namnet är okänd.
Kardonbron
Den 12 juni 1997 namngavs Kardonbron mellan Händelö och Malmölandet.
Bron har fått sitt namn av den intilliggande Kardonholmen. Holmen hette Röskär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, senare Carons holme eller Karons holme (1860-talet) och Kardons holme (1902).
Bakgrunden till namnet är oklart. Enligt en teori växer kardon (en slags kronärtskocka) på holmen. Holländaren Cardon var en av Louis De Geers skeppare och det kan ha varit han som gav han namn åt holmen. Kanske har vi att göra med den grekiska mytologins färjkarl Charon – en central gestalt i bland annat Bellmans diktning som symbol för döden. En intilliggande holme hade på 1700-talet ett grekiskt gudanamn: Neptun – en variant av den grekiske havsguden Neptunus namn.
(Kardonbron år 2020. Foto: Trafikverket)
Riksbron
Den nya förbifarten i Norrköping började byggas 1941 och sju år senare invigdes Riksbron. En ny, fyrfilig, bro byggdes 1976–1977.
Klingsbergsparken
Den 8 juni 1944 namngavs Klingsbergsparken i Klingsberg.
Klingsbergsparken anlades 1957–1958 på ägorna till den rivna gården Klingsberg och var stadsträdgårdsmästaren Stig Hellerströms första stora anläggning.
På höjden i parken låg på 1400-talet gården Kalvsberg (”Kalsberg”). År 1544 köpte Gustav Vasa gården, avhyste arrendebonden och upplät jorden till staden, mot avgift, och därefter har ”frälseutjorden Kalf- eller Klingsberg” brukats av Norrköpingsborna och varit i stort sett obebyggd långt in på 1800-talet.
Gården Klingsberg låg på samma plats som dess medeltida föregångare och omtalas som torp första gången 1737. Den ägdes av Swartziska friskolan 1793–1939 och därefter av Norrköpings stad, som lät riva den i början på 1950-talet.
Bakgrunden till namnet Klingsberg är inte klarlagd, men förledet är sannolikt knektnamnet Kling – kanske den förste innehavaren av torpet på berget.
(Foto på Klingsbergs gård)
