Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Första Kyrkvägsgränd
Den 21 november 1968 namngavs Första Kyrkvägsgränd i Pryssgården.
Den bildar tillsammans med de samtidigt namngivna Andra Kyrkvägsgränd, Tredje Kyrkvägsgränd och Fjärde Kyrkvägsgränd det som torde vara Norrköpings märkligaste namnsvit. Gränderna har fått sina namn av att de är återvändsgator som utgår från Kyrkvägen.
Axgårdsvägen
Axgårdsvägen i Åby omtalas första gången 1966.
Vägen namngavs efter fastigheten Axgård som 1934 styckades av från Åby Humpegård och fick sitt namn efter den förste ägare, banarbetaren Axel Ivar Holm (1898–1962).
Vildapelvägen
Den 26 november 2013 namngavs Vildapelvägen i Styrstad.
Namnvalet motiverades av de äppelodlingar som finns i närheten. Vildapel är en egen art som kan vara svår att skilja från förvildade äppelträd.
Händelövägen
Den 14 november 1935 namngavs Händelövägen i Lindö.
Vägen ledde före Lindökanalens tillkomst till Händelö gård. Gården nämns första gången 1322 då Ingegerd Svantepolksdotter skrev ett gåvobrev daterat på Händelö, och bland gårdens senare ägare finns ätterna Bååt, Hård af Segerstad, Banér, Lilje, Lilliehöök, Horn, Sperling och Lejonhufvud. År 1853 köptes Händelö av friherre Nils Algernon Adolf Stierneld (se Stjerneldsvägen). Huvudbyggnaden byggdes 1850–1853 på samma plats som en äldre byggnad från tiden efter rysshärjningarna 1719. Gården kom 1901 i Norrköpings stads ägo. Närområdet präglas i dag av storskalig industri, men gården är omgiven av ett vackert landskap av ekbackar, åkermark och gammal hagmark.
Gården har fått sitt namn av ön Händelö som omfattade den bergiga nordvästra delen av dagens Händelö. Namnet innehåller det numera utdöda ordet händil som betyder knippa eller bunt. Troligen har man i området samlat lövkvistar som buntats ihop till kärvar för att dryga ut höet.
(Händelö gård 1982. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar. Fotograf okänd)
Uttersbergsvägen
Uttersbergsvägen i Krokek omnämns första gången 1968.
Vägen leder till Uttersberg. Säteriet vid Svinsjön har sitt ursprung i två medeltida gårdar med namnet Berg. De donerades 1595 av änkedrottning Gunilla till Peder Månsson Utter (1566–1623) som sannolikt byggde en sätesgård. Peder Månsson blev Sveriges förste riksarkivarie 1617. Den gamla huvudbyggnaden från 1700-talet ersattes 1940 av en ny.
(Gamla Uttersberg efter en målning av Carl Blomquist. Bild ur boken ”Kolmården. Del 1”.)
Murar Jonssons gränd
Den 8 november 1928 namngavs Murar Jonssons gränd i Butängen.
Gatan fick sitt namn ”till erinran om en framstående ’kommunalpamp’ i norra förstädernas municipalsamhälle”.
Fiskebyvägen
Den 7 november 1929 namngavs Fiskebyvägen.
Vägen leder till Fiskeby gård och pappersbruk. Byn Fiskeby har sannolikt etablerats under yngre järnålder och som namnet antyder har den legat vid Motala ströms goda fiskevatten. Vattenkraften från Fiskebyfallen har också utnyttjats för kvarndrift sedan medeltiden. År 1637 utfärdade drottning Kristina privilegiebrev för papperstillverkning till Fiskeby och 1641 köptes gården av Louis De Geer. Den kom att tillhöra Finspongs styckebruk ända fram till 1917. Papperstillverkningen pågick i mindre skala under av 1700- och 1800-talet. År 1872 anlades maskinpappersbruket och 1953 stod en ny kartongmaskin färdig vid Fiskeby. Vid sidan av det moderna pappersbruket utgör Fiskebyområdet i dag en industriell bruksmiljö av riksintresse med den gamla respektive nya bruksherrgården. De byggdes vid 1800-talets mitt och slut, och ligger omgivna av en park invid Strömmen.
Hedenlundavägen
Den 4 november 1993 namngavs Hedenlundavägen i Borg.
Vägen ”betjänar fastigheterna vid Hedenlunda”. Gården Hedenlund byggdes på 1910-talet. ”När den nyskapade gårdens mark 1914 uppmättes hittade lantmätaren på namnet Hedenlunda, som alltså är nytt och alltså ej har stöd i orten tidigare” kommenteras i ortnamnsregistret. Samma år styckades tomter av för husen som nu ligger vid Hedenlundavägen.
Alkärrsgatan
Den 29 oktober 1959 namngavs Alkärrsgatan i Skarphagen.
Alkärrsgatan är namngiven efter Alkärret, utjord som hört till Trostad före detta kyrkoherdeboställe. ”Alar finnes” konstaterades vid ortnamnsinventeringen 1931. Älekärret var förr den vanliga beteckningen. Älekärrs äng omtalas 1491.
Bergagatan
Den 25 oktober 1984 namngavs Bergagatan i Lindö.
Bergagatan utgör huvudgata i området Berga som fått sitt namn av närbelägna Berga by – nämnd första gången 1535. Både den nuvarande gården och villaområdet ligger på höjder i det omgivande landskapet och ordet berga är ett gammalt plural av berg.
