Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Carl Johans park
Den 21 december 1999 namngavs Carl Johans park i Nordantill.
Parken har fått sitt namn efter Karl XIV Johan-statyn. Här fanns ett torg när Nya staden anlades på Saltängen i början av 1600-talet. Något namn är inte känt förrän 1751 då det på kartan hette Saltängstorget. När statyn av Karl XIV Johan (skapad av den tyske skulptören Ludwig Schwanthaler) avtäcktes 1846 ändrades namnet till Carl Johans torg. Efter en donation från stadsfullmäktiges ordförande, konsul John Philipsson, anlades 1887 en park, som fick namnet Karl Johans park (senare Carl Johansparken). På 1860- eller 1870-talet skapade också en park norr om Slottsgatan, kanske i samband med att järnvägsstationen stod färdig 1866. Den hette först Stadsparken och senare Järnvägsparken. Från omkring 1970 räknades båda parkerna som en och samma med namnet Carl Johansparken vilket 1999 ändrades till Carl Johans park. I parken finns sedan 1926 varje år kaktusplanteringen, som är Sveriges äldsta motivgrupp och består av 25 000 växter.
(Carl Johans park. Vykort. Ur Östergötlands museums samlingar)
Brånnestadsgatan
Den 18 december 1980 namngavs Brånnestadsgatan i Brånnestad.
Gatan utgör infartsgatan till stadsdelen och leder till Brånnestads gård vars mangårdsbyggnad uppfördes 1935 medan arrendebostaden är av tidigare datum: omkring 1900. Brånnestad omtalades första gången 1405 och hette då Brandstadhum. Förledet är en genitivform av mansnamnet Brand och slutledet det fornsvenska ordet stadher (ställe, plats).
Trumpetaregatan i Navestad hette Brånnestadsgatan fram till 1980.
(Mangårdsbyggnaden och arrendatorsbostaden på Brånnestads gård. Foto: Tingstad hembygdsförening)
Stenkulleplan
Den 17 december 1942 namngavs Stenkulleplan i Enebymo.
Parken är namngiven efter den intilliggande fastigheten Stenkullen – ett småbruk som styckats av från Leonardsberg och som från 1890-talet användes som trädgårdsanläggning. Från och med 1920 styckades några tomter av och de kom att bilda ett litet egnahemsområde.
Kratsbacken
Den 15 december 1955 namngavs Kratsbacken i Smedby.
Backen har fått sitt namn från soldattorpet Kratstorpet som fick sitt namn av den siste knekten Johan Fredrik Kratz (1838–1914). Kratz tjänstgjorde vid Första livgrenadjärregementet 1862–1891 och fick 13 barn. Soldatnamnet bildades av krats – ett redskap för rengöring av gevärsloppet. När indelningsverket avskaffades i början av 1900-talet blev torpet privatägt och döptes om till Eklund.
Ströbogatan
Den 14 december 2010 namngavs Ströbogatan i Ingelsta.
Namnet Ströbo hämtades från Riksantikvarieämbetets bebyggelsehistoriska analys av Herstads by och ödegården Ströbo inför planerade industrietableringar. En medeltida ödegård med namnet Ströbo har legat söder om Herstads by. Gården var antagligen ett medeltida nybygge som lades öde under senmedeltiden.
Astrakanvägen
Den 10 december 2014 namngavs Astrakanvägen i Styrstad.
Vägen namngavs efter äppelsorten astrakan som kan associeras med äppelodlingarna som ligger här i Lundby. Gyllenkroks astrakan utsågs 2005 till Östergötlands landskapsäpple. Den anses vara den främsta bland astrakanerna och härstammar sannolikt från gården Regnaholm i norra Östergötland.
Ängslyckevägen
Den 3 december 1970 namngavs Ängslyckevägen i Kimstad.
Det är oklart om namn är taget från namngruppen ”jordbruk” eller syftar på en specifik lycka, det vill säga en inhägnad åker eller äng.
Krematorievägen
Den 30 november 1992 namngavs Krematorievägen i Marielund.
Vägen löper från Norra Promenaden till Norrköpings krematorium som är byggt 1938 och ritat av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee. Här finns också Krematorielundens begravningsplats.
Jurslavägen
Den 27 november 1950 namngavs Jurslavägen i Jursla
Jursla är en gammal by och numera en egen tätort på Kvillingeförkastningens sluttning, helt nära det större Åby, som sannolikt från början var en avläggare till Jursla. Språkforskaren Lennart Moberg tyckte att namnet Jursla var egendomligt och svårtolkat, och att det saknar motsvarighet i Norden. Det första skriftliga belägget är från 1354 då dokumenten berättar om en ”Jon i Hiurzlo”. Enligt Moberg är namnet möjligen besläktat med ord som hjord och herde och kan i så fall från början ha betecknat en säter eller mjölkningsplats. En annan tolkning är att Jursla är ett gammalt namn på Pjältån: Hirtla (Hjortån), alltså ån där hjortar håller till. Båda förslagen dock osäkra.
Ånestadsgatan
Den 22 november 1979 namngavs Ånestadsgatan i Rambodal.
Gatan löper i närheten av gården Ånestad. Ånestad by omtalas första gången på 1400-talet och den nuvarande gården har anor från 1700-talet. Förledet går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Ane och slutledet på det fornsvenska stadher (ställe, plats).
