Under 1600-talet uppstod ute i Europa en brunnskultur kring numera berömda källor som Spa och Karlsbad. Både överklass och underklass reste till källorna för att kurera sig genom att dricka hälsovatten, bada, få gyttjemassage och mycket annat. Vid sidan av vattendrickandet och andra nyttigheter roade de sig också med baler och konserter liksom med spel såsom kortspel och biljard. På Ramlösa hälsobrunn i Skåne bedrevs redan på 1700-talet kasinospel, men i dag behöver man inte resa bort för att spela casino. Snabbare erbjuder ett enkelt och smidigt sätt att spela på nätet.

Nordens första hälsobrunn var Medevi brunn norr om Motala. Den startades redan 1678 och är ännu i dag öppet för besökare och turister. Det var änkedrottning Hedvig Eleonoras generalguvernör Gustav Soop (1624–1679) som länge hade försökt hitta en hälsobrunn i Sverige efter att ha besökt många utländska kurorter. Sedan han köpt Medevi säteri lät han läkaren Urban Hjärne (1641–1724) undersöka vattnet i källorna. Hjärnes analys visade att den östgötska brunnen var en ”rätt martialisk surbrunn”. Soop bestämde sig för att starta landets första hälsobrunn och byggde upp en kurort med brunnshus, badhus, kyrka, gästbyggnader och värdshus. Urban Hjärne anställdes som brunnsläkare.

I Skåne hade provinsialläkaren Johan Jacob Döbelius (1674–1743) hört rykten om järnhaltiga källor i det lilla orten Ramlösa utanför i Helsingborg där vattnet botade många sjukdomar. Hans undersökning visade att vattnet hade samma sammansättning som i andra svenska surbrunnar, dvs. med järn i form av kolsyrad järnoxidul, vilket kroppen lätt tar upp. Ramlösa hälsobrunn invigdes på Karl XII:s födelsedag den 17 juni 1707 och utvecklades under Döbelius snart till en av landets mest kända hälsobrunnar. År 1912 uppförde man en vattenfabrik och Ramlösavattnet började säljas över hela landet. På etiketten till alla flaskor från Ramlösa finns ännu i dag Johan Jacob Döbelius bild.

I Norrköping upptäcktes Himmelstalunds mineralkälla 1708 av läkaren Magnus Gabriel von Block (1669–1722) och på 1730-talet byggdes en brunnssalong över källan. År 1733 fick kyrkoherden Reinerus Broocman (1677–1738), som då ägde Himmelstalunds gård, tillstånd att öppna krog på brunnsområdet på 1760-talet byggdes brunnshotellet som hade tolv gästrum.

Hit kom många gäster för att dricka brunn och Himmelstalunds brunn fick också stor betydelse för nöjeslivet i Norrköping med dansbanor, kägelbanor, teaterföreställningar och fyrverkerier. Brunnsdrickningen pågick fram till 1860-talet.

Bredvid brunnen ligger den herrgård som gett den sitt namn och på vars ägor den ligger: Himmelstalunds gård. Himmelstalund blev säteri på 1600-talet och har förutom Reinerus Broocman också ägts av överingenjören Anders Alreik (1792–1865) och grevinnan Emilie Piper (1857–1926) på Löfstad slott. I början av 1930-talet köptes herrgården av Norrköpings stad. Huvudbyggnaden från 1730-talet är bevarad och hela brunnsmiljön blev byggnadsminne år 1986.

Utanför Norrköping förknippas nog namnet Himmelstalund främst med hällristningar. I det stora grönområdet Himmelstalundsparken på en höjd vid Motala ström, inte långt från brunnsområdet, finns ett av norra Europas största hällristningsområden. Där finns totala 1 700 ristningar och de flesta är gjorda på bronsåldern, någon gång mellan 1800 och 500 f. Kr. Här finns bilder av skepp, djurfigurer, solsymboler, jaktscener, fotsulor, människofigurer i processioner som förmedlar 3 000 år gamla tankar och uppfattningar.

Något brunnsliv förekommer inte länge i Himmelstalund, men brunnsmiljön är inte död. Norrköpings kommun hyr numera ut brunnssalongen för till exempel bröllop, jubileumsfester och minnesstunder. I andra änden av Östergötland har däremot Medevi Brunnsorkester varje sommar sedan tidigt 1870-tal marscherat i täten för den välkända Grötlunken och gett konserter vid Schweizeriet.

Povel Ramel har skildrat den gamla brunnskulturen – i synnerhet det rika musiklivet – i numret ”Sorglösa brunn” (framför av Ramel själv tillsammans med Brita Borg) i revyn ”Tillstymmelser”, som spelades 1956-1957 på Idéonteatern i Stockholm:

Hör!
Bort i parken konserterar Sorglösa Brunns oktett!
Tonerna vitt och brett
klingar från Lilla Paviljongen.
Åtta feta gubbar, alla röda som oxkotlett,
under möda och svett
tutar horn och klarinett
och eskornett.

(Foto: Jan Ainali/Wikimedia CC-BY-SA-3.0)

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.