Norrköpings historia
Norrköpings flygplats är äldst i landet
”Den 9 september 1934 invigdes Kungsängens flygplats strax utanför Norrköping. Nittio år senare är den Sveriges äldsta civila flygplats.” Läs Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet.
Norrköpings alla OS-guld genom historien
”Tjugo Norrköpingsbor har tagit trettiotvå guld i de olympiska spelen och i Paralympics – från truppgymnastiken i London 1908 till de alpina tävlingarna i Peking 2022.” Läs Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet.
Karl IX utsågs till kung i Norrköping
”År 1604 samlades riksdagen i Norrköping och antog det som fick namnet Norrköpings arvförening. Den gjorde Karl IX till kung och hans ättlingar till tronföljare.” Läs Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet.
Den gamla Kungsgatan blev offer för massbilismen
”Kungsgatan var länge en livlig affärsgata, full av butiker i vackra stenhus från 1800-talet – men den offrades för att ge plats åt massbilismen.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Kungsgatan.
Bellmans skönhet Ulla Winblad bodde i Norrköping
”Verklighetens Ulla Winblad – Maria Christina Kiellström – bodde i Norrköping i nio år. Kopplingen till Bellmans favoritfigur var allmänt känd och plågade henne.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Ulla Winblad i Norrköping.
Kvarteret Hästen
Kvarteret Hästen stakades ut när när staden expanderade åt sydost och namnet är belagt första gången 1876.
Grannkvarteren fick vid samma tillfälle fågel- och trädnamn, och motivet bakom namnet Hästen är oklart. Kanske kan det kopplas till att de nya kvarteren i sydöstra delen av staden stakades ut i Stohagsgärdet.
(Gustaf Adolfsskolan i kvarteret Hästen. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Dagsbergsvägen
Namnet Dagsbergsvägen återfinns som gatunamn i staden på en karta 1930. Denna landsväg har kallats så redan långt tidigare, men även benämnts ”vägen till Skenäs och Färjestaden” (1769), ”vägen till Konungsund” (1848), ”vägen till Vikbolandet” (1870) och ”vägen till Dagsberg”. År 1986 bytte Dagsbergsvägen namn till Fjärilsgatan öster om E22 sedan Arkösundsvägen blivit den nya ”vägen till Dagsberg”.
Kyrkbyn Dagsberg, som gett namn åt socknen, nämns 1330 i skriftliga källor, men att den är betydligt äldre vittnar byns ovanliga storlek och ett gravfält med hundratalet anläggningar om. Namnets förled är flertydigt. Det kan vara genitiv av mansnamnet Dag, men kan också vara ett av de talrika höjdnamn som påminner om att solen vid en viss tidpunkt belyser platsen ifråga.
(Dagsbergs kyrka. Foto: Västgöten/Wikimedia Commons CC 3.0)
Stortorget
Stortorget anlades i kvarteret Göken och omtalas första gången 1899. Hit flyttade höhandeln från Hötorget.
(Vykort, okänt år)
Kvarteret Diket
Diket hör till 1728 års kvartersnamn.
Kvarteret har fått namn efter det stora, medeltida dike som nämns i kung Albrekts privilegiebrev 1384: ”stora diket mellan humparna och Vrindbo äng”. Diket fortsatte förr in i staden i Skvalgränd (ungefär vid dagens Hörngatan) genom kvarteret och därefter ned till Strömmen. Delar av det stora diket fanns kvar ännu i början av 1900-talet ”utmed Fridtuna trädgårds östra gränshäck”.
(Sternshuset i korsningen S:t Persgatan – Drottninggatan i kvarteret Diket år 1941. Vykort)
Gustenbergsvägen
Gustenbergsvägen i Skärblacka namngavs senast 1970.
Gustenberg var en backstuga och senare en avstyckad fastighet på byn Högstads utjord. Stugan verkar ha fått sitt namn efter den första ägaren, bruksarbetaren Carl Gustaf Persson (1824–1901), som bodde där tillsammans med sin familj från 1872. Gustenberg var bebott ännu 1960.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Trädgårdsskötsel – skolämne för fattigbarnen i stenstaden
Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i...
Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram
Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...
När österpojkarna tränade bandy på Rossängarna i seklets början
IFK:s B-lag i bandy av år 1908. Från vänster Jonsson, ”Abbe” Ljungström, Olle Eliasson, Gustaf Pettersson, Herbert Engström, Einar Dusén, Edvin Hagström, Artur Björklund, Knut Rundqvist och Ivar Bergholtz. Einar Dusén, ”Gåsa”, minns Stig Wickström mycket väl från...
Från folkskolans äldsta tider
Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846. I den ljusa byggnaden i...
En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren
I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt
Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården
Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat
Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...