Norrköpings historia
Så växte hotellstaden Norrköping fram
”Stora hotellet var Norrköpings första hotell och i anslutning till Centralstationen byggdes sedan en rad andra – med namn som Centralhotellet, Vasa, Göta och Kullberg.” Peter Kristenssons nästa sista stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hotellstaden Norrköping.
Byggnaderna som är viktiga för Norrköpings historia
”I Norrköping finns ett 40-tal byggnader som är så värdefulla att de ska bevaras för all framtid – från Johannisborgs slottsruin till Sverre Fehns Nordenvilla.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika handlar om Norrköpings byggnadsminnen.
Norrköpings flygplats är äldst i landet
”Den 9 september 1934 invigdes Kungsängens flygplats strax utanför Norrköping. Nittio år senare är den Sveriges äldsta civila flygplats.” Läs Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet.
Norrköpings alla OS-guld genom historien
”Tjugo Norrköpingsbor har tagit trettiotvå guld i de olympiska spelen och i Paralympics – från truppgymnastiken i London 1908 till de alpina tävlingarna i Peking 2022.” Läs Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet.
Karl IX utsågs till kung i Norrköping
”År 1604 samlades riksdagen i Norrköping och antog det som fick namnet Norrköpings arvförening. Den gjorde Karl IX till kung och hans ättlingar till tronföljare.” Läs Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet.
Kvarteret Assessorn
Kvarteret Assessorn i Klingsberg namngavs den 20 juni 1944.
Namngrupp ”yrken”. Assessor var en titel för vissa högre, juridiskt utbildade ämbetsmän, till exempel adjungerade ledamöter i hovrätt eller kammarrätt.
(Studentboendet Assessorn vid Eknäsgatan i kvarteret Assessorn. Foto: Hyresbostäder)
Fågelsången
Fågelsången i Oxelbergen namngavs den 19 juni 1919.
”Lekplanen Fågelsången, belägen ute bland enfamiljshusen och trädgårdarna längst i sydost”, heter det i motiveringen.
(Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Lindgatan
Lindgatan i Kneippen namngavs den 18 juni 1936.
Namngrupp ”lövträd”.
Säterivägen
Säterivägen i Klinga i Borg namngavs den 17 juni 2022.
Namnvalet motiverades inte i protokollet, men namnet torde knyta an till den närbelägna Klinga gård, som varit säteri. Klinga var en medeltida by som omvandlades till säteri av landshövdingen, friherre Anders Lilliehöök (1635–1685). Talrika forngravar tyder på att Klinga är en av traktens äldre bosättningar. Förledet i namnet härrör från kli (fin, seg lera) som syftar på de leriga markerna öster om gården. Ändelsen -inge har ofta sitt ursprung i järnåldern och syftar på personer som bodde på eller kom från en viss plats; i det här fallet alltså ”de som bodde vid den sega leran” (Kli-inge).
Den norra delen av vägen var tidigare en del av Skalles väg. Vattenverksvägen i Himmelstalund hette ursprungligen Säterivägen (1963-1970), men fick nytt namn inför kommunsammanslagningen för att undvika förväxling med Sätervägen i Strömsfors. Den vägen hade fått sitt namn från Borgs säteri.
(Klinga gård år 2016. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Jaktstigen
Jaktstigen i Strandhugget i Borg namngavs den 16 juni 1949.
Namngrupp ”natur”.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Trädgårdsskötsel – skolämne för fattigbarnen i stenstaden
Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i...
Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram
Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...
När österpojkarna tränade bandy på Rossängarna i seklets början
IFK:s B-lag i bandy av år 1908. Från vänster Jonsson, ”Abbe” Ljungström, Olle Eliasson, Gustaf Pettersson, Herbert Engström, Einar Dusén, Edvin Hagström, Artur Björklund, Knut Rundqvist och Ivar Bergholtz. Einar Dusén, ”Gåsa”, minns Stig Wickström mycket väl från...
Från folkskolans äldsta tider
Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846. I den ljusa byggnaden i...
En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren
I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt
Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården
Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat
Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...