Norrköpings historia
Norrköpings broar – från Gamlebro till Tullhusbron
”Broar har varit viktiga i Norrköping genom historien. Ännu på 1700-talet fanns enbart Gamlebro, Saltängsbron och Bergsbron – i dag finns det 21 broar.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings broar.
När Norrköping var huvudstad i hertigdömet Östergötland
”I början av 1600-talet var Östergötland ett självständigt hertigdöme styrt från Norrköping av hertig Johan – kungasonen som två gånger tackade nej till tronen.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hertig Johan av Östergötland.
Himmelstalund var Norrköpings nöjescentrum
”Himmelstalunds hälsobrunn var på 1800-talet ett omtyckt utflyktsmål för Norrköpingsborna. I brunnssalongen arrangerades konserter, teaterföreställningar och baler.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Himmelstalund.
Männen som gav namn åt gatorna på Söder
“Den som vandrar genom gatorna på Söder bjuds på en lektion i Norrköpings personhistoria. Där lever minnet av en rad gamla Norrköpingsbor vidare på gatuskyltarna.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om männen som gav namn åt gatorna på Söder.
IFK Norrköpings 125 år av idrottande
”Under 125 år har IFK Norrköping nått exempellösa framgångar och blivit älskat av en hel stad. Och genom historien har det handlat om mycket mer än fotboll.”
Peter Kristensson skriver i Folkbladet om 125-årsjubilerande IFK Norrköping.
Bäckgatan
Bäckgatan i Hageby namngavs den 16 september 1954.
Gatan löper längs med ravinen från den tidigare Vrinnevibäcken som rann från Vrinneviskogen och förenade sig med Ljura bäck vid Ljura gård.
(Butikerna på Bäckgatan 8-10 år 1959. Foto: Arne Gustafsson. Ur Östergötlands museums samlingar)
Kvarteret Röken
Kvarteret Röken i stadsdelen Berget var namngivet 1729.
Namnet saknar känd förklaring.
(Bostadshus i kvarteret Röken vid korsningen Nygatan-Källvindsgatan år 1944. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Hospitalsgatan
Hospitalsgatan är namngiven efter det kronohospital som låg vid gatan. Det uppfördes i kvarteret Pelikan efter stadsbranden 1655 men flyttades på 1770-talet till Linköping. Kronohospitalen etablerades under 1500-talet för att erbjuda sjukvård med statliga bidrag. Under medeltiden fanns helgeandshus (vårdinrättningar för fattiga, sjuka och gamla) i bland annat Norrköping. Även kvarteret torde ha fått sitt namn från hospitalet eftersom pelikanen i den kristna världen symboliserar den uppoffrande kärleken. Hospitalsgatan hör till 1769 års gatunamn.
(Invigningen av Tempo på Hospitalsgatan år 1935)
Kvarteret Väktaren
Kvarteret Väktaren i Gamla staden var namngivet 1728.
”Namnet möjligen sprunget ur ideassociationen om nödvändigheten att förlägga ’Väktare’ invid den närliggande (kvadraten) ’Elden’”, var Edward Ringborgs försök till förklaring, medan Arthur Nordén kort och gott slog fast att det var ett av de svårförklarliga namnen.
(Kyrkans hus i kvarteret Väktaren. Foto: Einar Jagerwall. Ur Linköpings universitets samlingar, CC BY-NC)
Sveaplatsen
Sveaplatsen på Saltängen namngavs den 12 september 2012.
Sveaplatsen hette från början Sveaparken, men genom en ny detaljplan ändrades parkytan till torg och byggtomter. För att behålla kopplingen till den tidigare parken valdes namnet Sveaplatsen. Sveaparken hade fått sitt namn 1999. På 1879 års karta utgjorde Sveaparken, Götaparken och norra delen av Carl Johans park tillsammans Stadsparken.
(Sveaplatsen i hörnet av Drottninggatan och Slottsgatan år 2022)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Trädgårdsskötsel – skolämne för fattigbarnen i stenstaden
Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i...
Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram
Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...
När österpojkarna tränade bandy på Rossängarna i seklets början
IFK:s B-lag i bandy av år 1908. Från vänster Jonsson, ”Abbe” Ljungström, Olle Eliasson, Gustaf Pettersson, Herbert Engström, Einar Dusén, Edvin Hagström, Artur Björklund, Knut Rundqvist och Ivar Bergholtz. Einar Dusén, ”Gåsa”, minns Stig Wickström mycket väl från...
Från folkskolans äldsta tider
Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846. I den ljusa byggnaden i...
En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren
I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt
Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården
Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat
Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...
