Norrköpings historia

 

Nyheter

På Löfstad slott har tiden stått stilla i nästan hundra år

På Löfstad slott har tiden stått stilla i nästan hundra år

“Löfstad slott har sedan 1600-talet haft en lång rad adliga ägare. Emilie Piper blev den sista av dem och i sitt testamente 1923 bestämde hon att slottet skulle bli ett museum.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Löfstad slott.

läs mer
Norrköpings stadsmuseum öppnar igen

Norrköpings stadsmuseum öppnar igen

Den 1 juni öppnar Norrköpings stadsmuseum igen. Förutom den nya basutställningen Den utvalda staden bjuder sommaren på dagliga stadsvandringar, en uppdaterad forntidsutställning och en ny del i utställningen Medlöperi och motstånd.

läs mer
Anneli Lindberg

Anneli Lindberg

Konstnären Anneli Lindberg tilldelas Norrköpings kommuns kulturstipendium till Moa Martinsons minne på 143 478 kronor.

läs mer
Norrköping var Sveriges ledande tapetstad

Norrköping var Sveriges ledande tapetstad

“År 1880 grundades Norrköpings Tapetfabrik vid Källvindsgatan och redan före seklets slut hade fabriken vuxit till Sveriges största tapettillverkare.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om när Norrköping var Sveriges ledande tapetstad.

läs mer

Dagens namn

Saltängsgatan

Saltängsgatan

Saltängsgatan på Saltängen namngavs den 18 september 1958.

Gatan hette tidigare Norra Strömsgatan (1769) men har parallellt även kallats Saltängsallén. Namnet Saltängen förekommer första gången 1538 och anknyter till områdets karaktär av vattensjuka strandängar. Förledet antas ha ungefär samma innebörd som det bohuslänska ordet salta (strand vid saltvatten). Arthur Nordén ansåg dock att eftersom ängarna översvämmades av sötvatten från Strömmen torde termen ha lånats in från språkbruket längre ut längs Bråvikens södra sida där de saltvattenbemängda ängsmarkerna av lokalbefolkningen kallades sältingar (sank strandäng).

(Vykort. Okänt år. Ur Östergötlands museums samlingar)

Sandviksvägen

Sandviksvägen

Sandviksvägen i Krokek namngavs senast 1968.

Vägen leder från Orrekulla till hamnen i Sandviken. År 1695 fanns ett torp och en krog vid hamnen och i senare tid har ett helt samhälle vuxit fram. Från början var det den lilla viken som hette Sandviken men på modernare kartor åsyftas enbart bebyggelsen. Det äldsta belägget är från 1530 då två varpar (fisken) kallade ”Sandwik varp” omnämns.

(Sandviken, troligen på 1950-talet. Foto: Dan Samuelson (CC BY-SA). Ur Dan Samuelsons samling, Sjöhistoriska museet)

Egnahemsgatan

Egnahemsgatan

Egnahemsgatan i Hageby namngavs den 16 september 1954.

År 1898 uppfördes ett av landets första egnahemsområden söder om Norrköping i samma område som S:t Johannes kyrka skulle komma att uppföras. Det bestod av tolv villor med egen trädgård och två flerfamiljshus. Arkitekt var Werner Northun. Alla hus fick namn: Villa Alfa, Bida (riven), Christineberg, Dagmar, Ed, Frideborg och Göta på höger sida av gatan och Olga (riven), Vilan, Mimer, Linnéa, Karlslund, Ingeborg och Hansa (riven, men ett nytt flerfamiljshus har byggts) på vänster sida.

Infarten till gatan gick ursprungligen från Hagebygatan (eller Söderköpingsvägen som den då hette).

(Vykort, poststämplat 1905)

Kvarteret Vett och Vapen

Kvarteret Vett och Vapen

Kvartersnamnet Vett och Vapen är känt sedan 1729.

”Likaså äro kvadratnamnen Enväldet samt Wett och Wapen säkerligen sprungna såsom hyllning åt ’suveräniteten’, gent emot 1719 och 1720 års regeringsform”, skrev Ringborg. ”Wett och Wapen” var inskriptionen på ett av Karl XII:s nödmynt som 1717 präglades i en upplaga på över 9 miljoner kraftigt underviktiga kopparmynt. Ringborg motiverade inte varför Norrköpings stad skulle ha velat hylla nödmynten som skapade kraftig inflation och ekonomisk oreda.

(Stora hotellet i kvarteret Vett och Vapen. Vykort, okänt år)

Folkets Husvägen

Folkets Husvägen

Folkets Husvägen i Skärblacka nämns första gången 1953.

Vägen leder fram till Folkets Hus som byggdes 1926 och renoverades utvändigt och invändigt på 1990-talet. Skärblacka Folkets Hus-förening bildades 1908. Vägen kallades Folkets Husvägen redan 1953 men namnet fastställdes officiellt först 1962.

Annonser

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram

Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...

läs mer
Från folkskolans äldsta tider

Från folkskolans äldsta tider

Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846.   I den ljusa byggnaden i...

läs mer

En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren

I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...

läs mer
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt

Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt

Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...

läs mer
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården

Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården

Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...

läs mer
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat

Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat

Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...

läs mer