Norrköpings historia
Nyheter
Vattnet sprutade ut – orsakade skador i byggnadsminnet
Stora delar av brädgolvet i anrika Himmelstalunds brunnssalong måste nu brytas upp efter upptäckten av vattenskador.
Läs artikeln: Norrköpings Tidningar
Om den nya sporten fotboll i Norrköping
“I slutet av 1800-talet gjordes trevande försök att introducera fotboll i Norrköping. När den nya sporten väl slog igenom blev den en viktig del av stadens identitet.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om när fotbollen kom till Norrköping.
Norrköpings stadsmuseum nominerat till Årets museum
Norrköpings stadsmuseum är tillsammans med Livrustkammaren och Grenna Museum nominerat till utmärkelsen Årets museum. Sveriges Museer och Svenska ICOM står bakom priset som delas ut på Sveriges Museers vårmöte i april.
Det medeltida Norrköping var inte mycket mer än en by
“Norrköping var långt ifrån dagens storstad på medeltiden – mer som en by. Spåren är få, men de senaste årens utgrävningar har gett ny kunskap om den lilla staden.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om det medeltida Norrköping.
Länsstyrelsen säger ja till att byta ut träden på Östra Promenaden
Träden på Östra Promenaden mår inte bra och för att rädda byggnadsminnet åt framtiden vill Norrköpings kommun byta ut dem mot nya träd. Länsstyrelsen har nu sagt ja till den föreslagna förändringen.
Dagens namn
Kalkugnsvägen
Kalkugnsvägen i Kolmårdens landsbygd namngavs den 12 juni 1997.
I området fanns ett kalkbrott som var drift från 1639 till omkring 1655. Kalkstenen användes i masugnsprocesser och troligen fraktades stenen härifrån till masugnen vid Skvätta.
Pilgatan
Pilgatan i Butängen fick behålla sitt tidigare namn när gatorna i Fredriksdalskvarteret fick sina officiella namn 1928. Namnet är känt första gången 1906 men dess bakgrund är oklar.
Leonardsbergsvägen
Leonardsbergsvägen i Fiskeby namngavs den 10 juni 1948.
Vägen leder fram till Leonardsbergs herrgård. Den baltiske översten och överkommendanten Otto Schulman grundade säteriet vid mitten av 1600-talet av byarna Fållberga och Örstad, och sonen överste Leonard Schulman (1644–1677) gav den sitt eget namn. På Leonardsberg fanns mitten av 1900-talet Gustavianska Husmoderskolan, senare var gården kurs- och konferensanläggning och numera är den ett gruppboende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Området runt Leonardsberg är en av landets hällristningsrikaste platser.
Humpgatan
Humpgatan anlades senast 1876 mellan humparna som låg mellan Linköpingsvägen och Strömmen. En hump var ett stycke jord som låg avskilt från skifteslagets eller gårdens huvudsakliga mark.
Kvarteret Hamnkontoret
Kvarteret Hamnkontoret på Saltängen namngavs den 8 juni 2017.
Det gamla tullhuset i närheten av kvarteret var under många år hamnkontor.
(Gasverksmuseet på Saltängsgatan 48 i det dåvarande kvarteret Skeppsdockan, nu kvarteret Hamnkontoret. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Annonser
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Trädgårdsskötsel – skolämne för fattigbarnen i stenstaden
Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i...
Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram
Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...
När österpojkarna tränade bandy på Rossängarna i seklets början
IFK:s B-lag i bandy av år 1908. Från vänster Jonsson, ”Abbe” Ljungström, Olle Eliasson, Gustaf Pettersson, Herbert Engström, Einar Dusén, Edvin Hagström, Artur Björklund, Knut Rundqvist och Ivar Bergholtz. Einar Dusén, ”Gåsa”, minns Stig Wickström mycket väl från...
Från folkskolans äldsta tider
Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846. I den ljusa byggnaden i...
En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren
I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt
Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården
Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat
Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...