Norrköpings historia
Tre historiska personer ger namn åt spårvagnar
Wettextrasans skapare, Sveriges första kvinnliga kommunalråd och författaren bakom Lotta-böckerna. Det är personerna som Norrköpings kommun nu hedrar med spårvagnsnamn.
Kan du namnen på Klockaretorpets kändisar?
Gatorna i Klockaretorpet har namngivits efter Norrköpingsbor som gjort betydande insatser i staden. Numera är kanske gatunamnen mer kända än personerna. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om gatunamnen i Klockaretorpet.
Tyska torget – en central plats i Norrköpings historia
”På 1600-talet anlades ett torg som senare fick namn efter den tyska församlingens kyrka. Tyska torget blev Norrköpings nya politiska och ekonomiska centrum.”
Peter Kristenssons skriver i Folkbladet om Tyska torgets historia.
Norrköping under Gustav Vasas tid
”Den 6 juni 2023 är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Under hans regeringstid ökade det kungliga intresset för Norrköping som bland annat fick en kungsgård.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköping under Gustav Vasas tid.
S:t Johannes – från medeltidskyrka till hörsal
”Ett okänt antal kyrkor har avlöst varandra på höjden ovanför Gamla torget i Norrköping. Den sista byggdes om till Hörsalen för 110 år sedan.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings äldsta kyrka.
Kvarteret Ålen
Ålen hör till Kneippens äldsta kvartersnamn från 1897. Namngrupp ”djur”.
(Villa Vesta på Kneippgatan 46-48 i kvarteret Ålen år 1916. Ur Östergötlands museums samlingar)
Kvarteret Järnstången
Kvarteret Järnstången i Östantill var namngivet 1728.
Arthur Nordén hittade två tomtägare 1728 som möjligen skulle kunna ha gett upphov till namnet: ”Om kvadraten Järnstången har något med Carl Dragare att göra, må lämnas osagdt, och gelbgjutaren Hans Vilhelm kan väl lika litet misstänkas som fadder till kvadraten.”
(Kvarteret Järnstången vid korsningen Styrmansgatan-Trädgårdsgatan på 1950-talet)
Kvarteret Spetsen
Kvartersnamnet Spetsen i Nordantill är känt sedan 1729 och saknar förklaring.
(Kvarteret Spetsen vid Skvallertorget. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Lundatorpsvägen
Lundatorpsvägen i Himmelstalund namngavs den 14 juli 1942.
Vilket torp som har fått ge namn åt vägen är oklart. Något Lundatorp har varken återfunnits i ortnamnsregistret eller på kartor. Det rör sig sannolikt om ett torp som lytt under antingen Himmelstalunds gård, som förr i dagligt tal kallades Lund, eller gården Norra Lund på andra sidan Finspångsvägen.
Finspångsvägen
Finspångsvägen är den gamla landsvägen till Finspång. Det hävdvunna namnet Finspångsvägen fastslogs i Marielundsroten 1928 och senare i Taborsbergs, Karlshov och Pryssgården 1929, men användes officiellt redan 1924. Vägen kallades ”Melby-, Eneby- och Finspångsvägen” på 1741 års karta och Bergslagsvägen på sträckan genom Östra Eneby socken.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Trädgårdsskötsel – skolämne för fattigbarnen i stenstaden
Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i...
Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram
Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...
När österpojkarna tränade bandy på Rossängarna i seklets början
IFK:s B-lag i bandy av år 1908. Från vänster Jonsson, ”Abbe” Ljungström, Olle Eliasson, Gustaf Pettersson, Herbert Engström, Einar Dusén, Edvin Hagström, Artur Björklund, Knut Rundqvist och Ivar Bergholtz. Einar Dusén, ”Gåsa”, minns Stig Wickström mycket väl från...
Från folkskolans äldsta tider
Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846. I den ljusa byggnaden i...
En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren
I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt
Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården
Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat
Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...
