Norrköpings historia
Nyheter
När Bråvalla flygflottilj försvarade Norrköping
Mitt under andra världskriget anlades Bråvalla flygflottilj utanför Norrköping. F 13 var sedan en viktig del av Försvarsmakten och Norrköping under 51 år.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om F 13.
Protest mot att flytta Skolmuseet till Hemgården
Kommunen föreslår att Skolmuseet i Oskarsskolan ska flytta till Hemgården. Där erbjuds de en yta på 80 kvadratmeter – i dag har museet sina samlingar på 350 kvadratmeter.
Läs artikeln i Folkbladet
Norrköpings nya stadsantikvarie gillar 50-talsmiljöer
Äntligen har Norrköping en ny stadsantikvarie. Hon heter Ellen Holtermann Wiig, är norska i grunden, och gillar 50-talsmiljöer. Tjänsten som stadsantikvarie i Norrköping varit ett drömjobb för henne i tio års tid. I mitten av augusti började hon på sin nya tjänst, efter att närmast arbetat sju år som byggnadsantikvarie vid Västmanlands läns museum.
Läs intervjun i Folkbladet
(Foto: Fredrik Schlyter)
Begravningsplatser i Norrköping under tusen år
Vid allhelgonatid är det många som besöker någon av Norrköpings 34 000 gravar. De gamla kyrkogårdarna har genom seklerna ersatts av allt större begravningsplatser.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings kyrkogårdar och begravningsplatser.
Vantmakaren Petter Speet skapade Drags yllefabrik
År 1642 startade den inflyttade tysken Petter Speet ett vantmakeri i Norrköping. Drags kom sedan att bli stadens dominerande textilföretag i över 300 år.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet om släkten Speet och Drags Yllefabrik.
Dagens namn
Hagarondellen
Den 11 april 2007 namngavs Hagarondellen gränsen mellan Haga och Himmelstalund.
Rondellen återfinns vid den södra infarten till Haga.
Norra Grytsgatan
Norra Grytsgatan är känd sedan 1879 och löper till kvarteret Gryt. Där fanns Gryts kvarn redan 1487 och den stod kvar ännu 1719. I början av 1800-talet köpte Lars Johan Söderberg och Janne Arosenius kvarntomten och uppförde en modern yllefabrik här. Firman Söderberg & Arosenius blev snabbt Norrköpings största industri och Sveriges största ylletillverkare. Senare köpte Norrköpings Bomullsväfveri tomten för att bygga ett nytt spinneri och Tuppens stora fabriksbyggnad stod således klar 1861. Namnet Gryt sägs ha kommit av ett gryt – det vill säga stenkummel eller stenröse – som funnits här.
Norra och Södra Grytsgatan var vid sidan av Promenaderna de enda gator som fick behålla väderstrecksnamn 1958. Anledningen var att man planerade att ersätta gatorna med industrikvarter, men så blev aldrig fallet. Västra Grytsgatan är känd sedan 1848. Den hette då enbart Grytsgatan och löpte ända upp till S:t Persgatan. Namnet togs bort genom en stadsplaneändring 1964, men en stump av gatan finns fortfarande kvar – mellan de yngre Norra och Södra Grytsgatan.
Kvarteret Remmaren
Kvarteret Remmaren på Händelö namngavs den 9 april 1973.
Namngrupp ”sjömärken”. En remmare är ett större, flytande sjömärke bestående av en upprättstående stång.
Kvarteret Storgatan
Kvarteret Storgatan i Gamla staden var namngivet 1728.
Detta märkliga kvartersnamn kanske kommer sig av att kvarteret skapades då Storgatan (senare kallad Drottninggatan) drogs fram mellan Saltängsbron och Södertull på 1640-talet, rakt genom den medeltida, oregelbundna stadsplanen.
(Kvarteret Storgatan vid korsningen Drottninggatan – Nya Rådstugugatan år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Knallvägen
Knallvägen i Jursla namngavs den 7 april 1967.
Namnet syftar sannolikt på ”bergsknalle” eftersom vägen ligger i sluttningen ner från den stora Kvillingeförkastningen och namngavs samtidigt som intilliggande Rullstensvägen.
Annonser
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Trädgårdsskötsel – skolämne för fattigbarnen i stenstaden
Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i...
Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram
Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...
När österpojkarna tränade bandy på Rossängarna i seklets början
IFK:s B-lag i bandy av år 1908. Från vänster Jonsson, ”Abbe” Ljungström, Olle Eliasson, Gustaf Pettersson, Herbert Engström, Einar Dusén, Edvin Hagström, Artur Björklund, Knut Rundqvist och Ivar Bergholtz. Einar Dusén, ”Gåsa”, minns Stig Wickström mycket väl från...
Från folkskolans äldsta tider
Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846. I den ljusa byggnaden i...
En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren
I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt
Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården
Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat
Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...