Norrköpings historia
Nyheter
De vilda förstäderna Fredriksdal och Sandby
Många av dem som flyttade till Norrköping för att arbeta i fabrikerna i slutet av 1800-talet bosatte sig utanför stadsgränsen. Fredriksdal och Sandby var två av de förstäder som växte fram.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om de norra förstäderna.
Tyska kneippkuren skapade villastad utanför Norrköping
Strax utanför Norrköping växte i slutet av 1800-talet Borgs villastad fram. Den dominerades av kneippvattenkuranstalten och dess gäster från när och fjärran.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Kneippen.
Norrköpings allra äldsta gatunamn
Inför riksdagen i Norrköping 1769 beslutade stadens styrande att alla gator skulle namnges. Dessutom skulle gatuskyltar och husnummer sättas upp för att de tusentals besökarna skulle hitta lättare.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings allra äldsta gatunamn.
Guldgubbar funna i hallbyggnaden i Ströja
Vid de arkeologiska undersökningarna vid Ströja utanför Norrköping har man hittat lämningar efter en storgård och handelsplats från tiden 450–1000 e.Kr. Lämningarna som är helt unika i Östergötland innefattar stora hallbyggnader, offerplatser, ett handelsområde och ett stort antal föremål. Arkeologikonsults senaste fynd av guldbleck i en hallbyggnad förstärker bilden av Ströja som en plats med relationer till andra elit-residens i Nordeuropa.
Läs artikeln: Arkeologikonsult
Staty av svensk slavhandlare under lupp i Norrköping
På flera håll i världen välts nu statyer av tidigare slavägare, som ett led i demonstrationerna efter afroamerikanen George Floyds död. Sverige är inget undantag. I Norrköping diskuteras nu statyn av köpmannen Louis De Geer.
– Han var delaktig i samma slavhandel som Edward Colston, statyn som de kastade i floden i Bristol, säger docent Magnus Rodell.
Läs artikeln: SVT Kultur
Dagens namn
Kvarteret Kobben
Kvarteret Kobben i Lindö namngavs den 11 januari 1982.
Namngrupp ”sjöfart, fartyg och fartygsdelar”.
Kvarteret Tunnan
Kvarteret Tunnan i Östantill var namngivet 1728.
”För kvadraten Tunnans namn är nog den där boende mätareåldermannen Hendrick ansvarig”, ansåg Arthur Nordén. Mätare var anställda av staden för att verkställa officiella mätningar av varor som skulle föras in eller säljas där.
(Repslagaregatan vid kvarteret Tunnan år 1953. Foto: Malmgren. Ur Östergötlands museums samlingar)
Järnbrogatan
Gatan löpte från Gamla torget till Järnbron (nuvarande Gamlebro). Namnet Järnbrogatan finns på en karta från 1848.
En bro på platsen omnämns redan på 1330-talet. Järnbron byggdes av gjutjärn 1830–1832. Drygt 100 år senare – vid jultid 1938 – invigdes den nuvarande, bredare bron konstruerad av cement.
Kvarteret Porten
Kvarteret Porten i Hageby namngavs den 8 januari 1960.
Namngrupp ”byggnadsdelar och byggnadsdetaljer”.
Kvarteret Triangeln
Kvarteret Triangeln var trekantigt då det fick sitt namn 1728, men utökades 1915 och blev fyrkantigt.
(Spårarbeten utanför spårvagnshallen i kvarteret Triangeln år 1912. Ur Järnvägsmuseets samlingar)
Annonser
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Trädgårdsskötsel – skolämne för fattigbarnen i stenstaden
Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i...
Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram
Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...
När österpojkarna tränade bandy på Rossängarna i seklets början
IFK:s B-lag i bandy av år 1908. Från vänster Jonsson, ”Abbe” Ljungström, Olle Eliasson, Gustaf Pettersson, Herbert Engström, Einar Dusén, Edvin Hagström, Artur Björklund, Knut Rundqvist och Ivar Bergholtz. Einar Dusén, ”Gåsa”, minns Stig Wickström mycket väl från...
Från folkskolans äldsta tider
Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846. I den ljusa byggnaden i...
En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren
I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt
Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården
Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat
Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...