Norrköpings historia

 

Moa Martinsons ungdomsår i Norrköping

Moa Martinsons ungdomsår i Norrköping

“Moa Martinson lämnade Norrköping redan vid 16 års ålder, men genom sin självbiografiska Mia-trilogi kom hon att bli den stora Norrköpingsskildraren.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Moa Martinson.

läs mer
Järnålderns Ströja var helt unikt i Östergötland

Järnålderns Ströja var helt unikt i Östergötland

De senaste åren har en tidigare okänd hövdingahall och marknadsplats från järnåldern grävts ut i Ströja utanför Norrköping. Mycket tyder på att människor offrades där! Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Ströja.

läs mer
Gamla torget – handelsplatsen som blev Norrköping

Gamla torget – handelsplatsen som blev Norrköping

Under förra veckan gjorde Musikhjälpen Gamla torget till ”Kärlekens torg”. Torget har genom århundradena varit hjärtat i det gamla Norrköping. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Gamla torget.

läs mer
Det kortlivade slottet Norrköpingshus

Det kortlivade slottet Norrköpingshus

Den arkitekturintresserade Johan III lät på 1580-talet uppföra ett renässansslott i Norrköping, men det praktfulla Norrköpingshus brann ned redan 1604. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om slottet i Norrköping.

läs mer
Körkompaniet – en vokal historia

Körkompaniet – en vokal historia

Under åren 1992-2015 producerade Körkompaniet bortemot 76 olika föreställningar i Norrköping. Nu har föreningen gått i graven, men i skriften Körkompaniet – en vokal historia kan man läsa om den intensiva körverksamheten till brädden fylld av äkta sångarglädje.

läs mer

Kvarteret Elden

Kvarteret Elden

Kvarteret Elden i Östantill var namngivet 1728.

Det är uppkallat efter en gårdsägare i kvarteret, inspektor Nils Eld (1666–1746). Han var brorson till landshövdingen i Östergötland Lars Eldstierna och hade del i privilegierna för buldansväveriet i Norrköping tillsammans med handelsmannen Anders Reimers (1666–1721).

(Marcusska fideikommisset i kvarteret Elden vid hörnet av Fleminggatan och Generalsgatan år 1913. Foto: Wilhelm Wiberg. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

 

Jungfrugatan

Jungfrugatan

Jungfrugränden, som gatan hette från början, sträckte sig 1848 längs östra sidan av kvarteret Jungfrun i Saltängen. Kvarteret fick sitt namn av Jungfrubron, som på 1729 års karta gick från Saltängen till Skeppsholmen (numera östra Saltängen). Varför bron hette så är oklart men Norrköpingshistorikern Arthur Nordén ansåg att nunnorna i Askeby lät bygga denna bro till holmen som klostret ägde och tidigare kallades Prästholmen.

(“Jungfrugatan Saltängen Norrköping”, litografi av Sture Nilsson, 1963)

Kvarteret Kapellhorvan

Kvarteret Kapellhorvan

Kvarteret Kapellhorvan i Nordantill var namngivet 1729.

Kvarteret har sitt namn efter S:ta Gertruds kapell som låg ”nordan ån” 1543. Dess läge är inte närmare känt, men tidigare forskning har velat placera det i kvarteret. ”Horva” betyder avröjd tomt och förekommer mycket ofta i handlingar rörande Norrköping. Vid arkeologiska undersökningar i grannkvarteret Mjölnaren påträffades senmedeltida gravar som kan komma från S:ta Gertruds kapell, men också vikingatida och tidigmedeltida gravar.

(Norrköping Barnkrubba i kvarteret Kapellhorvan vid korsningen Tunnbindaregatan–Sandgatan. Ur Stiftelsen Gammalt Hantverks samlingar, Norrköpings stadsarkiv)

Hamngatan

Hamngatan

Hamngatan i Gamla staden har fått sitt namn efter läget vid den dåtida fiskehamnen och finns första gången med på en karta 1848.

Humpgatan

Humpgatan

Humpgatan anlades senast 1876 mellan humparna som låg mellan Linköpingsvägen och Strömmen. En hump var ett stycke jord som låg avskilt från skifteslagets eller gårdens huvudsakliga mark.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram

Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...

läs mer
Från folkskolans äldsta tider

Från folkskolans äldsta tider

Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846.   I den ljusa byggnaden i...

läs mer

En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren

I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...

läs mer
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt

Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt

Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...

läs mer
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården

Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården

Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...

läs mer
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat

Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat

Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...

läs mer