Norrköpings historia
Nyheter
Löpare och krögarpar får hedersmedalj
Löparen Frida Södermark och krögarna Morgan Lundin och Emelie Jeppsson får Norrköpings kommuns hedersmedalj Honoris Causa – S:t Olofsmedaljen.
På Löfstad slott har tiden stått stilla i nästan hundra år
“Löfstad slott har sedan 1600-talet haft en lång rad adliga ägare. Emilie Piper blev den sista av dem och i sitt testamente 1923 bestämde hon att slottet skulle bli ett museum.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Löfstad slott.
Norrköpings stadsmuseum öppnar igen
Den 1 juni öppnar Norrköpings stadsmuseum igen. Förutom den nya basutställningen Den utvalda staden bjuder sommaren på dagliga stadsvandringar, en uppdaterad forntidsutställning och en ny del i utställningen Medlöperi och motstånd.
Anneli Lindberg
Konstnären Anneli Lindberg tilldelas Norrköpings kommuns kulturstipendium till Moa Martinsons minne på 143 478 kronor.
Norrköping var Sveriges ledande tapetstad
“År 1880 grundades Norrköpings Tapetfabrik vid Källvindsgatan och redan före seklets slut hade fabriken vuxit till Sveriges största tapettillverkare.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om när Norrköping var Sveriges ledande tapetstad.
Dagens namn
Saltängsgatan
Saltängsgatan på Saltängen namngavs den 18 september 1958.
Gatan hette tidigare Norra Strömsgatan (1769) men har parallellt även kallats Saltängsallén. Namnet Saltängen förekommer första gången 1538 och anknyter till områdets karaktär av vattensjuka strandängar. Förledet antas ha ungefär samma innebörd som det bohuslänska ordet salta (strand vid saltvatten). Arthur Nordén ansåg dock att eftersom ängarna översvämmades av sötvatten från Strömmen torde termen ha lånats in från språkbruket längre ut längs Bråvikens södra sida där de saltvattenbemängda ängsmarkerna av lokalbefolkningen kallades sältingar (sank strandäng).
(Vykort. Okänt år. Ur Östergötlands museums samlingar)
Sandviksvägen
Sandviksvägen i Krokek namngavs senast 1968.
Vägen leder från Orrekulla till hamnen i Sandviken. År 1695 fanns ett torp och en krog vid hamnen och i senare tid har ett helt samhälle vuxit fram. Från början var det den lilla viken som hette Sandviken men på modernare kartor åsyftas enbart bebyggelsen. Det äldsta belägget är från 1530 då två varpar (fisken) kallade ”Sandwik varp” omnämns.
(Sandviken, troligen på 1950-talet. Foto: Dan Samuelson (CC BY-SA). Ur Dan Samuelsons samling, Sjöhistoriska museet)
Egnahemsgatan
Egnahemsgatan i Hageby namngavs den 16 september 1954.
År 1898 uppfördes ett av landets första egnahemsområden söder om Norrköping i samma område som S:t Johannes kyrka skulle komma att uppföras. Det bestod av tolv villor med egen trädgård och två flerfamiljshus. Arkitekt var Werner Northun. Alla hus fick namn: Villa Alfa, Bida (riven), Christineberg, Dagmar, Ed, Frideborg och Göta på höger sida av gatan och Olga (riven), Vilan, Mimer, Linnéa, Karlslund, Ingeborg och Hansa (riven, men ett nytt flerfamiljshus har byggts) på vänster sida.
Infarten till gatan gick ursprungligen från Hagebygatan (eller Söderköpingsvägen som den då hette).
(Vykort, poststämplat 1905)
Kvarteret Vett och Vapen
Kvartersnamnet Vett och Vapen är känt sedan 1729.
”Likaså äro kvadratnamnen Enväldet samt Wett och Wapen säkerligen sprungna såsom hyllning åt ’suveräniteten’, gent emot 1719 och 1720 års regeringsform”, skrev Ringborg. ”Wett och Wapen” var inskriptionen på ett av Karl XII:s nödmynt som 1717 präglades i en upplaga på över 9 miljoner kraftigt underviktiga kopparmynt. Ringborg motiverade inte varför Norrköpings stad skulle ha velat hylla nödmynten som skapade kraftig inflation och ekonomisk oreda.
(Stora hotellet i kvarteret Vett och Vapen. Vykort, okänt år)
Folkets Husvägen
Folkets Husvägen i Skärblacka nämns första gången 1953.
Vägen leder fram till Folkets Hus som byggdes 1926 och renoverades utvändigt och invändigt på 1990-talet. Skärblacka Folkets Hus-förening bildades 1908. Vägen kallades Folkets Husvägen redan 1953 men namnet fastställdes officiellt först 1962.
Annonser
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Trädgårdsskötsel – skolämne för fattigbarnen i stenstaden
Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i...
Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram
Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...
När österpojkarna tränade bandy på Rossängarna i seklets början
IFK:s B-lag i bandy av år 1908. Från vänster Jonsson, ”Abbe” Ljungström, Olle Eliasson, Gustaf Pettersson, Herbert Engström, Einar Dusén, Edvin Hagström, Artur Björklund, Knut Rundqvist och Ivar Bergholtz. Einar Dusén, ”Gåsa”, minns Stig Wickström mycket väl från...
Från folkskolans äldsta tider
Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846. I den ljusa byggnaden i...
En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren
I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt
Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården
Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat
Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...