Norrköpings historia
Bellmans skönhet Ulla Winblad bodde i Norrköping
”Verklighetens Ulla Winblad – Maria Christina Kiellström – bodde i Norrköping i nio år. Kopplingen till Bellmans favoritfigur var allmänt känd och plågade henne.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Ulla Winblad i Norrköping.
Arkitekttävling skapade trädgårdsstaden Oxelbergen
”Stadsdelen Oxelbergen byggdes för att komma till rätta med den stora bostadsbristen för hundra år sedan. Den är resultatet av en internationell arkitekttävling.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Oxelbergen.
Det militära Norrköping genom historien
”Norrköping brukar inte betraktas som en militärstad, men det har funnits militär närvaro och organisation i staden långt före halvseklet med F 13.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om det militära Norrköping genom historien.
Medeltidsslottet Ringstadholms uppgång och fall
”Ringstadholm utanför Norrköping var ett viktigt slott på medeltiden. Det var centrum i ett eget län och intogs av Engelbrekt, men har legat öde sedan det förstördes 1470.” Peter Kristensson skriver i Folkbladet om Ringstadholms slott.
Norrköpings långa historia som teaterstad
”Norrköping har länge varit en teaterstad. Historien går tillbaka ända till 1762 då källarmästaren Johan Ulric Egge öppnade landets tredje teater.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings långa historia som teaterstad.
Risängsgatan
Risängsgatan i Risängen namngavs den 2 december 1915.
Den första gatan som anlades i det nya industriområdet Risängen. Risängen var en av stadens jordar, det vill säga åker- och ängsmark som hörde till staden. Risängen omtalas redan på 1400-talet och låg mellan Ladugårdsgärdet (nuvarande Oxelbergen) och Ljura bäck som utgjorde stadens östra gräns. Området var ängsmark långt in på 1900-talet men sedan stadens slakthus 1913–1915 byggts vid Lindövägen förbereddes Risängen för industrietableringar genom att man anlade gator och järnvägsspår kring de stora kvarteren Industrien (numera kvarteren Industrien, Bruken, Hyttan och Sågen) och Slakthuset.
Kvarteret Monopolet
Kvarteret Monopolet i Klingsberg namngavs den 1 december 1949.
Namngrupp ”tobak och eld”. År 1914 beslutade riksdagen om statligt monopol på tobakstillverkning och året därpå bildades AB Svenska Tobaksmonopolet. Samtliga svenska tobakstillverkare förstatligades, däribland den Swartzska snusfabriken i Knäppingsborg. Där kvarteret Monopolet nu ligger odlades tobak och den sista tobaksladan revs 1951.
(Stjärnhusen i kvarteret Monopolet. Foto: Oskar Bladh. Ur Arkitektur- och designcentrums samlingar)
Horns väg
Horns väg i Borg namngavs den 30 november 1992.
Flera vägar i området har fått namn med anknytning till tidigare ägare till närbelägna Klinga som omvandlades till säteri av landshövdingen, friherre Anders Lilliehöök (1635–1685). Horns väg namngavs efter grevinnan Karin Horn (1675–1742) som både var brorsdotterdotter till Anders Lilliehöök och gift med hans systerson, översten Kasper Otto Sperling (1664–1709). Karin var dotter till amiralitetsrådet, friherre Gustav Horn af Marienborg och Jakobina Catharina Lilliehöök, och hon ägde även godsen Händelö och Lindö. Hon dog på Händelö och begravdes i Lilliehöökska familjegraven under Sankt Johannes kyrka i Norrköping.
Kvarteret Sågen
Kvarteret Sågen i Risängen namngavs den 29 november 1961.
Namngrupp ”industrianknytning”.
Bergtorpsvägen
Bergtorpsvägen i Kvarsebo namngavs den 28 november 1983.
Namngiven efter ett äldre hus vid vägen. Namnet är troligen ett naturinspirerat namn från 1800-talet.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Norrköping, september 1922: Djupt elände och små nöjen
Nya Rådstugugatan, september 1922. Husen på hitsidan om rådhuset är numera rivna, de närmast belägna sena 1800-talshusen stod dock kvar tills för inte så länge sedan. På husfasaden i korsningen med Olai Kyrkogata läser man Karlzéns klädesaffär. Båda fotografierna...
Om Saltängsbageriet med de oförglömliga snurrorna
Längst till höger Hulda Andersson, som alltifrån seklets början och fram till slutet av 30-talet drev ”Saltängsgummornas” bageri på Packhusgatan, till vänster om henne biträdet, som troligen hette Beata. Kvinnorna till vänster bodde i huset, möjligen hette hon längst...
Rodden över Strömmen en sekelgammal tradition
Det finns tre trappor ner mot Strömmen på norra sidan mellan Saltängsbron och Hamnbron. Här har den gamla roddbåten lagt till invid den trappa, som ligger nedanför Godsgatan. Tidpunkten torde vara något av åren omkring år 1910. Roddtrafiken över Strömmen här i...
Utblickar över en stad stadd i hastig tillväxt
Samtliga bilder på sidan visar utsikter från Stadstornet år 1902, här åt öster. I förgrunden S:t Olai kyrka och ett husbygge längs Knäppingsborgsgatan. Bakom kyrkan syns ännu ingen väldig skolbyggnad, den tillkom först några år senare, men däremot en trädgård som...
Tusentals åskådare följde 1902 års Bergsbrobrand
Efter branden. Bergsbrofabriken efter branden den 3 oktober 1902. Byggnaderna till vänster i bilden har till stora delar rasat samman. Men en ny, och ännu mäktigare fabriksbyggnad skulle här sedan uppföras – den röda tegelborg, som än i dag står kvar där på platsen....
Brandkåren på hästens tid
Norrköpings brandstation på Trädgårdsgatan år 1897. Genom porten stormade hästekipagen ut. Fotografiet tillhör Stig Wickström. Här, på detta övre fotografi från år 1897, har några pojkar fattat posto utanför dåvarande brandstationen på Trädgårdsgatan – antagligen i...
Ett hyreshus i Fredriksdal – i de ”vilda” Norra förstäderna
Pilgatan 1 i Fredriksdal år 1911. Det enda som återstår av hela denna miljö är namnet Pilgatan, kring vilken numera verkstäder och installatörsfirmor håller till. Året bör vara 1911, adressen var Pilgatan i Fredriksdal. Av denna miljö finns numera absolut ingenting...
Om Lilla Lund, Drags mönsterbostäder och portvakten som grabbarna undvek
Lilla Lund, Drags arbetarbostäder från 1864, här på ett fotografi från 1909. Detta var under en lång följd av år mönsterbostäder, med en standard vida utöver vad arbetarna i Norrköping normalt kunde påräkna. Lilla Lund! En bekant vy för de flesta gamla Norrköpingsbor,...
