Norrköpings historia

 

Holmens bruks månghundraåriga verksamhet i Norrköping

Holmens bruks månghundraåriga verksamhet i Norrköping

År 1609 startades ett vapenfaktori på Kvarnholmen i Strömmen. Det blev grunden till Holmens bruks omfattande verksamhet i Norrköping under drygt 350 år. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Holmens bruk.

läs mer
Kan du namnen på Klockaretorpets kändisar?

Kan du namnen på Klockaretorpets kändisar?

Gatorna i Klockaretorpet har namngivits efter Norrköpingsbor som gjort betydande insatser i staden. Numera är kanske gatunamnen mer kända än personerna. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om gatunamnen i Klockaretorpet.

läs mer
Norrköping under Gustav Vasas tid

Norrköping under Gustav Vasas tid

”Den 6 juni 2023 är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Under hans regeringstid ökade det kungliga intresset för Norrköping som bland annat fick en kungsgård.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköping under Gustav Vasas tid.

läs mer

Gamla torget

Gamla torget

Gamla torget är stadens äldsta torg. Namnet är belagt tidigast 1728, men torget har medeltida anor. Här tros marknadsplatsen i Norrköping ha uppstått och här låg den första kyrkan, S:t Johannes (där Hörsalen nu ligger). Även det äldsta kända rådhuset (i kvarteret Gamla Rådstugan norr om torget) och den första bron över Strömmen (Gamlebro) låg här. När kung Karl Knutsson förnyade Albrekt av Mecklenburgs privilegiebrev gav han borgarna rätt till torgdag på onsdagar. Kung Kristoffer meddelande två år senare att en årlig marknad ska få hållas på Pauli omvändelsedag (den 25 januari).

(Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Lötgårdsvägen

Lötgårdsvägen

Lötgårdsvägen i Borg namngavs den 15 februari 1994.

Vägen leder till Löts gård, som var prästgård i Löts socken vilken 1803 slogs ihop med Borgs socken som då fick namnet Borg och Löt 1803–1886 och därefter enbart Borg. Den forna prästgården blev mangårdsbyggnad till Löts löneboställe. Namnet består av ordet löt (betesmark). Stadsingenjörskontoret hade föreslagit namnet Sluttningsvägen vilket de boende inte godtog.

Kvarteret Stopet

Kvarteret Stopet

Kvarteret Stopet i Östantill var namngivet 1728.

Kanske fick kvarteret, liksom Pokalen, sitt namn efter en krog. Edward Ringborg framkastade teorin att namnet innehåller det gamla rymdmåttet stop (1/2 kanna) med anledning av att det är mycket mindre än grannkvarteret Kannan.

(S:t Persgatan med kvarteret Stopet till höger år 1945. Foto: Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Nelinsgatan

Nelinsgatan

Nelinsgatan var den först anlagda gatan i Söderstaden (då kallad Nya staden). Den kallades Storgatan med Nelinsgatan inom parentes på 1906 års karta och namnet bekräftades officiellt 1912. Namnet är hämtat ur gruppen ”märkesmän i stadens historia”. Grosshandlaren Carl Johan Nelin (1802–1880) gjorde betydande donationer till staden och i första hand gynnade han skolväsendet. Carl Johan Nelins stiftelse lämnar ännu i dag bidrag till ekonomiskt behövande bland Norrköpings stads invånare.

(Nelinsgatan åt nordväst från korsningen med Askebygatan längs med kvarteret Grönsiskan 1944)

Kvarsebovägen

Kvarsebovägen

Kvarsebovägen leder till och igenom Kvarsebo. Landsvägen till Kvarsebo har sannolikt kallats Kvarsebovägen under lång tid, men inom samhället blev namnet officiellt fastställt först 1983. I Krokek var det ett officiellt gatunamn redan 1970.

Namnet Kvarsebo skrevs 1377 Qwærnosabodha och betyder ”åbodarna vid Kvarnåns os (mynning)”.

(Kvarsebovägen och gamla färjeläget 1949. Foto ur Kvarsebo hembygdsförenings samlingar)

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Norrköping, september 1922: Djupt elände och små nöjen

Norrköping, september 1922: Djupt elände och små nöjen

Nya Rådstugugatan, september 1922. Husen på hitsidan om rådhuset är numera rivna, de närmast belägna sena 1800-talshusen stod dock kvar tills för inte så länge sedan. På husfasaden i korsningen med Olai Kyrkogata läser man Karlzéns klädesaffär. Båda fotografierna...

läs mer
Om Saltängsbageriet med de oförglömliga snurrorna

Om Saltängsbageriet med de oförglömliga snurrorna

Längst till höger Hulda Andersson, som alltifrån seklets början och fram till slutet av 30-talet drev ”Saltängsgummornas” bageri på Packhusgatan, till vänster om henne biträdet, som troligen hette Beata. Kvinnorna till vänster bodde i huset, möjligen hette hon längst...

läs mer
Rodden över Strömmen en sekelgammal tradition

Rodden över Strömmen en sekelgammal tradition

Det finns tre trappor ner mot Strömmen på norra sidan mellan Saltängsbron och Hamnbron. Här har den gamla roddbåten lagt till invid den trappa, som ligger nedanför Godsgatan. Tidpunkten torde vara något av åren omkring år 1910. Roddtrafiken över Strömmen här i...

läs mer
Utblickar över en stad stadd i hastig tillväxt

Utblickar över en stad stadd i hastig tillväxt

Samtliga bilder på sidan visar utsikter från Stadstornet år 1902, här åt öster. I förgrunden S:t Olai kyrka och ett husbygge längs Knäppingsborgsgatan. Bakom kyrkan syns ännu ingen väldig skolbyggnad, den tillkom först några år senare, men däremot en trädgård som...

läs mer
Tusentals åskådare följde 1902 års Bergsbrobrand

Tusentals åskådare följde 1902 års Bergsbrobrand

Efter branden.  Bergsbrofabriken efter branden den 3 oktober 1902.  Byggnaderna till vänster i bilden har till stora delar rasat samman. Men en ny, och ännu mäktigare fabriksbyggnad skulle här sedan uppföras – den röda tegelborg, som än i dag står kvar där på platsen....

läs mer
Brandkåren på hästens tid

Brandkåren på hästens tid

Norrköpings brandstation på Trädgårdsgatan år 1897. Genom porten stormade hästekipagen ut. Fotografiet tillhör Stig Wickström. Här, på detta övre fotografi från år 1897, har några pojkar fattat posto utanför dåvarande brandstationen på Trädgårdsgatan – antagligen i...

läs mer