Norrköpings historia

 

Hundratusentals besökte Norrköpingsutställningen 1906

Hundratusentals besökte Norrköpingsutställningen 1906

Sommaren 1906 var Sveriges blickar riktade mot Norrköping. Den stora Konst- och Industriutställningen på Sylten lockade inte mindre än 350 000 besökare. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpingsutställningen.

läs mer
De unika Promenaderna viktiga för Norrköpings identitet

De unika Promenaderna viktiga för Norrköpings identitet

År 1856 presenterade snusfabrikören Erik Swartz ett förslag om att omsluta Norrköping med Promenader. Nu 165 år senare förnyas den östra av dessa unika gränsboulevarder. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Promenaderna.

läs mer
Staden vid Strömmen – ny bok om Norrköpings historia

Staden vid Strömmen – ny bok om Norrköpings historia

Boken Staden vid Strömmen. Berättelser ur Norrköpings historia innehåller Peter Kristenssons fyrtio första stadshistoriska krönikor i Folkbladet. Den kommer ut den 25 november 2021 – förhandsbeställ den redan nu till rabatterat pris!

läs mer
Vet du något om dessa gatunamn?

Vet du något om dessa gatunamn?

Arbetet pågår för fullt med den tredje, utökade upplagan av “Norrköpings gatunamn”. Retlig nog är det fortfarande en hel del namn som jag saknar information om – men med er hjälp kanske antalet kan minskas!

läs mer
Norrköpings spårvagnstrafik genom historien

Norrköpings spårvagnstrafik genom historien

År 1904 inleddes spårvagnseran i Norrköping när ”Gamla ettan” och nio likadana vagnar började trafikera stadens gator. Det kostade tio öre att åka med. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika handlar om Norrköpings spårvagnstrafik genom historien.

läs mer

Kvarteret Staren

Kvarteret Staren

Kvarteret Staren i Östantill namngavs senast 1876.

Namngrupp ”fåglar”.

(Prästgatan med kvarteret Staren till höger. Vykort ur Östergötlands museums samlingar)

Kvarteret Giggen

Kvarteret Giggen

Kvarteret Giggen i Enebymo namngavs den 27 juli 1940.

Namngrupp ”det gamla bondesamhället”. Gigg var en typ av lätt, hästdragen kärra med två stora hjul.

Femöresbron

Femöresbron

Gångbron mellan Kneippen och Himmelstalund öppnades 1901.

”För att tillmötesgå en allmänt uttalad önskan är Bron, som förenar Kneippbaden och Himmelstalund över Motala Ström, byggd för allmänheten och nu öppnad för trafik. Avgift 5 öre per person”, stod det i Norrköpings Tidningar den 8 februari 1901. Kneippbadens och Folkparkens popularitet hade gjort att färjkarlen på platsen inte hann ro alla hågade över Strömmen. Vid norra brofästet byggdes en stuga för brovaktaren, som tog emot avgiften på fem öre fram till 1948. I folkmun fick bron namnet Femöresbron efter avgiftens storlek, men det är oklart när detta namn blev officiellt. På 1910-talet kallades den ”gångspången” och i ortnamnsregistret kallades bron Himmelstadlundsbron 1939.

År 2016 stängdes bron av säkerhetsskäl sedan en inspektion visat att den var rostskadad och året därpå lyftes den bort. Norrköpings kommun hoppas att en ny bro ska vara på plats år 2023.

Nya Rådstugugatan

Nya Rådstugugatan

Nya Rådstugugatan hette Rådstugugatan 1769 och fick i början av 1900-talet sitt nuvarande namn.

Den är uppkallad efter rådhuset som sedan 1734 låg vid gatan. Fram till stadsbranden 1655 låg stadens rådstuga vid Gamla torget och därefter höll stadens styresmän till i provisoriska byggnader, men när staden återuppbyggdes efter ryssarnas härjningar 1719 uppfördes även ett nytt rådhus. Det två våningar höga stenhuset stod klart 1734 och inrymde bland annat rådhusrätt, kansli, arkiv, stadsvaktens rustkammare och stadskällaren. År 1906 beslutade stadsfullmäktige att bygga ett nytt rådhus på samma plats och 1910 invigdes det nuvarande rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason.

(Gamla rådhuset med fasaden ut mot Nya Rådstugugatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Källvindsgatan

Källvindsgatan

Namnet har tolkats som vattenkällor med vindspel att hissa hinkar med och namnet ska i så fall betyda ”gatan, där källorna med vindspelen ligga”. Arthur Nordén skrev 1913 att en gammal Norrköpingsbo berättat att ”här funnos förr ett flertal utmärkta källor, hvars friska och rikliga vatten åtskilligt öfverträffade t.o.m. det nuvarande dricksvattnet i smak”. Gatunamnet uppträder första gången 1765 i en annons i Norrköpings Weko-Tidningar och gatan är en av få som omnämns före riksdagen 1769.

(Katscha vid början av Källvindsgatan. Foto: Svensk Fastighetsförmedling)

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....

läs mer
Marknadsdag på Tyska torget 1895

Marknadsdag på Tyska torget 1895

Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...

läs mer
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...

läs mer

Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ

Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...

läs mer

Livet i ett borgarhem

I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...

läs mer
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...

läs mer
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....

läs mer
En färgstark 1800-talskvinna

En färgstark 1800-talskvinna

Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....

läs mer