Norrköpings historia

 

Tvångarbetande kvinnor på Norrköpings spinnhus

Tvångarbetande kvinnor på Norrköpings spinnhus

”Norrköpingsfängelset var under lång tid en tvångsarbetsanstalt för kvinnor som satts i spinnhus – på grund av brott, arbetslöshet eller osedlighet.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings spinnhus.

läs mer
Norrköpings broar – från Gamlebro till Tullhusbron

Norrköpings broar – från Gamlebro till Tullhusbron

”Broar har varit viktiga i Norrköping genom historien. Ännu på 1700-talet fanns enbart Gamlebro, Saltängsbron och Bergsbron – i dag finns det 21 broar.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings broar.

läs mer
När Norrköping var huvudstad i hertigdömet Östergötland

När Norrköping var huvudstad i hertigdömet Östergötland

”I början av 1600-talet var Östergötland ett självständigt hertigdöme styrt från Norrköping av hertig Johan – kungasonen som två gånger tackade nej till tronen.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hertig Johan av Östergötland.

läs mer
Himmelstalund var Norrköpings nöjescentrum

Himmelstalund var Norrköpings nöjescentrum

”Himmelstalunds hälsobrunn var på 1800-talet ett omtyckt utflyktsmål för Norrköpingsborna. I brunnssalongen arrangerades konserter, teaterföreställningar och baler.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Himmelstalund.

läs mer
Männen som gav namn åt gatorna på Söder

Männen som gav namn åt gatorna på Söder

“Den som vandrar genom gatorna på Söder bjuds på en lektion i Norrköpings personhistoria. Där lever minnet av en rad gamla Norrköpingsbor vidare på gatuskyltarna.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om männen som gav namn åt gatorna på Söder.

läs mer

Hamngatan

Hamngatan

Hamngatan i Gamla staden har fått sitt namn efter läget vid den dåtida fiskhamnen och finns första gången med på en karta 1848.

(Torghandel vid Hamngatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Kvarteret Staren

Kvarteret Staren

Kvarteret Staren i Östantill namngavs senast 1876.

Namngrupp ”fåglar”.

(Prästgatan med kvarteret Staren till höger. Vykort ur Östergötlands museums samlingar)

Humpgatan

Humpgatan

Humpgatan anlades senast 1876 mellan humparna som låg mellan Linköpingsvägen och Strömmen. En hump var ett stycke jord som låg avskilt från skifteslagets eller gårdens huvudsakliga mark.

Femöresbron

Femöresbron

Gångbron mellan Kneippen och Himmelstalund öppnades 1901.

”För att tillmötesgå en allmänt uttalad önskan är Bron, som förenar Kneippbaden och Himmelstalund över Motala Ström, byggd för allmänheten och nu öppnad för trafik. Avgift 5 öre per person”, stod det i Norrköpings Tidningar den 8 februari 1901. Kneippbadens och Folkparkens popularitet hade gjort att färjkarlen på platsen inte hann ro alla hågade över Strömmen. Vid norra brofästet byggdes en stuga för brovaktaren, som tog emot avgiften på fem öre fram till 1948. I folkmun fick bron namnet Femöresbron efter avgiftens storlek, men det är oklart när detta namn blev officiellt. På 1910-talet kallades den ”gångspången” och i ortnamnsregistret kallades bron Himmelstadlundsbron 1939.

År 2016 stängdes bron av säkerhetsskäl sedan en inspektion visat att den var rostskadad och året därpå lyftes den bort. Det är oklart när ny bro kommer att vara på plats.

Nya Rådstugugatan

Nya Rådstugugatan

Nya Rådstugugatan hette Rådstugugatan 1769 och fick i början av 1900-talet sitt nuvarande namn.

Den är uppkallad efter rådhuset som sedan 1734 låg vid gatan. Fram till stadsbranden 1655 låg stadens rådstuga vid Gamla torget och därefter höll stadens styresmän till i provisoriska byggnader, men när staden återuppbyggdes efter ryssarnas härjningar 1719 uppfördes även ett nytt rådhus. Det två våningar höga stenhuset stod klart 1734 och inrymde bland annat rådhusrätt, kansli, arkiv, stadsvaktens rustkammare och stadskällaren. År 1906 beslutade stadsfullmäktige att bygga ett nytt rådhus på samma plats och 1910 invigdes det nuvarande rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason.

(Gamla rådhuset med fasaden ut mot Nya Rådstugugatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....

läs mer
Marknadsdag på Tyska torget 1895

Marknadsdag på Tyska torget 1895

Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...

läs mer
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...

läs mer

Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ

Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...

läs mer

Livet i ett borgarhem

I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...

läs mer
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...

läs mer
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....

läs mer
En färgstark 1800-talskvinna

En färgstark 1800-talskvinna

Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....

läs mer