Norrköpings historia
Nyheter
Arbetets museum öppnar igen 16 juni
Den 16 juni öppnar Arbetets museum för besökare igen. Museet har anpassat verksamheten för att kunna ta emot besökarna på ett tryggt sätt, utan vernissager eller andra folktäta evenemang. På grund av coronapandemin har Arbetets museum hållit tillfälligt stängt för allmänheten i två månader.
Storslagna vendeltida fynd på Malmölandet
Utgrävningen i Ströja utanför Norrköping bjuder på nya storslagna fynd från vendeltid under yngre järnåldern. Spår av en hallbyggnad visar att Ströja varit en unik centralplats och det har även gjorts fynd av rituella föremål och exklusiva spännen.
Läs artikeln: P4 Östergötland
Bruno Mathssons skolpaviljong ska bort
Bruno Mathssons unika skolpaviljong vid Oskarsskolan ska bort. Kommunens fastighetsbolag Norrevo hoppas kunna hitta en intressent som vill flytta och återbruka paviljongen – men det är bråttom.
Maja Borg
Konstnären och filmregissören Maja Borg tilldelas Norrköpings kommuns kulturstipendium till Moa Martinsons minne på 143 171 kronor.
Det ödelagda Norrköping
”Norrköping ödelades af fiender 1567 och 1719, af eld 1655. Staden har ofta härjats af eld och flod.” Inskriptionen på rådhuset är en bra sammanfattning av stadens historia.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om de stora stadsbränderna i Norrköping.
Dagens namn
Kvarteret Biet
Kvarteret Biet i Smedby namngavs den 4 januari 1956.
Namngrupp ”biodling”. Bland Smedbys alla kvarter med insektsnamn finns ett litet område med namn som knyter an till biodling: Biet, Bikupan, Bisvärmen, Flustret och Visen. ”Biodling låg nära till hands som extra inkomstkälla i Smedby beläget så nära åkerfälten”, konstateras i boken Smedby. Ett förstadssamhälle i Norrköping. Kvarteren gav 1974 namn åt Bigatan.
Kvarteret Lokatten
Lokatten i Gamla staden hör till de zoologiska kvartersnamnen från 1728–1729: Duvan, Gåsen, Korpen, Lokatten, Markattan och Pelikan samt Hjorten, Laxen och Vimman, som inte finns kvar längre.
(Gamla brandstationen i kvarteret Lokatten år 1925. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Klockgjutaregatan
Klockgjutaregatan fick sitt namn på 1860- eller 1870-talet. Dessförinnan hette den Klockgjutaregränden, och det namnet finns med på 1769 års kartor.
Gatan löper längs kvarteret Klockan där på 1760-talet klockgjutaren Anders Billsten återupptog krongjutaren Magnus Hultmans tradition från 1720-talet av att gjuta klockor. Här har även Öhmanska klock- och ljuskronegjuterierna legat.
Kvarteret Konstantinopel
Kvarteret Konstantinopel i Gamla staden var namngivet 1728.
De andra kvarteren med geografiska namn ligger i närheten av hamnen och namnvalet saknar rimlig förklaring. Edward Ringborg gjorde ändå ett försök utifrån det faktum att borgmästare Jacob Ekbohm 1728 ägde tomt nr 1 i kvarteret: ”Måhända ville man hedra den förträfflige borgmästaren genom att i kvadratens namn antyda, att han var en ’hederpascha’. Förklaringen kanske är allt för långsökt men någon närmare förklaring till det besynnerliga namnet står ej författaren f.n. till buds.”
(Holmens bruks gamla bomullslager i kvarteret Konstantinopel år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Källhagsvägen
Källhagsvägen i Åby namngavs den 29 december 1961.
Källhagen var ett torp som låg i närheten av en källa. Den var känd för att aldrig torka in eller frysa.
(Torpet Källhagen i slutet av 1940-talet. Foto: privat)
Annonser
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina
Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....
Marknadsdag på Tyska torget 1895
Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg
En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...
Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ
Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...
Livet i ett borgarhem
I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång
Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg
Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....
En färgstark 1800-talskvinna
Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....