Norrköpings historia
Den gamla Kungsgatan blev offer för massbilismen
”Kungsgatan var länge en livlig affärsgata, full av butiker i vackra stenhus från 1800-talet – men den offrades för att ge plats åt massbilismen.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Kungsgatan.
Bellmans skönhet Ulla Winblad bodde i Norrköping
”Verklighetens Ulla Winblad – Maria Christina Kiellström – bodde i Norrköping i nio år. Kopplingen till Bellmans favoritfigur var allmänt känd och plågade henne.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Ulla Winblad i Norrköping.
Arkitekttävling skapade trädgårdsstaden Oxelbergen
”Stadsdelen Oxelbergen byggdes för att komma till rätta med den stora bostadsbristen för hundra år sedan. Den är resultatet av en internationell arkitekttävling.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Oxelbergen.
Det militära Norrköping genom historien
”Norrköping brukar inte betraktas som en militärstad, men det har funnits militär närvaro och organisation i staden långt före halvseklet med F 13.” Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om det militära Norrköping genom historien.
Medeltidsslottet Ringstadholms uppgång och fall
”Ringstadholm utanför Norrköping var ett viktigt slott på medeltiden. Det var centrum i ett eget län och intogs av Engelbrekt, men har legat öde sedan det förstördes 1470.” Peter Kristensson skriver i Folkbladet om Ringstadholms slott.
Kvarteret Tangon
Kvarteret Tangon i Navestad namngavs den 25 augusti 1969.
Namngrupp ”danser”.
Mauritsbergsvägen
Mauritsbergsvägen på Vikbolandets landsbygd namngavs den 23 augusti 2006.
Vägen leder till Mauritzbergs slott. Mauritzberg hette från början Björsätter och omnämns på 1500-talet. Den förste kände ägaren till Björsätter var Birger Nilsson Grip och därefter hans son, riksrådet Mauritz Birgersson Grip. Vid Mauritz död 1591 stod dottern Ebba som arvtagare och hon döpte om slottet till Mauritzberg efter sin fader. Från denna tid anses också den norra flygeln härstamma. Säteriet bildades under 1630-talet genom sammanslagning av ett stort antal gårdar i Östra Husby socken. Under 1900-talet har slottet använts som semesterhem för företaget Luxors personal, och som kursgård, behandlingshem och sedan 1990 hotell- och konferensanläggning. Stavningen på vägens namn följer stavningen i fastighetsregistret.
(Foto: Björn Damm)
Västra Grytsgatan
Västra Grytsgatan i stadsdelen Berget är känd sedan 1848. Den hette ursprungligen enbart Grytsgatan och löpte ända upp till S:t Persgatan.
Ligger nära kvarteret Gryt. Där fanns Gryts kvarn redan 1487 och stod kvar ännu 1719. I början av 1800-talet köpte Lars Johan Söderberg och Janne Arosenius kvarntomten och uppförde en modern yllefabrik här. Firman Söderberg & Arosenius blev snabbt Norrköpings största industri och Sveriges största ylletillverkare. Senare köpte Norrköpings Bomullsväfveri tomten för att bygga ett nytt spinneri och Tuppens stora fabriksbyggnad stod således klar 1861. Namnet Gryt sägs ha kommit av ett gryt – det vill säga stenkummel eller stenröse – som funnits här.
Norra, Södra och Västra Grytsgatan var vid sidan av Promenaderna de enda gator som fick behålla väderstrecksnamn 1958. Anledningen var att man planerade att ersätta de tre små gatorna med industrikvarter, men så blev aldrig fallet.
Gamla vägen
Gamla vägen i Skärblacka namngavs senast 1970.
Vägen är en del av den gamla landsvägen norrut och alltså en föregångare till Bergslagsvägen.
Kvarteret Oron
Kvarteret Oron i Nordantill var namngivet 1729.
Namnet är svårförståeligt närmare trehundra år senare. Arthur Nordén undrade om kommissarien, korpralen och sergeanten som ägde tomter i kvarteret 1728 kan ha ”vållat oro genom inbördes kiv”. Edward Ringborg avfärdade denna spekulation och trodde snarare att ”belägenheten invid den stupande höga strandsluttningen” gett anledning till oro.
(Kraftverket Holmen i kvarteret Oron år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina
Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....
Marknadsdag på Tyska torget 1895
Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg
En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...
Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ
Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...
Livet i ett borgarhem
I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång
Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg
Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....
En färgstark 1800-talskvinna
Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....