Norrköpings historia
Nyheter
Motala ström föddes under stenåldern
Stenålderns människor blev vittnen till de enorma naturkrafterna när vattnet i Vättern steg och Motala ström bildades för cirka 9 200 år sedan. Det visar en studie av sediment och kulturlager som gjorts under arkeologiska utgrävningar i Motala och vars resultat nu presenteras i ny vetenskaplig forskning.
De vilda förstäderna Fredriksdal och Sandby
Många av dem som flyttade till Norrköping för att arbeta i fabrikerna i slutet av 1800-talet bosatte sig utanför stadsgränsen. Fredriksdal och Sandby var två av de förstäder som växte fram.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om de norra förstäderna.
Tyska kneippkuren skapade villastad utanför Norrköping
Strax utanför Norrköping växte i slutet av 1800-talet Borgs villastad fram. Den dominerades av kneippvattenkuranstalten och dess gäster från när och fjärran.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Kneippen.
Norrköpings allra äldsta gatunamn
Inför riksdagen i Norrköping 1769 beslutade stadens styrande att alla gator skulle namnges. Dessutom skulle gatuskyltar och husnummer sättas upp för att de tusentals besökarna skulle hitta lättare.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings allra äldsta gatunamn.
Guldgubbar funna i hallbyggnaden i Ströja
Vid de arkeologiska undersökningarna vid Ströja utanför Norrköping har man hittat lämningar efter en storgård och handelsplats från tiden 450–1000 e.Kr. Lämningarna som är helt unika i Östergötland innefattar stora hallbyggnader, offerplatser, ett handelsområde och ett stort antal föremål. Arkeologikonsults senaste fynd av guldbleck i en hallbyggnad förstärker bilden av Ströja som en plats med relationer till andra elit-residens i Nordeuropa.
Läs artikeln: Arkeologikonsult
Dagens namn
Kvarteret Storgatan
Kvarteret Storgatan i Gamla staden var namngivet 1728.
Detta märkliga kvartersnamn kanske kommer sig av att kvarteret skapades då Storgatan (senare kallad Drottninggatan) drogs fram mellan Saltängsbron och Södertull på 1640-talet, rakt genom den medeltida, oregelbundna stadsplanen.
(Kvarteret Storgatan vid korsningen Drottninggatan – Nya Rådstugugatan år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Knallvägen
Knallvägen i Jursla namngavs den 7 april 1967.
Namnet syftar sannolikt på ”bergsknalle” eftersom vägen ligger i sluttningen ner från den stora Kvillingeförkastningen och namngavs samtidigt som intilliggande Rullstensvägen.
Orangerigatan
Orangerigatan fick förmodligen sitt namn av att den löper genom det som var trädgården vid Louis De Geers palats, ”Stenhuset”, som uppfördes åren 1627–1646 och var dåtidens praktfullaste privathus i Norrköping. Huset eldhärjades 1711. Enligt 1766 års mantalslängd användes kvarteret Stenhuset som tobaksplantage. Gatan finns med på 1848 års karta för första gången.
Granhagsvägen
Granhagsvägen i Skärblacka nämns första gången i kommunala handlingar 1970.
Vägen har fått namn efter Granhagens villasamhälle. Granhagen var en statarstuga som uppges ha byggts på 1850-talet söder om Ljusfors gård. Den var senare arbetarbostad åt anställda vid Ljusfors pappersbruk. I området etablerades under 1920-talet ett villaområde som fick namn efter stugan.
Vägen förlängdes 1970 med Stenkullavägen och Östanvägen.
Västerbyholmsvägen
Västerbyholmsvägen på Händelö namngavs den 4 april 2012.
Vägen leder till Västerbyholms gård. Gården, som ursprungligen kallats Västerby, ”den västra gården”, har namngetts utifrån sitt läge väster om Händelö gård. Den nämns vid 1400-talets slut, men utvidgades till storgods först omkring mitten av 1500-talet då gården kom i Somme-ättens ägo. Statusförändringen markerades genom tillägg av ändelsen -holm (första gången 1576). Västerby var på medeltiden en av Händelös tre byar.
Dagens säteribyggnad uppfördes på 1700-talet och gården är i dag behandlingshem för missbrukare.
Annonser
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina
Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....
Marknadsdag på Tyska torget 1895
Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg
En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...
Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ
Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...
Livet i ett borgarhem
I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång
Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg
Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....
En färgstark 1800-talskvinna
Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....