Norrköpings historia
När ryssarna kom till Norrköping som beskyddare
”Två decennier efter härjningarna 1719 var den ryska armén tillbaka i Norrköping – efter svensk vädjan. Den ryska inkvarteringen är en märklig episod i vår historia.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges och Norrköpings utsatta läge 1743–1744.
Norrköping Basketförening pryder kaktusplanteringen 2023
I sommar blir det Norrköping Basketförening som pryder kaktusplanteringen i Carl Johans park. Föreningen hyllas för sina 60 verksamma år för Norrköpingsborna, och för sin betydelse som besöksmål i Norrköping.
Det sagolika slaget vid Bråvalla
”På Bråvalla hed stod Nordens största slag med hundratusentals krigare, politiska konsekvenser och gudomligt ingripande. Men var det vid Norrköping? Och har det ens hänt?”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om slaget vid Bråvalla.
Lidén var Sveriges första litteraturhistoriker
”Johan Hinric Lidén lade grunden till svensk litteraturhistoria och hans sjukrum på Drottninggatan var under sjutton år träffpunkt för Östergötlands lärda.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges första litteraturhistoriker.
Tvångarbetande kvinnor på Norrköpings spinnhus
”Norrköpingsfängelset var under lång tid en tvångsarbetsanstalt för kvinnor som satts i spinnhus – på grund av brott, arbetslöshet eller osedlighet.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings spinnhus.
Kvarteret Hörnet
Kvartersnamnet Hörnet omtalas första gången 1876.
Kvarteret bildade ett hörn där Södra Promenaden och Västra Promenaden möttes.
(Demonstration framför Kristinaskolan i kvarteret Hörnet den 1 maj 1917. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Östra Tallgatan
Östra Tallgatan i Skärblacka fick sitt namn fastställt 1956, men det var vedertaget sedan tidigare. Det hade vuxit tallskog i området.
Ledungsrondellen
Ledungsrondellen mellan Risängen och Sylten namngavs den 30 juni 2015.
Namnet hämtades från kvarteret Ledungen strax söder om cirkulationsplatsen. Kvarteret och den intilliggande Ledungsgatan fick sina namn 1919 med följande motivering: ”Namnet på den uråldriga gamla vikingaby, som fram till Gustaf Vasas reduktion på 1550-talet var belägen mellan Ljura bäck, strömmen och linjen Mätaregatan–Fridtuna, har räddats undan oförtjänt glömska i namnet Ledungshammarsgatan, som har riktning mot den gamla Ledungshammaren, d.v.s. Syltenberget. Härav också Ledungsplan.” Stadsfullmäktige ändrade det föreslagna Ledungshammarsgatan till Ledungsgatan.
(Ledungsrondellen år 2017. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Toppen
Kvarteret Toppen i stadsdelen Berget namngavs senast 1912.
Toppen namngavs förmodligen samtidigt som kvarteret Klinten och de båda namnen ansluter säkerligen till de närliggande, äldre kvarteren Fjället och Åsen.
(Kvarteret Toppen på högra sidan av S:t Persgatan. Vykort. Ur Östergötlands museums samlingar)
Hovslagarbacken
Hovslagarbacken i Svärtinge namngavs den 28 juni 1996.
Vägen har fått namn efter en smedja som drevs mellan åren 1929 och 1956 av smeden Karl Valentin Johansson (1889–1975). Han tillverkade bland annat järnstaket, grindar, vagnshjul och hästskor samt arbetade med hovslageri. Under en kort tid hade han även bensinmack i huset som ännu finns kvar vid Hovslagarbacken.
Gatunamnet var ett förslag från de boende.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina
Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....
Marknadsdag på Tyska torget 1895
Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg
En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...
Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ
Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...
Livet i ett borgarhem
I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång
Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg
Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....
En färgstark 1800-talskvinna
Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....
