Norrköpings historia
Holmens bruks månghundraåriga verksamhet i Norrköping
År 1609 startades ett vapenfaktori på Kvarnholmen i Strömmen. Det blev grunden till Holmens bruks omfattande verksamhet i Norrköping under drygt 350 år. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Holmens bruk.
Tre historiska personer ger namn åt spårvagnar
Wettextrasans skapare, Sveriges första kvinnliga kommunalråd och författaren bakom Lotta-böckerna. Det är personerna som Norrköpings kommun nu hedrar med spårvagnsnamn.
Kan du namnen på Klockaretorpets kändisar?
Gatorna i Klockaretorpet har namngivits efter Norrköpingsbor som gjort betydande insatser i staden. Numera är kanske gatunamnen mer kända än personerna. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om gatunamnen i Klockaretorpet.
Tyska torget – en central plats i Norrköpings historia
”På 1600-talet anlades ett torg som senare fick namn efter den tyska församlingens kyrka. Tyska torget blev Norrköpings nya politiska och ekonomiska centrum.”
Peter Kristenssons skriver i Folkbladet om Tyska torgets historia.
Norrköping under Gustav Vasas tid
”Den 6 juni 2023 är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Under hans regeringstid ökade det kungliga intresset för Norrköping som bland annat fick en kungsgård.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköping under Gustav Vasas tid.
Kyrkogårdsplan
Kyrkogårdsplan i Skärblacka namngavs senast 1970.
Den öppna platsen har fått sitt namn av att den ligger vid Kullerstads skogskyrkogård.
Kvarteret Remmaren
Kvarteret Remmaren på Händelö namngavs den 9 april 1973.
Namngrupp ”sjömärken”. En remmare är ett större, flytande sjömärke bestående av en upprättstående stång.
År 2024 bröts den västra delen av kvarteret ut och bildade det nya kvarteret Kvastpricken.
Kaptensgatan
Kaptensgatan på Saltängen omnämns första gången 1873.
Namngrupp ”hamnverksamheter”.
Sköldstigen
Sköldstigen i Åby namngavs den 7 april 1967.
Namnen Printzvägen, Sköldstigen och Sköldvägen valdes för att hedra familjen Printzsköld som ägde Krusenhofs herrgård 1912–2007. Den förvärvades av tidigare landshövdingen, sedermera riksmarskalken, Otto Printzsköld (1846–1930).
(Otto Printzsköld. Målning av Emil Österman)
Kvarteret Vågskålen
Kvarteret Vågskålen i Gamla staden var namngivet 1728.
I kvarteret hade vågmästaren Daniel Grönlund tomt och gård 1728. Vågmästaren förestod en allmän våg och ansvarade för vägningens riktighet. Daniel Grönlund (ca 1676–1736) var även handelsman och en av Norrköpings största spannmålsimportörer 1708.
(Sockermästarens bostad vid Gamla Rådstugugatan i kvarteret Vågskålen år 2012. Foto: Ragnar Öberg/Wikimedia CC-BY-SA-3.0)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina
Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....
Marknadsdag på Tyska torget 1895
Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg
En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...
Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ
Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...
Livet i ett borgarhem
I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång
Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg
Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....
En färgstark 1800-talskvinna
Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....