Norrköpings historia
Gamla torget – handelsplatsen som blev Norrköping
Under förra veckan gjorde Musikhjälpen Gamla torget till ”Kärlekens torg”. Torget har genom århundradena varit hjärtat i det gamla Norrköping. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Gamla torget.
Det kortlivade slottet Norrköpingshus
Den arkitekturintresserade Johan III lät på 1580-talet uppföra ett renässansslott i Norrköping, men det praktfulla Norrköpingshus brann ned redan 1604. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om slottet i Norrköping.
Körkompaniet – en vokal historia
Under åren 1992-2015 producerade Körkompaniet bortemot 76 olika föreställningar i Norrköping. Nu har föreningen gått i graven, men i skriften Körkompaniet – en vokal historia kan man läsa om den intensiva körverksamheten till brädden fylld av äkta sångarglädje.
Hundratusentals besökte Norrköpingsutställningen 1906
Sommaren 1906 var Sveriges blickar riktade mot Norrköping. Den stora Konst- och Industriutställningen på Sylten lockade inte mindre än 350 000 besökare. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpingsutställningen.
De unika Promenaderna viktiga för Norrköpings identitet
År 1856 presenterade snusfabrikören Erik Swartz ett förslag om att omsluta Norrköping med Promenader. Nu 165 år senare förnyas den östra av dessa unika gränsboulevarder. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Promenaderna.
Exportgatan
Exportgatan i Risängen namngavs den 23 november 1961.
Namnet anknyter till områdets egenskap av industriområde.
Skärlinas väg
Skärlinas väg i Tåby på Vikbolandets landsbygd namngavs den 22 november 1995.
Vägen är uppkallad efter ”postmästarn” Skärlina som var den förste kände, reguljäre lantbrevbäraren i Tåby. Dessutom fanns en ”skolfröken” som hette Skärlina i Tåby och hon var med allra största sannolikhet släkt med ”postmästarn”. ”Såväl skolan som postutbäringen var mycket betydelsefulla för en liten landsortssocken som Tåby”, skrev Tåby Nordvästra Samfällighetsförening i sitt namnförslag.
Kvarteret Klippan
Kvartersnamnet Klippan i stadsdelen Berget är belagt första gången 1862.
”Efter numera bortsprängda bergpartier”, anger Arthur Ringborg. När Promenaden förlängdes västerut sprängdes ett antal höjdpartier bort.
(Lenningska Vävskolan i korsningen Södra Promenaden – Källvindsgatan i kvarteret Klippan. Vykort)
Smörsoppsgatan
Smörsoppsgatan i Brånnestad namngavs den 18 november 2005.
Namngrupp ”svampar”.
Tubogatan
Tubogatan i Skarphagen namngavs den 17 november 1966.
Tubo var 1931 en avstyckad fastighet i Skarphagen.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina
Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....
Marknadsdag på Tyska torget 1895
Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg
En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...
Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ
Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...
Livet i ett borgarhem
I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång
Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg
Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....
En färgstark 1800-talskvinna
Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....
