Norrköpings historia

 

Sahar Burhan

Sahar Burhan

Konstnären Sahar Burhan har tilldelats Norrköpings kommuns kulturstipendium till Moa Martinsons minne på 144 458 kronor.

läs mer
Danskar och svenskar krigade i Norrköping 1567

Danskar och svenskar krigade i Norrköping 1567

”I december 1567 stod en svensk och en dansk armé på varsin sida av Gamlebro. Norrköping var en de städer som plundrades och brändes under ett spektakulärt danskt fälttåg.”
Peter Kristenssons skriver i Folkbladet om när nordiska sjuårskriget skakade Norrköping.

läs mer
Industriföretag i Norrköping 1947

Industriföretag i Norrköping 1947

I Svensk industrikalender 1947 listas närmare hundra Norrköpingsföretag. Det är både välkända industrier såsom Holmens Bruks och Fabriks AB och Lithografiska AB Norrköping och doldisar såsom Vagnfabriken AB Standardhjul och Wallins Piskfabrik.

läs mer
Tre nya gatunamn

Tre nya gatunamn

Sedan den tredje upplagan av boken Norrköpings gatunamn kom ut i november förra året har det tillkommit tre nya gatunamn: Gamlebroterrassen, Oskarsparken och Wallbyparken.

läs mer

Kvarteret Portlåset

Kvarteret Portlåset

Kvarteret Portlåset i Hageby namngavs den 7 september 1971.

Namngrupp ”byggnadsdelar och byggnadsdetaljer”.

(Industrifastigheten i kvarteret Portlåset vid Hagebygatan år 2022)

Lövvedsvägen

Lövvedsvägen

Lövvedsvägen i Skärblacka namngavs senast 1970.

Vägen sträcker sig förbi området Lövhagen. Lövhagen var ett torp under Ljusfors gård, senare blev det backstuga och därefter statarbostad till gården.

Kvarteret Fjället

Kvarteret Fjället

Kvarteret Fjället i stadsdelen Berget namngavs senast 1876.

Kvarteren Fjället och Åsen utgjorde bergformationer som sprängdes bort när Västra Promenadens drogs fram.

(Kvarteret Fjället vid Sydvästra Promenaden, nuvarande Södra Promenaden. Vykort. Ur Östergötlands museums samlingar)

Kvarteret Tuvan

Kvarteret Tuvan

Kvarteret Tuvan i Enebymo namngavs den 4 september 1954.

Namngrupp ”det gamla bondesamhället”.

(Hyreshusen i kvarteret Tuvan vid De Geersgatan närmast i bild. Foto: AB Flygtrafik. Ur Östergötlands museums samlingar)

Folkparken

Folkparken

Den 3 september 1895 namngav stadsfullmäktige den nya parkanläggningen ”i öfre och nedre Dragsgärdena”. Den fick namnet Folkparken.

Parken anlades 1892–1894 på initiativ av grosshandlaren och riksdagsmannen John Philipsson, som även bekostade anläggningsarbetet. Folkparken är en så kallad engelsk park och med sina 20 hektar är den Norrköpings största park.

(Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Läs om Folkparken i Peter Kristenssons stadshistoria krönika i Folkbladet.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....

läs mer
Marknadsdag på Tyska torget 1895

Marknadsdag på Tyska torget 1895

Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...

läs mer
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...

läs mer

Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ

Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...

läs mer

Livet i ett borgarhem

I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...

läs mer
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...

läs mer
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....

läs mer
En färgstark 1800-talskvinna

En färgstark 1800-talskvinna

Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....

läs mer