Norrköpings historia

 

När ryssarna kom till Norrköping som beskyddare

När ryssarna kom till Norrköping som beskyddare

”Två decennier efter härjningarna 1719 var den ryska armén tillbaka i Norrköping – efter svensk vädjan. Den ryska inkvarteringen är en märklig episod i vår historia.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges och Norrköpings utsatta läge 1743–1744.

läs mer
Det sagolika slaget vid Bråvalla

Det sagolika slaget vid Bråvalla

”På Bråvalla hed stod Nordens största slag med hundratusentals krigare, politiska konsekvenser och gudomligt ingripande. Men var det vid Norrköping? Och har det ens hänt?”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om slaget vid Bråvalla.

läs mer
Lidén var Sveriges första litteraturhistoriker

Lidén var Sveriges första litteraturhistoriker

”Johan Hinric Lidén lade grunden till svensk litteraturhistoria och hans sjukrum på Drottninggatan var under sjutton år träffpunkt för Östergötlands lärda.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges första litteraturhistoriker.

läs mer
Tvångarbetande kvinnor på Norrköpings spinnhus

Tvångarbetande kvinnor på Norrköpings spinnhus

”Norrköpingsfängelset var under lång tid en tvångsarbetsanstalt för kvinnor som satts i spinnhus – på grund av brott, arbetslöshet eller osedlighet.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings spinnhus.

läs mer

Blästervägen

Blästervägen

Blästervägen i Krokek namngavs den 7 juni 1994.

Med anledning av den järnhantering som förekommit inom Krokbäckskärret fick tre nya vägar namn med anknytning till detta 1994.

Bergsbron

Bergsbron

Den första bron på platsen byggdes i början av 1640-talet. Den störtade samman 1661 och återuppbyggdes på initiativ av invånarna i Norra kvarteret 1661–1662. En ny bro av sprängd gråsten uppfördes 1775. Den våldsamma vårfloden i april 1788 skapade stor oreda och förstörelse: den raserade fyra av Bergsbrons stenvalv, störtade Gamlebro i djupet och ryckte bort Holmenbron. Endast Saltängsbron lyckades man med stor svårighet rädda. År 1901 ersattes den stenbron av den nuvarande monumentala bron i betong, 145 meter lång, 13 meter bred.

Bron har sannolikt fått sitt namn från stadsdelen Bergskvarteret. Till en början användes benämningar såsom ”nya västerbron, ”västra bron”, ”västerbron” och ”bron på Berg”, men på 1719 års karta kallades den ”Bergs Broen”.

(Bergsbron före 1901. Foto: Wilhelm Wiberg. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Kvarteret Sjöhunden

Kvarteret Sjöhunden

Kvarteret Sjöhunden i Lindö namngavs den 5 juni 1972.

Namngrupp ”sjöfart, fartyg och fartygsdelar”.

Rälsgatan

Rälsgatan

Rälsgatan i Butängen namngavs den 4 juni 1964.

Namnet valdes på grund av närheten till järnvägen.

Jungmansgatan

Jungmansgatan

Jungmansgatan i Saltängen och Slottshagen omnämns första gången 1862.

Namnet valdes med tanke på att gatan löper i hamnen. Jungman är befattning för en sjöman som är mindre erfaren än en matros.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....

läs mer
Marknadsdag på Tyska torget 1895

Marknadsdag på Tyska torget 1895

Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...

läs mer
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...

läs mer

Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ

Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...

läs mer

Livet i ett borgarhem

I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...

läs mer
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...

läs mer
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....

läs mer
En färgstark 1800-talskvinna

En färgstark 1800-talskvinna

Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....

läs mer