Slottsgatan finns med på 1769 års karta och löper i riktning mot ruinen av Johannisborgs slott. Det befästa slottet började uppföras i början av 1610-talet som residens för hertig Johan av Östergötland (1589–1618) och stod färdigt 1639. Slottet ritades av Hans Fleming och bestod av två stycken trevåningsbyggnader med flyglar omgivna av vallar och vallgravar som bildade en femuddig stjärna. Johannisborg brändes ner av ryssarna 1719 och revs sedan. Enligt Arthur Nordén hörde Slottsgatan till de namn som fanns redan före 1769.

Västgötegatans sträckning kan vara äldre än Norrköpings reglerade stadsplan – kanske har vi att göra med delar av en ursprungligen medeltida gata. Namnets bakgrund är höljt i dunkel och Norrköpingsforskarna har dragit olika slutsatser.

Arthur Nordén hävdade att gatunamnet syftar på att den ledde till Västergötland via landsvägen norr om Vättern. Edward Ringborg ansåg att namnet förmodligen är ett minne från skråtiden och att utsocknes – västgötska ”knallar” – här fick ha bodar för försäljning av sina alster. Han påpekade också att landsvägen utanför staden aldrig kallats Västgötavägen, utan Risingevägen och Enebyvägen.

Namnet Västgötagatan är belagt första gången 1769.