Norrköpings historia

 

Nyheter

Nytt hopp för Femöresbron

Tekniska nämnden har beslutet att ge i uppdrag åt tekniska kontoret att lyfta bort Femöresbron för vidare utredning, med syfte att undersöka möjligheterna kring renovering av bron.
Möjligheterna att då placera dit en tillfällig bro ska utredas. Parallellt med det arbetet ska även byggandet av en eventuellt ny bro utredas. Uppdraget innefattar även att utreda ansvarsfrågan från tidigare inspektioner.

– Att arbeta parallellt med flera uppdrag kan naturligtvis innebära ökade kostnader men oavsett om bron går att renovera eller inte så måste den lyftas bort på ett säkert sätt. Det känns väl motiverat att jobba på flera fronter och inte låta detta dra ut på tiden i onödan. Vi vill göra allt vi kan för att återupprätta stråket över Motala ström så fort som möjligt, säger Karin Jonsson (C), ordförande i tekniska nämnden.

Anrika Femöresbron, som binder samman området kring Åbackarna, byggdes 1901. I höstas besiktades bron och den visade att bron led av allvarliga korrosionsskador på tvärbalkar under brobanan. Detta medförde att kommunen blev tvungen att stänga av bron för vidare undersökning. Färgen som bron har målats med innehåller bland annat tungmetaller och miljöstörande ämnen såsom bly, arsenik och krom.

– Det känns bra att vi går till botten med alla möjligheter innan vi avgör brons framtid, säger Olof Carlsson, verksamhetschef Gata Trafik, Norrköpings kommun.

(2017-02-12)

Se även Femöresbron går inte att rädda (2016-12-14)

Döda stoppar bygge

En begravningsplats med kvinnor och barn kan stoppa Riksbyggens planer på bostäder vid gamla fängelset i Norrköping.

Läs artikeln:
P4 Östergötland

Femöresbron går inte att rädda

Tekniska nämnden har i dag fått information från tekniska kontoret om att Femöresbron inte går att rädda. Inspektioner och undersökningar pekar på att bron inte går att restaureras. Tjänstemännen på tekniska kontoret arbetar nu med att ta fram ett underlag och en handlingsplan för hur bron ska kunna ersättas.

Handlingsplanen kommer att presenteras på tekniska nämndens nästa sammanträde i februari. I dagsläget finns ingen uppgift om tidplan eller hur den nya bron kommer att se ut.

– Vi vill få till en ny bro så snabbt som möjligt. Samtidigt måste vi inse att det här är ett stort projekt och det inte enbart handlar om själva bron. Förutom ny bro måste vi troligtvis ha nya brofästen också. Vi måste också säkra upp så att vi kan ta oss ner med maskiner till området. Allt detta kräver en planering och detta påbörjar vi nu, säger Karin Jonsson (C), ordförande i tekniska nämnden.

(2016-12-14)

Sida 1 av 2012345...1020...Sista »

Dagens gatunamn

Anna Särströms gata

Den 29 mars 2016 namngavs Anna Särströms gata i Klockaretorpet.

Väverskan Anna Särström (1873–1954) på Norrköpings Bomullsväfveri var en av de första som stred för förbättrade arbetsvillkor och för facklig organisering av textilarbeterskor i Norrköping. Hon började som väverska när hon var 14 år gammal, deltog aktivt i bildandet av Norrköpings bomullsväverskors fackförening och blev dess första ordförande. Särström engagerade sig även i andra sociala frågor så som kampen mot alkoholmissbruk och barnarbete.

(Anna Särström, trea från vänster, vid bildandet av Sveriges första kvinnliga arbetareförening)

Silverringen

Den 27 mars 1969 namngavs Silverringen i Navestad.

Silverringen är ett antal hyreshus som formar en inre och en yttre ring i kvarteret Ringdansen. Gatan i ringparet heter Silverringen. Guldringen och Silverringen byggdes av Hyresbostäder 1969–1973.

Djurövägen

Den 25 mars 1976 namngavs Djurövägen på Vikbolandets landsbygd.

Vägen leder till området Djurön och Djurö Kvarn som byggdes 1909–1911 av Pehr Swartz. Den nya kvarnen ersatte kvarnen i Knäppingsborg i Norrköping. För de anställda byggdes 22 stycken en- och tvåfamiljsvillor. Den stora siloanläggningen här byggdes under åren 1975–1978. Djurön var tidigare en ö. Dess äldsta namn var Brånäs ö och namnet Djurön tillkom på 1600-talet då slottet Bråborgs hjortpark var förlagd hit.

(Djurö kvarn 1949)

Vinkelgatan

Vinkelgatan hör till de urspårungliga gatunamnen i Kneippen. Gatan ändrar riktning i tydliga vinklar.

von Leesengatan

Den 21 mars 1912 namngavs von Leesengatan i Söderstaden.

Namngrupp ”märkesmän i stadens historia”. Fabrikören Jacob von Leesen (1802–1876) var född i Hamburg och kom till Norrköping 1829 för att biträda sin morbror Didrik Reder som sockermästare vid sockerbruket Gripen. År 1836 köpte han bruket för 40 000 riksdaler banco men sålde det 1863 sedan den siste av hans söner dött. Genom en gåva 1865 på 300 000 riksdaler till Norrköping möjliggjorde han stadens första vattenledningsnät och 1875 skänkte von Leesen och hans hustru Ulrika Charlotta Stenhammar 100 000 kronor till ”sedlig förbättring av vanartiga barn”. De testamenterade även medel till andra sociala ändamål, bland annat ett ålderdomshem i Kvillinge socken där hans egendom Krusenhofs herrgård låg.

Sida 1 av 8712345...102030...Sista »

Annonser

Återblicken

Norrköping, september 1922: Djupt elände och små nöjen

Nya Rådstugugatan, september 1922. Husen på hitsidan om rådhuset är numera rivna, de närmast belägna sena 1800-talshusen stod dock kvar tills för inte så länge sedan. På husfasaden i korsningen med Olai Kyrkogata läser man Karlzéns klädesaffär. Båda fotografierna... läs mer

Om Saltängsbageriet med de oförglömliga snurrorna

Längst till höger Hulda Andersson, som alltifrån seklets början och fram till slutet av 30-talet drev ”Saltängsgummornas” bageri på Packhusgatan, till vänster om henne biträdet, som troligen hette Beata. Kvinnorna till vänster bodde i huset, möjligen hette hon längst... läs mer

Rodden över Strömmen en sekelgammal tradition

Det finns tre trappor ner mot Strömmen på norra sidan mellan Saltängsbron och Hamnbron. Här har den gamla roddbåten lagt till invid den trappa, som ligger nedanför Godsgatan. Tidpunkten torde vara något av åren omkring år 1910. Roddtrafiken över Strömmen här i... läs mer

Utblickar över en stad stadd i hastig tillväxt

Samtliga bilder på sidan visar utsikter från Stadstornet år 1902, här åt öster. I förgrunden S:t Olai kyrka och ett husbygge längs Knäppingsborgsgatan. Bakom kyrkan syns ännu ingen väldig skolbyggnad, den tillkom först några år senare, men däremot en trädgård som... läs mer

Tusentals åskådare följde 1902 års Bergsbrobrand

Efter branden.  Bergsbrofabriken efter branden den 3 oktober 1902.  Byggnaderna till vänster i bilden har till stora delar rasat samman. Men en ny, och ännu mäktigare fabriksbyggnad skulle här sedan uppföras – den röda tegelborg, som än i dag står kvar där på platsen.... läs mer

Brandkåren på hästens tid

Norrköpings brandstation på Trädgårdsgatan år 1897. Genom porten stormade hästekipagen ut. Fotografiet tillhör Stig Wickström. Här, på detta övre fotografi från år 1897, har några pojkar fattat posto utanför dåvarande brandstationen på Trädgårdsgatan – antagligen i... läs mer
Sida 1 av 3123

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.