Norrköpings historia
Nyheter
Dystra besked om Femöresbron
Det verkar ganska osannolikt att det blir någon provisorisk bro som ersättning för den avstängda Femöresbron. En renovering verkar inte heller särskilt trolig längre. Läs artiklen: Norrköping Tidningar (Foto: Norrköpings...
läs mer
Norrköpings kommun ger bort Klockaretorpet
I Klockaretorpet står i dag ett torp som har ett kulturhistoriskt värde eftersom det har gett namn till just stadsdelen Klockaretorpet. I augusti är det byggstart för nya bostäder på området där torpet står idag, vilket innebär att torpet måste flyttas och kommunen ger nu bort torpet mot att det flyttas.
läs mer
De nysatsar vid Färgargården
Färgarmuseum öppnar den 26 juni efter att ha legat i träda i över tio år. Målet är ett levande friluftsmuseum bemannat av personal iförda tidstypiska kläder. Läs artikeln: Norrköpings Tidningar (Foto: Jan Ainali/Wikimedia Commons CC BY-SA...
läs mer
Nytt hopp för Femöresbron
Tekniska nämnden har beslutet att ge i uppdrag åt tekniska kontoret att lyfta bort Femöresbron för vidare utredning, med syfte att undersöka möjligheterna kring renovering av bron. Möjligheterna att då placera dit en tillfällig bro ska utredas. Parallellt med det...
läs mer
Norrköpings tidiga historia tas fram
Utgrävningen på Gamla torget kan bidra till en bättre bild av Norrköpings tidiga historia. Hör radioreportaget: P4 Östergötland (Eschelsonska huset vid Gamla torget 2008. Foto: Sakletare/Wikimedia...
läs merDagens gatunamn
Veteklintvägen
Den 26 oktober 1972 namngavs Veteklintvägen i Skärblacka.
Namnet var ett förslag från Restads Vägsamfällighet och motiverades med att ”vägens sträckning går nedanför berget Veteklint, vilket är mycket välkänt”. Veteklint var ett vårdkaseberg och förledet i namnet är en term för vårdkase som motsvarar det isländska ordet viti. På berget finns en fornborg, nära sjön Veten.
Slakthusvägen
Den 25 oktober 1984 namngavs Slakthusvägen i Risängen.
Vägen som binder samman Lindövägen och Dagsbergsvägen har kallats Slakthusvägen, antagligen därför att Vikbolandsbönderna använde den för transporter till slakthuset som låg vid Lindövägen. Stadens slakthus byggdes 1913–1915 för att främja slakterihygienen och huvuddelen av Norrköpings slakterier hyrde in sig här. Vid slakthuset fanns även bland annat kreatursmarknad och köttbesiktningsbyrå. Byggnaden ritades av Werner Northun.
(Slakthuset i Norrköping. Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Eskilsvägen
Den 23 oktober 1956 namngavs Eskilsvägen i Skärblacka.
Vägen fick sitt namn efter Eskil Andersson (1865–1944), direktör i Östergötlands Enskilda Banks avdelningskontor i Skärblacka och ordförande i Kullerstads kommunalnämnd till 1943. Han var även ledamot av landstingsfullmäktige 1910–1934. Vägnamnet var redan vedertaget då det fastställdes 1956 och är känt första gången 1954. En bit av vägen hette Källvägen fram till 1968.
Gamlebro
Den 20 oktober 1938 namngavs Gamlebro mellan Gamla staden och Nordantill.
En rad viktiga vägar har dragits förbi här och på 1330-talet omnämns för första gången en bro på platsen. I slutet av seklet utgick ett påbud från riksdrotsen Bo Jonsson (Grip) att sex härader gemensamt skulle stå för underhållet av bron. ”Gambla broen” förstördes av ryssarna 1719 men stod åter uppbyggd 1729. Den ”kastades af våldsamt vattenflöde under ett bedöfvande brak i spillror” vid vårfloden 1788.
Trots en rad ombyggnader och reparationer var dock bron 1829 i så bristfälligt skick att den ersattes av Järnbron, byggd av gjutjärn och färdig 1832. Drygt 100 år senare – vid jultid 1938 – invigdes den nuvarande, bredare bron konstruerad av cement. Bron kallades Gambla broen på 1719 års karta, senare Gamla- eller Stadsbron (1769) och därefter Järnbron 1832–1938.
I och med den nya konstruktionen på 1900-talet ansågs inte namnet Järnbron vara lämpligt längre och i stället valdes namnet Gamlebro som ”häntyder på broförbindelsens ålder”. Gatan som leder till brons östra fäste heter dock fortfarande Järnbrogatan.
(Gamlebro 1949. Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Hultet
Den 18 oktober 1945 namngavs Hultet i Kneippen.
Hultet var under början av 1900-talet en nöjespark med serveringspaviljonger, dansbana och friluftsscen. Här låg också ett 37 meter högt vatten- och utsiktstorn, ritat av Werner Northun och byggt 1897–1898. Hela anläggningen revs 1936. År 1945 erhöll den kvarvarande parken det i dagligt tal använda namnet Hultet och 2014 beslutades ännu en gång om namnet.
Annonser
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
