Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Grebyvägen
Den 31 oktober 1968 namngavs Grebyvägen i Kimstad.
Området som vägen löper genom kallas Grebyområdet efter gården Greby (känd 1377 genom ”Hallsten i Gertby”). Greby ligger vid ett terrängparti med morängrus och gnejs vilket lämnat spår i namnet där förledet från början var ”gryt” (anhopning av stenar eller stenig mark).
Majviksgatan
Den 29 oktober 1959 namngavs Majviksgatan i Skarphagen.
Majvik var 1931 en avstyckad fastighet i Skarphagen (även kallad Gustafsberg Nr 3).
Energigatan
Den 28 oktober 1982 namngavs Energigatan på Händelö.
Namnet syftar på det intilliggande värmeverket Händelöverket som byggdes 1982 och är ett av Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk. Det producerar fjärrvärme till Norrköping och Söderköping.
Slakthusvägen
Den 25 oktober 1984 namngavs Slakthusvägen i Risängen.
Vägen som binder samman Lindövägen och Dagsbergsvägen har kallats Slakthusvägen, antagligen därför att Vikbolandsbönderna använde den för transporter till slakthuset som låg vid Lindövägen. Stadens slakthus byggdes 1913–1915 för att främja slakterihygienen och huvuddelen av Norrköpings slakterier hyrde in sig här. Vid slakthuset fanns även bland annat kreatursmarknad och köttbesiktningsbyrå. Byggnaden ritades av Werner Northun.
(Slakthuset i Norrköping. Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Eskilsvägen
Den 23 oktober 1956 namngavs Eskilsvägen i Skärblacka.
Vägen fick sitt namn efter Eskil Andersson (1865–1944), direktör i Östergötlands Enskilda Banks avdelningskontor i Skärblacka och ordförande i Kullerstads kommunalnämnd till 1943. Han var även ledamot av landstingsfullmäktige 1910–1934. Vägnamnet var redan vedertaget då det fastställdes 1956 och är känt första gången 1954. En bit av vägen hette Källvägen fram till 1968.
Hultet
Den 18 oktober 1945 namngavs Hultet i Kneippen.
Hultet var under början av 1900-talet en nöjespark med serveringspaviljonger, dansbana och friluftsscen. Här låg också ett 37 meter högt vatten- och utsiktstorn, ritat av Werner Northun och byggt 1897–1898. Hela anläggningen revs 1936. År 1945 erhöll den kvarvarande parken det i dagligt tal använda namnet Hultet och 2014 beslutades ännu en gång om namnet.
Du Rietzvägen
Den 14 november 1935 namngavs Du Rietzvägen i Lindö.
Gatan fick sitt namn till minne av ”Lindö villasamhälles skapare grosshandlaren C. Th. Du Rietz”. Carl Teodor Du Rietz (1852–1924) i Norrköping köpte 1899 Lindö säteri med de underlydande hemmanen Skår och Rosendal. Samma år bildade han AB Lindö Säteri vars ändamål var att sälja tomter som styckades av från gården. ”Hans målsättning torde ha varit att vid Bråviken utanför Norrköping skapa ett samhälle, som kunde jämföras med Saltsjöbaden utanför Stockholm”, heter det i minnesskriften Lindö fastighetsägareförening 50 år.
Almstaplan
Den 11 oktober 1928 namngavs Almstaplan i Marielund.
Almstaplan anlades i den så kallade Almstadjorden mellan Finspångsvägen och Stockholmsvägen. Gården Almstad omtalas i början av 1800-talet.
Samtidigt namngavs Almstagatan som löper förbi den lilla parken.
Formaregatan
Den 10 oktober 1957 namngavs Formaregatan i Hageby.
Namnet hämtades ur gruppen ”byggnadsarbetare” liksom de flesta gatunamn i stadsdelen.
Gruvstugevägen
Den 3 oktober 1990 namngavs Gruvstugevägen i Kolmårdens landsbygd.
Namnet minner om tidigare gruvbrytning i trakten. Området kallas Gruvstugan efter kronotorpet med samma namn som är känt från 1825.
