Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Verksvägen

Verksvägen

Den 22 november 1995 namngavs Verksvägen i Oxelbergen.

Gatan fick sitt namn av att den ledde fram till två av Norrköpings statliga verk: Luftfartsverket och Statens Invandrarverk.

Kolarevägen

Kolarevägen

Den 21 november 1974 namngavs Kolarevägen i Norra Granstorp, Kvillinge landsbygd.

Namnvalet motiverades inte, men syftar sannolikt – liksom den samtidigt namngivna Skogshuggarevägen – på gamla sysslor i skogarna kring Norra Granstorp. De tre vägnamnen i området tillkom efter hemställan från Norra Granstorps vägsamfällighet.

(Kolarevägen går någonstans under träden mitt i bilden)

Björksoppsgatan

Björksoppsgatan

Den 18 november 2005 namngavs Björksoppsgatan i Brånnestad.

Gatan hör till namngruppen ”svampar”. År 1980 fastställdes stadsplanen för Brånnestad. Tio kvarter hade tidigare byggts och stadsingenjören föreslog att de skulle få namn ur en ny namngrupp: svampar. Kvarteren var Blomkålssvampen, Fingersvampen, Hattmurklan, Röksvampen, Skålsvampen, Stenmurklan, Toppmurklan, Tryffeln, Äggsvampen och Öronmurklan. Även de flesta gatunamnen i Brånnestad hämtades därför från denna namngrupp.

Abborrebergsvägen

Abborrebergsvägen

Den 14 november 1935 namngavs Abborrebergsvägen i Lindö.

Vägen till Abborreberg som ursprungligen var ett torp. År 1799 köptes marken av brukspatronen Christian Eberstein som testamenterade det till sin systerson fabrikören Christian Lenning. Under 1820-talet skapade Lenning ett exklusivt lustställe i Abborreberg. År 1951 såldes det till Norrköpings stad och blev ett omtyckt rekreationsområde och friluftsreservat. Abborreberg är i dag café och vandrarhem.

Fredriksdalsgatan

Fredriksdalsgatan

Den 8 november 1928 namngavs Fredriksdalsgatan i Butängen och Lagerlunda.

Vägen löper genom Fredriksdalskvarteret som var en del av Norra förstäderna. Namnet kom från gården Fredriksdal. Gatan kallades tidigare Västra och Östra Storgatan.

Drivhusvägen

Drivhusvägen

Den 7 november 1929 namngavs Drivhusvägen i Haga och Enebymo.

Vägen är namngiven efter ”förekomsten av stora trädgårdsanläggningar för handelsändamål” i området.

Gyllenkrooksvägen

Gyllenkrooksvägen

Den 7 november 1929 namngavs Gyllenkrooksvägen i Haga.

Namnet ”hänföra sig till de sista ägarne av Taborsberg, innan denna egendom övertogs av nuvarande ägaren Aktiebolaget Taborsbergs Koloniträdgårdar”. De två ogifta fröknarna Augusta Gyllenkrok (1821–1910) och Lovisa Gyllenkrok (1824–1904) från Regnaholm i Regna socken var ägare till Taborsberg där de också bodde fram till sin död.

(Taborsbergs herrgård. Fotograf okänd. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Dragsbron

Dragsbron

Den 4 november 1993 namngavs Dragsbron mellan Berget och Nordantill.

Den nya bron vid fängelset namngavs på förslag från klass 3C i Folkparkskolan. Namnet hämtades från Drags fabriker vid bron. När Norrköping blev Sveriges ledande textilstad på 1700-talet var Drags det dominerande företaget. Ylletillverkningen hade startat redan 1642 och krigsmakten var storkund. Efter en konkurs i slutet av 1700-talet väcktes Drags åter till liv som aktiebolag under ledning av John Lenning. Ett nytt modernt ylleväveri i fyra våningar anlades vinkelrätt mot Strömmen. De gamla handvävstolarna byttes ut mot effektiva vävmaskiner och 1860 hade Drags gått om bomullsföretagen och blivit stadens största industri. Drags lades ned 1954. Namnet Drag åsyftar att man här var tvungen att dra båtarna förbi forsarna i Strömmen.

Ljungavägen

Ljungavägen

Den 27 oktober 1960 namngavs Ljungavägen i Ljunga.

Vägen genomkorsar Ljunga. Samhället har vuxit fram kring Ljunga by som är känd sedan 1426. Namnet är gammal pluralform av ordet ljung i betydelsen ljungbeväxt mark eller ljunghed. Byn var belägen vid en bred ljungbeväxt grusås och på ägorna har ett stort antal forngravar påträffats.

Sörnvägen

Sörnvägen

Sörnvägen i Skärblacka landsbygd namngavs den 25 oktober 1984

Namnet har hämtats från den närbelägna sjön Stora Sörn. Sjönamnet finns omnämnt första gången på 1400-talet och består av det fornsvenska ordet sør som betyder smuts.