Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kvarteret Täppan
Kvarteret Täppan i Nordantill var namngivet 1729.
Enligt Edward Ringborg är Täppan en gammal beteckning på området. Arthur Nordén ansåg att namnet kanske var en parallell till kvarteret Lyckan (= åkerlappen).
(Arbis i kvarteret Täppan år 2008. Foto: Sakletare/Wikimedia Commons public domain)
Västergårdsvägen
Västergårdsvägen i Skärblacka namngavs den 21 oktober 1958.
Vägen löper nära Kullerstad Mellanvästergård. ”Den västra mellersta gården” – även kallad Västergården – är en av gårdarna i Kullerstad by. Den ingick på 1500-talet i det stora Händelö-gårdskomplexet som ägdes av Anna Pedersdotter (Bielke).
Gamlebro
Gamlebro mellan Gamla staden och Nordantill namngavs den 20 oktober 1938.
En rad viktiga vägar har dragits förbi här och på 1330-talet omnämns för första gången en bro på platsen. I slutet av seklet utgick ett påbud från riksdrotsen Bo Jonsson (Grip) att sex härader gemensamt skulle stå för underhållet av bron. ”Gambla broen” förstördes av ryssarna 1719 men stod åter uppbyggd 1729. Den ”kastades af våldsamt vattenflöde under ett bedöfvande brak i spillror” vid vårfloden 1788.
Trots en rad ombyggnader och reparationer var dock bron 1829 i så bristfälligt skick att den ersattes av Järnbron, byggd av gjutjärn och färdig 1832. Drygt 100 år senare – vid jultid 1938 – invigdes den nuvarande, bredare bron konstruerad av cement. Bron kallades Gambla broen på 1719 års karta, senare Gamla- eller Stadsbron (1769) och därefter Järnbron 1832–1938.
I och med den nya konstruktionen på 1900-talet ansågs inte namnet Järnbron vara lämpligt längre och i stället valdes namnet Gamlebro som ”häntyder på broförbindelsens ålder”. Gatan som leder till brons östra fäste heter dock fortfarande Järnbrogatan.
(Gamlebro år 1949. Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Torpargränd
Torpargränd i Jursla namngavs senast 1970.
Här låg grenadjärtorpet Linnen tills det flyttades till dagens plats vid Jursla Lindväg 23. Den siste livgrenadjären i torpet var Anders Alfred Lind (1872–1947) som bodde där fram till 1907.
Björkbacken
Björkbacken i Svärtinge namngavs den 18 oktober 1945.
En väg som löper i en björkallé.
Kvarteret Hallen
Kvartersnamnet Hallen i Nordantill är känt sedan 1729.
Hökaren Olof Hall var tomtägare i kvarteret 1728.
(Norrköpings synagoga i kvarteret Hallen år 2020. Foto: Måns Hagberg/Wikimedia CC-BY-SA-4.0)
Kvarteret Getängen
Kvarteret Getängen i Söderstaden namngavs den 16 oktober 1924.
Kvarteret ligger på Getängen söder om högre allmänna läroverket. Ängen hade fått sitt namn av att läroverkspojkarna kallades getter; folkskolans pojkar kallades kalvar.
(Linghallen vid Södra Promenaden i kvarteret Getängen. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Sandviksvägen
Sandviksvägen i Krokek namngavs senast 1968.
Vägen leder från Orrekulla till hamnen i Sandviken. År 1695 fanns ett torp och en krog vid hamnen och i senare tid har ett helt samhälle vuxit fram. Från början var det den lilla viken som hette Sandviken men på modernare kartor åsyftas enbart bebyggelsen. Det äldsta belägget är från 1530 då två varpar (fisken) kallade ”Sandwik varp” omnämns.
(Sandviken, troligen på 1950-talet. Foto: Dan Samuelson (CC BY-SA). Ur Dan Samuelsons samling, Sjöhistoriska museet)
S:t Johannesgatan
S:t Johannesgatan i Klingsberg namngavs den 14 oktober 1937.
Döpt efter S:t Johannes kyrka. I slutet av 1800-talet ansåg inte landsförsamlingen det var lämpligt att kyrkan låg inne i staden. Man sålde den till Norrköpings stad och köpte i stället mark en bit utanför stadsbebyggelsen. Här invigdes 1906 en nygotisk kyrka efter ritningar av stadsarkitekt Karl Flodin. S:t Johannes gamla kyrka är i dag Hörsalen. Gatan var tänkt att löpa förbi S:t Johannes kyrka och utgöra en förbindelseled mellan Hagebygatan och Gamla Övägen, men i stället utökades kyrkogårdens område åt nordväst.
(S:t Johannes kyrka vid nuvarande Hagebygatan. Vykort)
Kvarteret Vett och Vapen
Kvartersnamnet Vett och Vapen är känt sedan 1729.
”Likaså äro kvadratnamnen Enväldet samt Wett och Wapen säkerligen sprungna såsom hyllning åt ’suveräniteten’, gent emot 1719 och 1720 års regeringsform”, skrev Ringborg. ”Wett och Wapen” var inskriptionen på ett av Karl XII:s nödmynt som 1717 präglades i en upplaga på över 9 miljoner kraftigt underviktiga kopparmynt. Ringborg motiverade inte varför Norrköpings stad skulle ha velat hylla nödmynten som skapade kraftig inflation och ekonomisk oreda.
(Stora hotellet i kvarteret Vett och Vapen. Vykort, okänt år)
