Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kvarteret Pricken

Kvarteret Pricken

Kvarteret Pricken på Händelö namngavs den 9 april 1973.

Namngrupp ”sjömärken”. En prick är ett förankrat eller bottenfast sjömärke.

Kvarteret Hästen

Kvarteret Hästen

Kvarteret Hästen stakades ut när när staden expanderade åt sydost och namnet är belagt första gången 1876.

Grannkvarteren fick vid samma tillfälle fågel- och trädnamn, och motivet bakom namnet Hästen är oklart. Kanske kan det kopplas till att de nya kvarteren i sydöstra delen av staden stakades ut i Stohagsgärdet.

(Gustaf Adolfsskolan i kvarteret Hästen. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Sköldvägen

Sköldvägen

Sköldvägen i Åby namngavs den 7 april 1967.

Namnen Sköldvägen, Printzvägen och Sköldstigen valdes för att hedra familjen Printzsköld som ägde Krusenhofs herrgård 1912–2007. Den förvärvades av tidigare landshövdingen, sedermera riksmarskalken, Otto  Printzsköld (1846–1930).

Se även Krusenhofsvägen.

Dagsbergsvägen

Dagsbergsvägen

Namnet Dagsbergsvägen återfinns som gatunamn i staden på en karta 1930. Denna landsväg har kallats så redan långt tidigare, men även benämnts ”vägen till Skenäs och Färjestaden” (1769), ”vägen till Konungsund” (1848), ”vägen till Vikbolandet” (1870) och ”vägen till Dagsberg”. År 1986 bytte Dagsbergsvägen namn till Fjärilsgatan öster om E22 sedan Arkösundsvägen blivit den nya ”vägen till Dagsberg”.

Kyrkbyn Dagsberg, som gett namn åt socknen, nämns 1330 i skriftliga källor, men att den är betydligt äldre vittnar byns ovanliga storlek och ett gravfält med hundratalet anläggningar om. Namnets förled är flertydigt. Det kan vara genitiv av mansnamnet Dag, men kan också vara ett av de talrika höjdnamn som påminner om att solen vid en viss tidpunkt belyser platsen ifråga.

(Dagsbergs kyrka. Foto: Västgöten/Wikimedia Commons  CC 3.0)

 

Stortorget

Stortorget

Stortorget anlades i kvarteret Göken och omtalas första gången 1899. Hit flyttade höhandeln från Hötorget.

(Vykort, okänt år)

Västerbyholmsvägen

Västerbyholmsvägen

Västerbyholmsvägen på Händelö namngavs den 4 april 2012.

Vägen leder till Västerbyholms gård. Gården, som ursprungligen kallats Västerby, ”den västra gården”, har namngetts utifrån sitt läge väster om Händelö gård. Den nämns vid 1400-talets slut, men utvidgades till storgods först omkring mitten av 1500-talet då gården kom i Somme-ättens ägo. Statusförändringen markerades genom tillägg av ändelsen -holm (första gången 1576). Västerby var på medeltiden en av Händelös tre byar.

Dagens säteribyggnad uppfördes på 1700-talet och gården är i dag behandlingshem för missbrukare.

Kvarteret Diket

Kvarteret Diket

Diket hör till 1728 års kvartersnamn.

Kvarteret har fått namn efter det stora, medeltida dike som nämns i kung Albrekts privilegiebrev 1384: ”stora diket mellan humparna och Vrindbo äng”. Diket fortsatte förr in i staden i Skvalgränd (ungefär vid dagens Hörngatan) genom kvarteret och därefter ned till Strömmen. Delar av det stora diket fanns kvar ännu i början av 1900-talet ”utmed Fridtuna trädgårds östra gränshäck”.

(Sternshuset i korsningen S:t Persgatan – Drottninggatan i kvarteret Diket år 1941. Vykort)

Gustenbergsvägen

Gustenbergsvägen

Gustenbergsvägen i Skärblacka namngavs senast 1970.

Gustenberg var en backstuga och senare en avstyckad fastighet på byn Högstads utjord. Stugan verkar ha fått sitt namn efter den första ägaren, bruksarbetaren Carl Gustaf Persson (1824–1901), som bodde där tillsammans med sin familj från 1872. Gustenberg var bebott ännu 1960.

Kvarteret Estland

Kvarteret Estland

Kvarteret Estland i Sylten namngavs den 1 april 2003.

Namngrupp ”geografiska namn”.

(De två industrifastigheterna i kvarteret Estland år 2023)

Kvarteret Rosenträdet

Kvarteret Rosenträdet

Kvarteret Rosenträdet i Haga namngavs den 31 mars 1942.

Namngrupp ”prydnadsväxter”.

(Kvarteret Rosenträdet vid Apelgatan. Vykort)