Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Femöresbron

Femöresbron

Gångbron mellan Kneippen och Himmelstalund öppnades 1901.

”För att tillmötesgå en allmänt uttalad önskan är Bron, som förenar Kneippbaden och Himmelstalund över Motala Ström, byggd för allmänheten och nu öppnad för trafik. Avgift 5 öre per person”, stod det i Norrköpings Tidningar den 8 februari 1901. Kneippbadens och Folkparkens popularitet hade gjort att färjkarlen på platsen inte hann ro alla hågade över Strömmen. Vid norra brofästet byggdes en stuga för brovaktaren, som tog emot avgiften på fem öre fram till 1948. I folkmun fick bron namnet Femöresbron efter avgiftens storlek, men det är oklart när detta namn blev officiellt. På 1910-talet kallades den ”gångspången” och i ortnamnsregistret kallades bron Himmelstadlundsbron 1939.

År 2016 stängdes bron av säkerhetsskäl sedan en inspektion visat att den var rostskadad och året därpå lyftes den bort. Det är oklart när ny bro kommer att vara på plats.

Nya Rådstugugatan

Nya Rådstugugatan

Nya Rådstugugatan hette Rådstugugatan 1769 och fick i början av 1900-talet sitt nuvarande namn.

Den är uppkallad efter rådhuset som sedan 1734 låg vid gatan. Fram till stadsbranden 1655 låg stadens rådstuga vid Gamla torget och därefter höll stadens styresmän till i provisoriska byggnader, men när staden återuppbyggdes efter ryssarnas härjningar 1719 uppfördes även ett nytt rådhus. Det två våningar höga stenhuset stod klart 1734 och inrymde bland annat rådhusrätt, kansli, arkiv, stadsvaktens rustkammare och stadskällaren. År 1906 beslutade stadsfullmäktige att bygga ett nytt rådhus på samma plats och 1910 invigdes det nuvarande rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason.

(Gamla rådhuset med fasaden ut mot Nya Rådstugugatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Kvarteret Pressen

Kvarteret Pressen

Kvarteret Pressen i Lagerlunda namngavs den 1 februari 1961.

Namngrupp ”boktryckeri”.

Gustaf Janzéns gata

Gustaf Janzéns gata

Gustaf Janzéns gata i Klockaretorpet namngavs den 31 januari 1974.

Gustaf Janzén (1873–1930) var en ”märkesman inom textilarbetarnas organisationer”. Han var ordförande för Svenska Textilarbetareförbundet 1904–1930 och politiskt aktiv ända fram till sin död. Han var den enda  namngivne personen i fullmäktigemotionen som föreslog att man skulle hedra framstående män och kvinnor ur Norrköpings historia med gatunamn.

Bergslagsgatan

Bergslagsgatan

Den 30 januari 1889 namngavs Bergslagsgatan i Marielund.

Namnet kan syfta på norra Östgöta bergslag med Finspång, Hällestad och Vånga som huvudorter. Bergslagsgatans västra sträckning utgjorde fram till 1956 en del av vägen till Finspång och drätselkammarens ursprungliga namnförslag var just Finspångsvägen. Andra gator i Marielund döptes dock samtidigt med landskapsnamn så namnet kan möjligen syfta på den mer omfattande regionen Bergslagen (Dalarna, Värmland och Västmanland) dit även ibland Östergötland räknas.

Kvarteret Cittran

Kvarteret Cittran

Kvarteret Cittran i Klockaretorpet namngavs den 29 januari 1973.

Namngrupp ”musikinstrument”.

Kvarteret Laxholmen

Kvarteret Laxholmen

Kvarteret Laxholmen i stadsdelen Berget namngavs den 28 januari 1993.

Namnet Laxholmen återfinns på 1751 års karta. Laxfisket var tillsammans med kvarnströmmarna viktiga faktorer bakom Norrköpings grundande och i det äldsta dokument där Norrköping nämns (1283) skänkte drottning Sofia sina rättigheter till laxfiske till nunneklostret i  Skänninge.

Kvarteret Laxholmen upptas i dag helt av Strykjärnet – Holmens bomullsväveri från 1917, som sedan 1991 inrymmer Arbetets museum. Holmen verkar ha räknats som ett eget kvarter från början av 1900-talet till 1930-talet men kom sedan att införlivas med fabriksområdet Gamla Holmarna.

(Holmens bomullsväveri på Laxholmen. Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Kvarteret Äppelträdet

Kvarteret Äppelträdet

Kvarteret Äppelträdet i Haga namngavs den 27 januari 1942.

Namngrupp ”fruktträd”.

Gamla Lasarettsgatan

Gamla Lasarettsgatan

Gamla Lasarettsgatan i Såpkullen namngavs den 26 januari 1989.

Gatan ligger inne i området där Norrköpings sjätte lasarett låg. Norrköpings Centrallasarett stod färdigt i februari 1927 och ersatte då sjukhuset vid Strömbacken från 1881. I januari 1988 flyttades patienterna till det nya Vrinnevisjukhuset. Gamla Lasarettsområdet blev ett nytt bostadsområde med nybyggda bostadsrätter och nya verksamheter i de gamla landstingslokalerna. Gatans norra del hette ursprungligen Väktaregatan och hade utfart mot Södra Promenaden. Namnet utgick vid en stadsplaneändring 1968.

(Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samling)

Blåeldsvägen

Blåeldsvägen

Blåeldsvägen i Ensjön i Tingstad namngavs den 25 januari 1968.

Namngrupp ”blommor”.