Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Sandviksvägen

Sandviksvägen

Sandviksvägen i Krokek namngavs senast 1968.

Vägen leder från Orrekulla till hamnen i Sandviken. År 1695 fanns ett torp och en krog vid hamnen och i senare tid har ett helt samhälle vuxit fram. Från början var det den lilla viken som hette Sandviken men på modernare kartor åsyftas enbart bebyggelsen. Det äldsta belägget är från 1530 då två varpar (fisken) kallade ”Sandwik varp” omnämns.

(Sandviken, troligen på 1950-talet. Foto: Dan Samuelson (CC BY-SA). Ur Dan Samuelsons samling, Sjöhistoriska museet)

Egnahemsgatan

Egnahemsgatan

Egnahemsgatan i Hageby namngavs den 16 september 1954.

År 1898 uppfördes ett av landets första egnahemsområden söder om Norrköping i samma område som S:t Johannes kyrka skulle komma att uppföras. Det bestod av tolv villor med egen trädgård och två flerfamiljshus. Arkitekt var Werner Northun. Alla hus fick namn: Villa Alfa, Bida (riven), Christineberg, Dagmar, Ed, Frideborg och Göta på höger sida av gatan och Olga (riven), Vilan, Mimer, Linnéa, Karlslund, Ingeborg och Hansa (riven, men ett nytt flerfamiljshus har byggts) på vänster sida.

Infarten till gatan gick ursprungligen från Hagebygatan (eller Söderköpingsvägen som den då hette).

(Vykort, poststämplat 1905)

Kvarteret Vett och Vapen

Kvarteret Vett och Vapen

Kvartersnamnet Vett och Vapen är känt sedan 1729.

”Likaså äro kvadratnamnen Enväldet samt Wett och Wapen säkerligen sprungna såsom hyllning åt ’suveräniteten’, gent emot 1719 och 1720 års regeringsform”, skrev Ringborg. ”Wett och Wapen” var inskriptionen på ett av Karl XII:s nödmynt som 1717 präglades i en upplaga på över 9 miljoner kraftigt underviktiga kopparmynt. Ringborg motiverade inte varför Norrköpings stad skulle ha velat hylla nödmynten som skapade kraftig inflation och ekonomisk oreda.

(Stora hotellet i kvarteret Vett och Vapen. Vykort, okänt år)

Folkets Husvägen

Folkets Husvägen

Folkets Husvägen i Skärblacka nämns första gången 1953.

Vägen leder fram till Folkets Hus som byggdes 1926 och renoverades utvändigt och invändigt på 1990-talet. Skärblacka Folkets Hus-förening bildades 1908. Vägen kallades Folkets Husvägen redan 1953 men namnet fastställdes officiellt först 1962.

Kvarteret Gåsen

Kvarteret Gåsen

Kvarteret Gåsen i Gamla staden hör till de zoologiska kvartersnamnen från 1728–1729: Duvan, Gåsen, Hjorten, Korpen, Laxen, Lokatten, Markattan, Pelikan och Vimman.

(Gamla Badhuset vid korsningen mellan Gamla och Nya Rådstugugatan i kvarteret Gåsen)

Hamnbrogatan

Hamnbrogatan

Hamnbrogatan i Sylten och Saltängen namngavs den 12 september 2012 .

Gatan fick sitt namn av att den bitvis går parallellt med Hamnbron.

Vilbergsrondellen

Vilbergsrondellen

Vilbergsrondellen på gränsen mellan Vilbergen och Vrinnevi namngavs den 11 september 2007.

Rondellen ligger där Vilbergsgatan går in i Vilbergen.

Kvarteret Gångjärnet

Kvarteret Gångjärnet

Kvarteret Gångjärnet i Hageby namngavs den 10 september 1979.

Namngrupp ”byggnadsdelar och byggnadsdetaljer”.

(Särskilda boendet Plåtslagaregatan 8 i kvarteret Gångjärnet år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)

Tyska torget

Tyska torget

Torget var ett av stadens tre marknadstorg 1676. Intill det ligger Hedvigs kyrka som även kallas Tyska kyrkan eftersom den byggdes av stadens tyska församling. Under 1600-talet ökade antalet borgare med tyskt ursprung kraftigt i Norrköping och 1660 gav exdrottning Kristina privilegium till en tysk församling i Norrköping. Hedvigs kyrka invigdes 1673. Namnet Tyska torget är belagt första gången 1728. Vid slutet av 1700-talet kallades torget även Riddarhustorget eftersom Hedvigs kyrka vid 1769 års riksdag användes som riddarhus, det vill säga sammanträdeslokal för ”höglovliga ridderskapet och adeln”.

(Tyska torget omkring år 1900. Ur Östergötlands museums samlingar)

Kvarteret Rödlöken

Kvarteret Rödlöken

Kvarteret Rödlöken i Pryssgården namngavs den 8 september 1969 .

Namngrupp ”köksväxter”.