Norrköpings historia
Himmelstalund var Norrköpings nöjescentrum
”Himmelstalunds hälsobrunn var på 1800-talet ett omtyckt utflyktsmål för Norrköpingsborna. I brunnssalongen arrangerades konserter, teaterföreställningar och baler.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Himmelstalund.
Männen som gav namn åt gatorna på Söder
“Den som vandrar genom gatorna på Söder bjuds på en lektion i Norrköpings personhistoria. Där lever minnet av en rad gamla Norrköpingsbor vidare på gatuskyltarna.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om männen som gav namn åt gatorna på Söder.
IFK Norrköpings 125 år av idrottande
”Under 125 år har IFK Norrköping nått exempellösa framgångar och blivit älskat av en hel stad. Och genom historien har det handlat om mycket mer än fotboll.”
Peter Kristensson skriver i Folkbladet om 125-årsjubilerande IFK Norrköping.
Sahar Burhan
Konstnären Sahar Burhan har tilldelats Norrköpings kommuns kulturstipendium till Moa Martinsons minne på 144 458 kronor.
Utställningen ”Nils Liedholm – från Valdemarsvik till Italien”
I år är det hundra år sedan fotbollslegendaren Nils Liedholm. Det firas genom att utställningen ”Nils Liedholm – från Valdemarsvik till Italien” visas igen på turistbyrån i Valdemarsvik.
Dagsbergsvägen
Namnet Dagsbergsvägen återfinns som gatunamn i staden på en karta 1930. Denna landsväg har kallats så redan långt tidigare, men även benämnts ”vägen till Skenäs och Färjestaden” (1769), ”vägen till Konungsund” (1848), ”vägen till Vikbolandet” (1870) och ”vägen till Dagsberg”. År 1986 bytte Dagsbergsvägen namn till Fjärilsgatan öster om E22 sedan Arkösundsvägen blivit den nya ”vägen till Dagsberg”.
Kyrkbyn Dagsberg, som gett namn åt socknen, nämns 1330 i skriftliga källor, men att den är betydligt äldre vittnar byns ovanliga storlek och ett gravfält med hundratalet anläggningar om. Namnets förled är flertydigt. Det kan vara genitiv av mansnamnet Dag, men kan också vara ett av de talrika höjdnamn som påminner om att solen vid en viss tidpunkt belyser platsen ifråga.
(Dagsbergs kyrka. Foto: Västgöten/Wikimedia Commons CC 3.0)
Stortorget
Stortorget anlades i kvarteret Göken och omtalas första gången 1899. Hit flyttade höhandeln från Hötorget.
(Vykort, okänt år)
Västerbyholmsvägen
Västerbyholmsvägen på Händelö namngavs den 4 april 2012.
Vägen leder till Västerbyholms gård. Gården, som ursprungligen kallats Västerby, ”den västra gården”, har namngetts utifrån sitt läge väster om Händelö gård. Den nämns vid 1400-talets slut, men utvidgades till storgods först omkring mitten av 1500-talet då gården kom i Somme-ättens ägo. Statusförändringen markerades genom tillägg av ändelsen -holm (första gången 1576). Västerby var på medeltiden en av Händelös tre byar.
Dagens säteribyggnad uppfördes på 1700-talet och gården är i dag behandlingshem för missbrukare.
Kvarteret Diket
Diket hör till 1728 års kvartersnamn.
Kvarteret har fått namn efter det stora, medeltida dike som nämns i kung Albrekts privilegiebrev 1384: ”stora diket mellan humparna och Vrindbo äng”. Diket fortsatte förr in i staden i Skvalgränd (ungefär vid dagens Hörngatan) genom kvarteret och därefter ned till Strömmen. Delar av det stora diket fanns kvar ännu i början av 1900-talet ”utmed Fridtuna trädgårds östra gränshäck”.
(Sternshuset i korsningen S:t Persgatan – Drottninggatan i kvarteret Diket år 1941. Vykort)
Gustenbergsvägen
Gustenbergsvägen i Skärblacka namngavs senast 1970.
Gustenberg var en backstuga och senare en avstyckad fastighet på byn Högstads utjord. Stugan verkar ha fått sitt namn efter den första ägaren, bruksarbetaren Carl Gustaf Persson (1824–1901), som bodde där tillsammans med sin familj från 1872. Gustenberg var bebott ännu 1960.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
