Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Kvarteret Borsten
Kvarteret Borsten i Skarphagen namngavs den 27 juni 1966.
Namngrupp ”möbler och husgeråd”.
Kopparbovägen
Kopparbovägen i Kopparbo, Kolmårdens landsbygd namngavs den 22 juni 1983.
Vägen är den enda farbara in till området Kopparbo. Från början var Kopparbo endast namnet på ett torp i sydöstra delen av det nuvarande samhället medan övriga bostäder i området betecknades med sina respektive gårds- eller torpnamn. Ångbåtsbryggan kom senare att anläggas vid torpet och därefter fick området benämningen Kopparbo. Namnet förankrades än mer sedan Kopparbo konsumbutik startat 1907. De som bodde i trakten hämtade sin post i affären och fick således även postadressen Kopparbo. Samhället var som störst på 1930-talet.
Namnet tros komma från yrket koppare, antingen i betydelsen åderlåtare eller koppsvarvare.
Kvarteret Uranet
Kvarteret Uranet i Ingelsta namngavs den 21 juni 1993.
Namngrupp ”metaller”.
Kvarteret Kyrkoherden
Kvarteret Kyrkoherden i Klingsberg namngavs den 20 juni 1944.
Namngrupp ”kyrkliga ämbeten”. En kyrkoherde är en präst som fungerar som arbetsledare i ett pastorat.
(Flerbostadshus i kvarteret Kyrkoherden år 2022. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Vikboplan
Vikboplan i Oxelbergen namngavs den 19 juni 1919.
Ligger vid Östra station varifrån tågen till Vikbolandet gick. Den nuvarande stationsbyggnaden från 1910 ritades av Werner Northun och ersatte ett äldre stationshus från 1893. Den smalspåriga Vikbolandsbanan mellan Norrköping och Arkösund trafikerades 1895–1960 och från Östra station gick även tåg till Valdemarsvik och Örebro. Det sista tåget gick 1966.
(Vikboplan. Vykort, okänt år)
Kvarteret Bävern
Kvarteret Bävern i Kneippen namngavs den 18 juni 1936.
Namngrupp ”djur”. Ersatte namnet Elgen när Kneippen införlivades med Norrköpings stad 1936 eftersom det kvartersnamnet redan fanns i staden.
(Flerbostadshus i kvarteret Bävern år 2020. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Älvåsvägen
Älvåsvägen i Kimstad namngavs den 17 juni 1970.
Konvalescenthemmet Älvås (även kallat Ängsro) invigdes 1935 och drevs av Östergötlands Sjukkassors Centralförening. Huset byggdes runt 1892 och placerades högt uppe i en backe, ”vackert omgiven av en skogspark”. År 1955 övertogs det av den då nybildade stiftelsen Östergötlands konvalescenthem. Sedan 1992 finns finns här behandlingshemmet Ellen för kvinnor med missbruksproblem.
Vägen hette tidigare Skolvägen.
(Älvås konvalescenthem år 1977. Foto: AB Flygtrafik. Ur Östergötlands museums samlingar)
Barrstigen
Barrstigen i Strandhugget i Borg namngavs den 16 juni 1949.
Namngrupp ”natur”. En rad vägar i Strandhugget fick 1949 namn hämtade från naturen, i synnerhet skogen.
Petter Swartzgatan
Petter Swartzgatan i Söderstaden namngavs den 15 juni 1911.
Namnet hör till den i stadsdelen dominerande gruppen ”märkesmän i stadens historia”. Petter Swartz (1726–1789) var född i Kroppa socken i Värmland på bergsmansgården Svartsång, som hans släkt brukat i flera generationer och efter vilken han tog sig namnet Swartz. Han flyttade till Norrköping 1751 och ansökte och fick två år senare privilegier att driva snustillverkning i staden. När Petter Swartz gick bort 1789 blev hans son Petter Jacob Swartz (1755–1819) ledare för det växande företaget som kom att vara familjedrivet under fem generationer. Petter Swartz ivrade för undervisning av ungdomen och grundade 1771 vad som blivit känt som Swartziska friskolan. Han deltog också i det kommunala arbetet och var bland annat länge talman hos Borgerskapets äldste.
Vagngatan
Vagngatan i Kneippen namngavs den 14 juni 1956.
Namngrupp ”fornnordisk mytologi”. Gatan ligger vid Torsgatan och Hammargatan så namnet syftar sannolikt på Tors vagn som drogs av bockarna Tanngnjost och Tanngrisner.
