Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Hagebygatan
Den 10 oktober 1957 namngavs Hagebygatan i Hageby.
Gatan är namngiven efter stadsdelen Hageby, som i sin tur fått namn efter gården Hageby. Den här gamla landsvägen söderut kallades senast från 1700-talet Söderköpingsvägen och den norra delen av vägen fick 1921 även officiellt heta så inne i staden. Den senare anlagda södra delen, söder om nuvarande Söderleden, hette däremot redan från början Hagebygatan. År 1964 beslutade stadsfullmäktige att hela gatusträckningen skulle heta Hagebygatan vilket ledde till protester från de boende vid Söderköpingsvägen.
(Flygfoto över norra Hageby 1967)
Kummelgatan
Den 3 oktober 1990 namngavs Kummelgatan i Brånnestad.
”Inom området finns ett stort antal fornlämningar från järnåldern.” Gravfältet består av omkring 85 fornlämningar: fyra högar och cirka 81 runda stensättningar, möjligen till stor del från yngre järnåldern. I närheten ligger Smedby gamla bytomt där bebyggelse etablerades redan på 600-talet.
Ellen Mobergs gata
Den 22 september 2009 namngavs Ellen Mobergs gata i Klockaretorpet.
Ellen Moberg (1874–1955) kom tillsammans med sin syster Maria att få stor betydelse för barnomsorgens utveckling. Genom den folkbarnträdgård för arbetarbarn som de öppnade 1904 förde systrarna Moberg samman pedagogiska och sociala motiv för barnomsorg i Norrköping. Ellen Moberg kom senare att vara en av de främsta förespråkarna för samhällets ökade engagemang i barnomsorgen.
Kungsgatan
Den 18 september 1958 namngavs Kungsgatan i Nordantill och Berget.
Kungsgatan var huvudgatan i stadsdelen Nordantill och namnet var en pendang till huvudgatan på andra sidan Strömmen, Drottninggatan. Den kallades ”stora gatan på norr” på 1650-talet och Kungsgatan på 1769 års karta. Den har även kallats Norr Storgata och Stora Stockholmsgatan. Senast 1848 delades den i Norra Kungsgatan (norr om Bergsbron) och Västra Kungsgatan (söder om Bergsbron). Kring förra sekelskiftet förlängdes gatan från korsningen med S:t Persgatan och den nya delen fick namnet Sydvästra Kungsgatan. Sedan 1958 heter hela gatusträckningen återigen Kungsgatan.
S:t Persgatan
Den 18 september 1958 återfick S:t Persgatan sitt gamla namn.
S:t Persgatan hör till stadsplanens namnmysterier. Arthur Nordén såg namnet som en förvrängning av Sandbergsgatan, det vill säga gatan över Sandberget, som 1417 omtalas vid Dalskvarnen. Lokalhistorikern Edward Ringborg fann denna förklaring långsökt och argumenterade i stället för att S:t Persgatan valts som en motsvarighet till Linköpings S:t Larsgatan – på var sin sida om landsvägen mellan städerna. En tredje teori är att eftersom gatan leder mot Linköping har den fått sitt namn efter domkyrkans skyddshelgon S:t Per.
Gatan drogs fram på 1660-talet och kallades omväxlande Västra Tullportsgatan (eftersom den ledde till västra tullporten), Västerlånggatan, Stora Sträckgatan, Stora Bergsgatan och S:t Pedersgatan. På 1769 års karta hade den namnet S:t Persgatan, men den kom från 1870-talet att få tillägg till namnet: Västra S:t Persgatan, medan en nybyggd fortsättning kallades Södra S:t Persgatan. Hela gatan heter sedan 1958 återigen bara S:t Persgatan.
Klumpstugevägen
Den 22 juni 1983 namngavs Klumpstugevägen i Kopparbo, Kolmårdens landsbygd.
Den äldsta stugan i området kallades sedan åtminstone första halvan av 1800-talet för Klumpstugan eller Klumpastugan. Namnet kommer från berget Klumpen nordost om Kopparbo där man under 1600-talet hittade järnmalm.
(Stensborg och Berga i Kopparbo, nuvarande Klumpstugevägen 14 och 12. Vykort poststämplat 1916. Från Kopparbo – förr och nu)
Tessins väg
Den 21 juni 1978 namngavs Tessins väg i Norsholm.
Vägnamnet åsyftar riksrådet greve Carl Gustav Tessin (1695–1770) som köpte Norsholms gård 1730 och bodde där i omgångar fram till år 1738. Tessin var en av hattpartiets grundare och spelade även en stor roll för svensk konst och kultur. Hans stora konstsamling utgör i dag stommen i Nationalmuseums samlingar och som överintendent för de kungliga slotten hade han högsta ledningen av bygget av Stockholms slott.
(Carl Gustaf Tessin. Pastellporträtt målat av Gustaf Lundberg 1761. Nationalmuseum)
Rådmansgatan
Den 19 juni 1919 namngavs Rådmansgatan i Oxelbergen.
Gatan ligger nära den tidigare Rådmansängen som på 1700-talet låg mellan staden och tegelbruket. Om Ladugårdsgärdet söder om Rådmansängen noteras på 1719 års karta: ”Åker till rådmännens avlöning” och troligen användes ängen i samma syfte.
(Utsnitt ur kartan ”Grundritning över Johannisborgs slott med Norrköpings stad till kvarter och gator såsom den efter en olycklig vådeld den 29 juli 1655 blivit reglerad” från 1719)
Borgsgatan
Den 18 juni 1936 namngavs Borgsgatan i Kneippen.
Från början hette gatan Trafikgatan, men namnet byttes eftersom namnberedningen vid namnöversynen 1936 ansåg att namnet Borggatan borde bevaras för att erinra om att Borgs villastad är belägen på mark som ingår i Borgs socken. Den tidigare Borggatan bytte nämligen samtidigt namn till Linköpingsvägen.
Axel Lillies väg
Den 12 juni 1997 namngavs Axel Lillies väg i Kimstad. Den fick sitt namn av att den går förbi Löfstad slott, som byggdes av greve Axel Lillie (1603-1662).
(Axel Lillie. Målning av M Merian. Foto: Statens Porträttarkiv)
