Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014

Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer

Dag(ar)

:

Timme(s)

:

Minut(er)

:

Andra(s)

Dragsgatan

Dragsgatan

Dragsgatan löpte vid Drags fabriker. När Norrköping blev Sveriges ledande textilstad på 1700-talet var Drags det dominerande företaget. Ylletillverkningen hade startat redan 1642 och krigsmakten var storkund. Efter en konkurs i slutet av 1700-talet väcktes Drags åter till liv som aktiebolag under ledning av John Lenning. Ett nytt modernt ylleväveri i fyra våningar anlades vinkelrätt mot Strömmen. De gamla handvävstolarna byttes ut mot effektiva vävmaskiner och 1860 hade Drags gått om bomullsföretagen och blivit stadens största industri. Drags lades ned 1954.

Namnet Drag åsyftar att man här var tvungen att dra båtarna förbi forsarna i Strömmen. Dragsgatan finns med första gången på 1848 års karta. 1769 hette nuvarande Plankgatan Dragsgatan.

Järnbrogatan

Järnbrogatan

Gatan löper från Gamla torget till Järnbron (nuvarande Gamlebro). Namnet Järnbrogatan finns på en karta från 1848.

En bro på platsen omnämns redan på 1330-talet. Järnbron byggdes av gjutjärn 1830–1832. Drygt 100 år senare – vid jultid 1938 – invigdes den nuvarande, bredare bron konstruerad av cement.

(Järnbrogatan, vykort, okänt år)

Utställningsrondellen

Utställningsrondellen

Utställningsrondellen i Himmelstalund namngavs den 16 januari 2012.

Rondellen utgör korsningen mellan Vattenverksvägen och Utställningsvägen, som 1963 fick sitt namn av att den leder till Mässhallen som byggdes för industri- och länsutställningen NU 64.

(Utställningsrondellen år 2016)

Kvarteret Aspfjärilen

Kvarteret Aspfjärilen

Kvarteret Aspfjärilen i Smedby namngavs den 15 januari 1979.

Namngrupp ”fjärilar”. En art inom familjen praktfjärilar vars larver lever av aspblad.

Kvarteret Blombocken

Kvarteret Blombocken

Den 14 januari 1974 namngavs kvarteret Blombocken i Rambodal.

Namngrupp ”insekter”.

Kvarteret Halsbandet

Kvarteret Halsbandet

Kvarteret Halsbandet i Vrinnevi namngavs den 13 januari 1971.

Namngrupp ”smycken och ädelstenar”. Kvarteren Ametisten, Armbandet och Halsbandet fick namn ur samma grupp som de närliggande kvarteren i Vilbergen.

(Svenska Motorcykelförbundet SVEMO:s kansli på Sprängstensgatan i kvarteret Halsbandet år 2020. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)

Södra Grytsgatan

Södra Grytsgatan

Södra Grytsgatan löper intill Gryt och omnämns första gången 1879.

Gryts kvarn är känd redan 1487 och stod kvar ännu 1719. I början av 1800-talet köpte Lars Johan Söderberg och Janne Arosenius kvarntomten och uppförde en modern yllefabrik här. Firman Söderberg & Arosenius blev snabbt Norrköpings största industri och Sveriges största ylletillverkare. Senare köpte Norrköpings Bomullsväfveri tomten för att bygga ett nytt spinneri och Tuppens stora fabriksbyggnad stod således klar 1861. I lokalerna finns sedan 1999 Norrköpings Science Park.

Norra, Södra och Västra Grytsgatan var vid sidan av Promenaderna de enda gator som fick behålla sina väderstrecksnamn 1958. Anledningen var att man planerade att ersätta gatorna med industrikvarter, men så blev aldrig fallet.

Namnet Gryt sägs ha kommit av ett gryt – det vill säga stenkummel eller stenröse – som funnits här.

(Södra Grytsgatan skymtar från Kungsgatan. Foto: Åke Wastesson 1952.)

Kvarteret Kobben

Kvarteret Kobben

Kvarteret Kobben i Lindö namngavs den 11 januari 1982.

Namngrupp ”sjöfart, fartyg och fartygsdelar”.

Kvarteret Lokatten

Kvarteret Lokatten

Lokatten i Gamla staden hör till de zoologiska kvartersnamnen från 1728–1729: Duvan, Gåsen, Korpen, Lokatten, Markattan och Pelikan samt Hjorten, Laxen och Vimman, som inte finns kvar längre.

(Gamla brandstationen i kvarteret Lokatten år 1925. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Klockgjutaregatan

Klockgjutaregatan

Klockgjutaregatan fick sitt namn på 1860- eller 1870-talet. Dessförinnan hette den Klockgjutaregränden, och det namnet finns med på 1769 års kartor.

Gatan löper längs kvarteret Klockan där på 1760-talet klockgjutaren Anders Billsten återupptog krongjutaren Magnus Hultmans tradition från 1720-talet av att gjuta klockor. Här har även Öhmanska klock- och ljuskronegjuterierna legat.