Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Jungfrugatan
Jungfrugränden, som gatan hette från början, sträckte sig 1848 längs östra sidan av kvarteret Jungfrun i Saltängen. Kvarteret fick sitt namn av Jungfrubron, som på 1729 års karta gick från Saltängen till Skeppsholmen (numera östra Saltängen). Varför bron hette så är oklart men Norrköpingshistorikern Arthur Nordén ansåg att nunnorna i Askeby lät bygga denna bro till holmen som klostret ägde och tidigare kallades Prästholmen.
(”Jungfrugatan Saltängen Norrköping”, litografi av Sture Nilsson, 1963)
Kvarteret Kapellhorvan
Kvarteret Kapellhorvan i Nordantill var namngivet 1729.
Kvarteret har sitt namn efter S:ta Gertruds kapell som låg ”nordan ån” 1543. Dess läge är inte närmare känt, men tidigare forskning har velat placera det i kvarteret. ”Horva” betyder avröjd tomt och förekommer mycket ofta i handlingar rörande Norrköping. Vid arkeologiska undersökningar i grannkvarteret Mjölnaren påträffades senmedeltida gravar som kan komma från S:ta Gertruds kapell, men också vikingatida och tidigmedeltida gravar.
(Norrköping Barnkrubba i kvarteret Kapellhorvan vid korsningen Tunnbindaregatan–Sandgatan. Ur Stiftelsen Gammalt Hantverks samlingar, Norrköpings stadsarkiv)
Hamngatan
Hamngatan i Gamla staden har fått sitt namn efter läget vid den dåtida fiskhamnen och finns första gången med på en karta 1848.
(Torghandel vid Hamngatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Staren
Kvarteret Staren i Östantill namngavs senast 1876.
Namngrupp ”fåglar”.
(Prästgatan med kvarteret Staren till höger. Vykort ur Östergötlands museums samlingar)
Humpgatan
Humpgatan anlades senast 1876 mellan humparna som låg mellan Linköpingsvägen och Strömmen. En hump var ett stycke jord som låg avskilt från skifteslagets eller gårdens huvudsakliga mark.
Femöresbron
Gångbron mellan Kneippen och Himmelstalund öppnades 1901.
”För att tillmötesgå en allmänt uttalad önskan är Bron, som förenar Kneippbaden och Himmelstalund över Motala Ström, byggd för allmänheten och nu öppnad för trafik. Avgift 5 öre per person”, stod det i Norrköpings Tidningar den 8 februari 1901. Kneippbadens och Folkparkens popularitet hade gjort att färjkarlen på platsen inte hann ro alla hågade över Strömmen. Vid norra brofästet byggdes en stuga för brovaktaren, som tog emot avgiften på fem öre fram till 1948. I folkmun fick bron namnet Femöresbron efter avgiftens storlek, men det är oklart när detta namn blev officiellt. På 1910-talet kallades den ”gångspången” och i ortnamnsregistret kallades bron Himmelstadlundsbron 1939.
År 2016 stängdes bron av säkerhetsskäl sedan en inspektion visat att den var rostskadad och året därpå lyftes den bort. Det är oklart när ny bro kommer att vara på plats.
Nya Rådstugugatan
Nya Rådstugugatan hette Rådstugugatan 1769 och fick i början av 1900-talet sitt nuvarande namn.
Den är uppkallad efter rådhuset som sedan 1734 låg vid gatan. Fram till stadsbranden 1655 låg stadens rådstuga vid Gamla torget och därefter höll stadens styresmän till i provisoriska byggnader, men när staden återuppbyggdes efter ryssarnas härjningar 1719 uppfördes även ett nytt rådhus. Det två våningar höga stenhuset stod klart 1734 och inrymde bland annat rådhusrätt, kansli, arkiv, stadsvaktens rustkammare och stadskällaren. År 1906 beslutade stadsfullmäktige att bygga ett nytt rådhus på samma plats och 1910 invigdes det nuvarande rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason.
(Gamla rådhuset med fasaden ut mot Nya Rådstugugatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Pressen
Kvarteret Pressen i Lagerlunda namngavs den 1 februari 1961.
Namngrupp ”boktryckeri”.
Gustaf Janzéns gata
Gustaf Janzéns gata i Klockaretorpet namngavs den 31 januari 1974.
Gustaf Janzén (1873–1930) var en ”märkesman inom textilarbetarnas organisationer”. Han var ordförande för Svenska Textilarbetareförbundet 1904–1930 och politiskt aktiv ända fram till sin död. Han var den enda namngivne personen i fullmäktigemotionen som föreslog att man skulle hedra framstående män och kvinnor ur Norrköpings historia med gatunamn.
Bergslagsgatan
Den 30 januari 1889 namngavs Bergslagsgatan i Marielund.
Namnet kan syfta på norra Östgöta bergslag med Finspång, Hällestad och Vånga som huvudorter. Bergslagsgatans västra sträckning utgjorde fram till 1956 en del av vägen till Finspång och drätselkammarens ursprungliga namnförslag var just Finspångsvägen. Andra gator i Marielund döptes dock samtidigt med landskapsnamn så namnet kan möjligen syfta på den mer omfattande regionen Bergslagen (Dalarna, Värmland och Västmanland) dit även ibland Östergötland räknas.
