Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Lagersvägen
Lagersvägen i Jursla namngavs den 29 oktober 1965.
Vägen har fått sitt namn efter lantbrukaren och kreaturshandlaren August Lager, enligt Sven Luttemans skrift Personnamn på gatuskyltar inom Norrköpings kommun.
Kvarteret Häradshövdingen
Kvarteret Häradshövdingen i Åby namngavs den 28 oktober 1974.
Namngrupp ”tingsstället”. I området låg Bråbo härads tingshus. Häradshövdingen var ordförande i häradsrätten som var första rättsinstans på landsbygden tills tingsrätterna inrättades 1971. Den sista ordinarie häradshövdingen för Björkekinds, Östkinds, Lösings, Memmings och Finspånga läns härader var Bror Walter Behrman (1900–1973), som innehade ämbetet 1947–1967.
Visthusgatan
Visthusgatan i Rambodal namngavs den 27 oktober 1988.
Namngrupp ”jordbruk”.
Lervägen
Lervägen i Krokek namngavs den 26 oktober 1972.
Vägen hette tidigare Ådalsvägen, men eftersom det namnet fanns även i Åby anmälde stadsingenjören att det skulle bytas ut inför kommunsammanläggningen 1971. Man glömde dock att ge vägen ett nytt namn och upptäckte inte misstaget förrän efter två år.
Vångavägen
Vångavägen i Vånga namngavs den 25 oktober 1984.
Vägen förbinder Skärblacka och Vånga. Kyrkbyn Vånga omnämns första gången 1386. Namnet är pluralformen av vång (gärde, hage).
Fram till 1984 hette även nuvarande Skärblackavägen från Borgs kyrka Vångavägen.
(Vånga kyrka. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Spången
Den första gångspången över Strömmen anlades 1802 på initiativ av lagman John Swartz. Den skadades av isen 1805, förstördes delvis 1822 och spolades 1859 i väg ”till ansenligt stycke af strömflöde”. År 1862 byggdes en ny spång i gallerverk av järn: 93 meter lång och 2,67 meter bred. Sedan man med stora mängder fyllnadsmassor skapat det område som i dag utgör Strömparken försvann behovet av en så lång bro och 1926 kapades den med nästan 70 meter. Det är oklart när Spången blev det officiella namnet – bron har omväxlande kallats Gångspången och Spången.
(Foto: Axel Rydin. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Kvarteret Mamre
Kvarteret Mamre i Hageby namngavs den 23 oktober 1957.
Barnhemmet Mamre grundades 1874 som skyddshem för flickor och blev 1892 konvalescenthem för barn. Den nuvarande huvudbyggnaden, som uppfördes 1899, möjliggjordes genom donationer av brukspatron Henning Schale och därför döptes hemmet efter hans hustru till ”Carolina Schales minne”. Mamre övertogs av stadens barnavårdsnämnd 1947 och blev 1957 ett skoldaghem för pojkar. Från 1967 användes det av landstinget som barnhem, tills det 1969 lades ned på grund av att lokalerna var slitna och illa utnyttjade.
Fastigheten köptes 1994 av Finska föreningen och 2001 av syrisk-ortodoxa S:t Gabriels församling. Den var kyrkobyggnad tills församlingens nya kyrka intill Mamre var klar 2016.
Namnet Mamre är hämtat från Bibeln, från en lund där Abraham bosatte sig med sina söner.
Kvarteret Storkyrkan
Storkyrkan är ett av 1728 års kvarter.
S:t Olai kyrka kallades förr ibland ”stora kyrkan”, förmodligen i förhållande till den mindre Hedvigs kyrka. Den äldsta S:t Olofs kyrka byggdes troligen på 1100-talet och var stadsförsamlingens kyrka. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1765–1767 och är den fjärde på platsen.
Fram till 1870-talet utgjorde S:t Olai Kyrka och Storkyrkan ett gemensamt kvarter med namnet Storkyrkan.
(S:t Olofsskolan i kvarteret Storkyrkan. Vykort)
Centralplan
Centralplan i Skärblacka namngavs den 21 oktober 1958.
Torget är centralt beläget framför kommunalhuset.
(Centralplan år 1977. Foto: AB Flygtrafik. Ur Östergötlands museums samlingar)
Hötorget
Vid Hötorget sålde bönderna hö till stadsbefolkningen. Senare övertog Stortorget denna roll. Att Hötorgets har en sned avgränsning i norr beror på att Södra Plankgatan på 1800-talet löpte snett intill kvarteret Spinnrocken där stadsplanket tidigare stått. Namnet är känt sedan 1899.
