Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Bodavägen
Bodavägen i Kimstad namngavs den 25 oktober 1984.
Vägen leder till Boda som bestod av byn Stora Boda med fyra gårdar och gården Lilla Boda samt utjorden Handköpet. En av gårdarna i Boda ägdes 1444 av Vreta kloster. Namnet går tillbaka till ordet bodar vilket kan syfta på en eller flera höbodar på en tidigare utmark.
Kvarteret Planket
Kvarteret Planket i Nordantill var namngivet 1729.
Namnet är ett minne från den tid då staden för tullkontrollens skull var kringgärdad av ett tullplank. I planket fanns förutom tullportarna också grindarna Bödelsgrinden, Drags port, Kransporten, Lindahls lucka, Romareport, Slottsgrinden och Syltgrinden.
(Kvarteret Planket till vänster om Slottsgatan. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Hallestagatan
Den 23 oktober 1956 namngavs Hallestagatan i Skärblacka.
Vägen har fått namn efter Hallestad som var det äldre namnet på gården Ribbingsholm. Namnet består av mansnamnet Halfdan och avsåg alltså ursprungligen ”Halfdans ställe”. Vägnamnet var vedertaget när det fastställdes 1956.
(Vykort, okänt år)
Kvarteret Kajan
Kvarteret Kajan i Kneippen var namngivet 1897.
Namngrupp ”djur”.
Lövstigen
Lövstigen i Skärblacka namngavs den 21 oktober 1958.
Vägen löper genom villasamhället Lövhagen. Lövhagen var ett torp under Ljusfors gård, senare blev det backstuga och därefter statarbostad till gården.
(Lövhagens villasamhälle. Vykort, okänt år)
Gamlebro
Gamlebro mellan Gamla staden och Nordantill namngavs den 20 oktober 1938.
En rad viktiga vägar har dragits förbi här och på 1330-talet omnämns för första gången en bro på platsen. I slutet av seklet utgick ett påbud från riksdrotsen Bo Jonsson (Grip) att sex härader gemensamt skulle stå för underhållet av bron. ”Gambla broen” förstördes av ryssarna 1719 men stod åter uppbyggd 1729. Den ”kastades af våldsamt vattenflöde under ett bedöfvande brak i spillror” vid vårfloden 1788.
Trots en rad ombyggnader och reparationer var dock bron 1829 i så bristfälligt skick att den ersattes av Järnbron, byggd av gjutjärn och färdig 1832. Drygt 100 år senare – vid jultid 1938 – invigdes den nuvarande, bredare bron konstruerad av cement. Bron kallades Gambla broen på 1719 års karta, senare Gamla- eller Stadsbron (1769) och därefter Järnbron 1832–1938.
I och med den nya konstruktionen på 1900-talet ansågs inte namnet Järnbron vara lämpligt längre och i stället valdes namnet Gamlebro som ”häntyder på broförbindelsens ålder”. Gatan som leder till brons östra fäste heter dock fortfarande Järnbrogatan.
(Gamlebro år 1949. Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Generalsgatan
Namnet Generalsgatan är belagt första gången på kartorna inför riksdagen 1769.
Många generaler har pekats ut som namngivare åt Generalsgatan, men inget allmänt accepterat svar har hittats. Möjligen kan gatan vara uppkallad efter de generaler som bevistade riksdagen 1769, men emot det talar att den hade fått sitt namn redan före riksdagen. Enligt en gammal tradition skulle namnet vara ett minne av generalkvartermästare Örnehufvud, som 1640 upprättade den första kända kartan över Norrköping. Arthur Nordén tvivlade dock på detta och lanserade generalen och landshövdingen greve Cronhielm – ”en på 1770-talet i staden känd person” – som gatunamnets förebild eller möjligen generalmajoren Cronstedt, som bevistade riksdagen vid samma tid och då kanske bodde i de trakterna av staden.
(Korsningen Generalsgatan – S:t Persgatan. Vykort)
Högbackavägen
Högbackavägen i Svärtinge namngavs den 18 oktober 1945.
En väg med brant backe.
Kvarteret Svärdet
Kvarteret Svärdet i Gamla staden var namngivet 1728.
Namngrupp ”riksregalierna”. Rikssvärdet syftar på kungens plikt att frimodigt och manligt beskydda det goda och straffa det onda. (Se även kvarteret Kronan)
(Kvarteret Svärdet vid Nya torget i början av 1900-talet. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Getängen
Kvarteret Getängen i Söderstaden namngavs den 16 oktober 1924.
Kvarteret ligger på Getängen söder om högre allmänna läroverket. Ängen hade fått sitt namn av att läroverkspojkarna kallades getter; folkskolans pojkar kallades kalvar.
(Linghallen vid Södra Promenaden i kvarteret Getängen. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
