Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kvarteret Bladet

Kvarteret Bladet

Kvarteret Bladet i Nordantill var namngivet 1729.

Rådmannen Elias Westerblad ägde två tomter i kvarteret 1728 och kan ha gett upphov till namnet. Han var vice häradshövding när han 1709 gifte sig med Helena de Gomsez, dotter till den Amsterdamfödde brukspatronen på Grytgöls bruk, Tobias de Gomsez. År 1725 valdes Westerblad till rådman i Norrköping, dit han flyttade från Risinge församling.

(Kvarteret Bladet utmed Luntgatan år 1958. Foto: Gustaf Bertil Larsson. Ur Östergötlands museums samlingar)

Pionvägen

Pionvägen

Pionvägen i Krokek namngavs senast 1970.

Namngrupp ”trädgårdsväxter”.

Kvarteret Stora Fridtuna

Kvarteret Stora Fridtuna

Kvarteret Stora Fridtuna i Söderstaden namngavs den 5 januari 1943.

Kvarteret uppkallades efter handelsträdgården Fridtuna, även kallad Stora Fridtuna för att skilja den från konkurrenten Lilla Fridtuna strax utanför stadsgränsen. Fridtuna grundades av trädgårdsmästaren Wilhelm Leykauf (1819–1882) som planterade de första träden i Norra Promenaden 1858 och här hade reservträd på rot. Senare drev Gustavianska barnhemmet ett hem för föräldralösa flickor i mangårdsbyggnaden.

(Kvarteret Stora Fridtuna på vänstra sidan av Wadströmsgatan. Foto: Oskar Bladh. Ur Arkitektur- och designcentrums samlingar, CC PDM)

Kvarteret Blåhuvan

Kvarteret Blåhuvan

Kvarteret Blåhuvan i Smedby namngavs den 4 januari 1956.

Namngrupp ”fjärilar”. Namnet på detta nattfly syftar på att huvudet och främre delen av mellankroppen är blåvioletta.

Slottsgatan

Slottsgatan

Slottsgatan finns med på 1769 års karta och löper i riktning mot ruinen av Johannisborgs slott.

Det befästa slottet började uppföras i början av 1610-talet som residens för hertig Johan av Östergötland (1589–1618) och stod färdigt 1639. Slottet ritades av Hans Fleming och bestod av två stycken trevåningsbyggnader med flyglar omgivna av vallar och vallgravar som bildade en femuddig stjärna. Johannisborg brändes ner av ryssarna 1719 och revs sedan. Enligt Arthur Nordén hörde Slottsgatan till de namn som fanns redan före 1769.

Kvarteret Gladan

Kvarteret Gladan

Kvarteret Gladan i Söderstaden namngavs senast 1906.

Namngrupp ”fåglar”.

(Nelinsgatan 19 i kvarteret Gladan 1955. Ur Östergötlands museums samlingar)

Tunnbindaregatan

Tunnbindaregatan

Tunnbindaren mäster Söderström var enligt mantalslängden 1765 ägare till tomterna Gördeln Nr 11 och Valnöten Nr 6 vid gatan och han fick tydligen ge namn till den. Tunnbindaregatan är känd första gången på 1769 års kartor.

(Tunnbindaregatan norrut från Bredgatan. Okänd fotograf)

Källhagsvägen

Källhagsvägen

Källhagsvägen i Åby namngavs den 29 december 1961.

Källhagen var ett torp som låg i närheten av en källa. Den var känd för att aldrig torka in eller frysa. Torpet finns kvar ännu i dag på Källhagsvägen 11.

(Torpet Källhagen i slutet av 1940-talet. Foto: privat)

Kvarteret Kopparhammaren

Kvarteret Kopparhammaren

Kvarteret Kopparhammaren i stadsdelen Berget var namngivet 1729.

År 1695 anlade Petter Wetterberg (ca 1665–1714) här en kopparhammare där allt stadens grövre kopparsmide kom att utföras. Petter Wetterberg, som var kopparslagarmästare och rådman, arrenderade även under sju års tid Holmens Bruk och var året före sin död Norrköpings näst förmögnaste man. Hans änka Dionysia Stockenström (1665–1732) drev den stora kopparhammarrörelsen vidare.

(Kvarteret Kopparhammaren till vänster och Kåkenhus till höger år 1920. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Luntgatan

Luntgatan

Luntgatan finns med på kartorna 1769 och vid gatan har ett luntmakeri legat i äldre tid. År 1626 tillverkades luntor för arméns räkning vid Norrköpings repslagarbana. Luntor var impregnerade snören som tändes då man avfyrade musköter och kanoner.

(Luntgatan söderut från Bråddgatan)