Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Ryttarstigen
Ryttarstigen i Krokek namngavs senast 1970.
Vägen kanske har fått sitt namn av den gamla ridvägen från Uttersbergs gård.
Kvarteret Stenhuset
Kvarteret Stenhuset hör till 1729 års kvartersnamn.
Här låg Louis De Geers palats, Stenhuset, som uppfördes 1627–1646 i rött och gult tegel, och var dåtidens praktfullaste privathus i Norrköping. Anläggningen omfattade också två flyglar, ekonomibyggnader, stall, vagnshus, fähus och en brukshandel samt en stor trädgård. Sedan De Geer byggt ett nytt palats i Stockholm övertogs Stenhuset av hans svärson och förtroendeman i Norrköping, Carl De Besche (1612–1681), och senare residerade Jacob Reenstierna (1625–1678), den nya ägaren till Mässingsbruket, här. Palatset eldhärjades 1711 och revs. Enligt 1766 års mantalslängd användes kvarteret Stenhuset som tobaksplantage.
Den välva källarvåningen från De Geers hus ingår i den nuvarande byggnaden som uppfördes 1784 av murmästaren Johan Fredric Fehmer
(Foto: Bengt Oberger/Wikimedias Commons CC BY-SA 3.0)
Kvarteret Rapsen
Kvarteret Rapsen i Enebymo namngavs den 21 december 1955.
Namngrupp ”det gamla bondesamhället”.
Fabriksgatan
Fabriksgatan i Butängen namngavs den 20 december 1945.
Namnet syftar på fabrikerna i området.
Kvarteret Örnen
Kvarteret Örnen i Söderstaden namngavs senast 1906.
Namngrupp ”fåglar”.
(Flerfamiljshus i kvarteret Örnen vid korsningen Nelinsgatan–Askebygatan år 2021. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Lasarettet
Kvarteret Lasarettet i Såpkullen namngavs den 18 december 1924.
Namnet Lasarettet antogs ”för det kvarter, där stadens nya lasarett är under uppförande”. Centrallasarettet som stod färdigt i februari 1927 var Norrköpings sjätte lasarett och ersatte sjukhuset från 1881 vid Strömbacken. I januari 1988 flyttades patienterna till det nya Vrinnevisjukhuset och Gamla lasarettsområdet blev ett nytt bostadsområde med nybyggda bostadsrätter och nya verksamheter i de gamla landstingslokalerna.
(Centrallasarettet i kvarteret Lasarettet. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Klingsbergsgatan
Klingsbergsgatan i Klingsberg och Såpkullen namngavs den 17 december 1942.
Gården Klingsberg låg på samma plats som dess medeltida föregångare Kalvsberg (”Kalsberg”) på höjden i nuvarande Klingsbersgparken. Den omtalades som torp första gången 1737 och ägdes av Swartziska friskolan 1793–1939 och därefter av Norrköpings stad, som lät riva gården i början på 1950-talet när dess mark bebyggdes med småhus.
(Klingsbergs gård i nuvarande Klingsbergsparken. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Rotegatan
Rotegatan i Pryssgården namngavs den 16 december 1965.
Namngruppen ”flygtermer” hämtades från det närbelägna F 13. En rote består av två plan och är den minsta formationsenheten inom flygvapnet.
Samtidigt namngavs Flygargatan, Gruppgatan, Divisionsgatan, Flottiljgatan och Eskadergatan – men dessa byggdes aldrig.
(En rote J 35 Draken från Bråvalla flygflottilj. Ur Krigsarkivets samlingar)
Erik Exings gata
Erik Exings gata i Enebymo namngavs den 15 december 1955.
Gatan löper förbi Östra Eneby kyrka och namnet ”hänsyftar på en av de mest kända kyrkoherdarna i församlingens historia, vilken spelade en stor roll för bygden under ryssarnas plundring 1719.” Ericus Exing (1663–1728) var komminister i Dagsberg och Krokek från 1690 och kyrkoherde i Östra Eneby från 1710–1728. När ryssarna skövlade kyrkan 1719 räddade han kyrksilvret och testamenterade till kyrkan en tennljusstake som ännu finns kvar. Porträtt av Exing och hans två hustrur, Maria Kling (död 1700) och Catharina Wrangel (1679–1758), hänger i kyrkan på korets norra vägg. Erik Exing ligger begravd i kyrkan.
(Östra Eneby kyrka, 2012. Foto: Boberger/Wikimedia Commons CC-BY-SA-3.0)
Kvicksilvergatan
Kvicksilvergatan i Ingelsta namngavs den 14 december 2010.
Namngrupp ”metaller”. Kvicksilver är ett metalliskt grundämne.