Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Stadens skyddshelgon Sankt Olof

Stadens skyddshelgon Sankt Olof

Den 29 juli 1030 stupade den norske kungen Olof Haraldsson i slaget vid Stiklestad. Han blev senare helgonförklarad och skyddshelgon för bland annat Norrköping där S:t Olofsgatan i Söderstaden 1921 uppkallades efter honom. Även Olai Kyrkogata i Gamla staden bär sedan 1958 – via S:t Olai kyrka – hans namn.

(Staty av Sankt Olof i kyrkan i byn Sankt Olof i Skåne. Foto: David Castor)

Fyra medeltida gator

Fyra medeltida gator

År 1422 nämns fyra gator i ett och samma dokument: Stadsgatan, Tvärgatan från norr till söder mellan kyrkorna samt ”bägge kyrkogårdsgatorna”.

Stadsgatan gick i nord-sydlig riktning som en äldre motsvarighet till Drottninggatan (fast längre österut).
Tvärgatan gick som namnet anger mellan S:t Olofs kyrka (S:t Olai) och S:t Johannes kyrka (Hörsalen).
Kyrkogårdsgatorna har gick mot SO och SV från kyrkogården kring S:t Olofs kyrka.

Beteckningen ”tvärgatan från norr till söder mellan kyrkorna” visar att gatorna inte alltid hade namn i modern bemärkelse utan ofta beskrivningar.

(Modell över det medeltida Norrköping, Norrköpings stadsmuseum)

Norrköpings äldsta gatunamn

Norrköpings äldsta gatunamn

År 1350 nämns för första gången ett gatunamn i Norrköping: Norra allmänningsgatan. Gatan tros ha gått österut från Gamlebro och passerat norr om S:t Olai kyrka.

Allmänningsgator var viktiga genomfartsleder och handelsgator. Norra allmänningsgatan förutsätter förstås en Södra allmänningsgatan och det är troligen den gata som gick mot sydöst från Gamla torget och som omväxlande kallas Söderköpingsgatan och enbart ”allmänningsgatan”.

(Modell över det medeltida Norrköping, Norrköpings stadsmuseum)

Nytt rondellnamn: Borgmästarrondellen

Nytt rondellnamn: Borgmästarrondellen

Nu har rondellen i korsningen Albrektsvägen – Gamla Övägen fått sitt namn: Borgmästarrondellen. Namnet är hämtat från det närbelägna äldreboendet Borgmästaregården.

Rondellen har också fått rejäla skyltar med namnet på. Övriga rondeller har inga skyltar så det kanske är en ny trend. Har ni sett om det satts upp namnskyltar i någon annan rondell på sista tiden?

Kopparbo

Kopparbo

Den 22 juni 1983 namngavs Bäckängsvägen, Järngruvevägen, Klumpstugevägen, Kopparbovägen och Litorinavägen i Kopparbo i Kolmårdens landsbygd.

Bäckängsvägen hade kallats så i lång tid. Järngruvevägen fick sitt namn av att det under 1600-talet hittades järnmalm i berget Klumpen nordost om Kopparbo. Klumpstugevägen efter den äldsta stugan i området som sedan minst 150 år hade kallats Klumpstugan. Kopparbovägen var den enda farbara vägen in till området Kopparbo. Litorinavägen anknyter till Litorinahavet, som Östersjön kallades 8000-1000 f.Kr. Havet hade då sin strandlinje något söder om vägen och där har gjorts fynd av trindyxor från stenåldern.

(Flygfoto över Kopparbo, cirka 1952. Foto från sajten Kopparbo – förr och nu, http://www.kopparbo.se/)

Oxelbergen

Oxelbergen

Den 19 juni 1919 namngavs 18 gator, 20 kvarter, åtta öppna platser och en park i den nya stadsdelen Oxelbergen. Den förstärkta namnkommittén under ledning av arkeologen och historikern Arthur Nordén delade in namnen i olika kategorier: tomtägare, inrättningar, konfigurationer (gatans eller kvarterets form), markbeskaffenhet och händelser.

(Vy från Oxelbergen mot Östra Promenaden, cirka 1900. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Gatunamnsöversynen 1970

Den 17 juni 1970 är den dag då i särklass flest gatunamn har fastställts. Inför bildandet av Norrköpings storkommun gjordes en översyn av gatu- och vägnamn inom Kolmårdens, Kvillinge och Skärblacka kommuner samt Norrköpings stad. Principen var att inga gator i kommunen skulle ha samma (eller lika) namn. Vissa allmänna namn kunde finnas på upp till upplagor och därför ändrades eller ströks hela 89 av den tillfälliga kommunala myndigheten Sammanläggningsdelegerade.

Björkvägen

Björkvägen

Björkvägen i Jursla namngavs den 27 november 1950.

Namngrupp ”träd”.

Charlottes väg

Charlottes väg

Charlottes väg i Norsholm namngavs den 22 januari 1993.

”Inom Norsholm har vägarna erhållit namn förknippade med Norsholms gård eller med Göta kanal varför vi i detta fall föreslår att vägen uppkallas efter hustrun till Baltzar von Platen, greve Karl De Geers enda barn Charlotte”, skrev namnberedningen i sin motivering. Friherrinnan Sofia Eleonora Charlotta De Geer (1813–1888) var visserligen gift med Baltzar von Platen – dock inte kanalbyggaren utan dennes son. Namngivarna tycks alltså ha misstagit sig och blandat ihop Baltzar den äldre och den yngre: varken Charlottes make greve Baltzar J. E. von Platen (1804–1875) eller hennes far greve Carl De Geer (1781–1861) synes ha någon koppling till Norsholm. Kanske borde vägen fått heta Hedvigs väg efter kanalbyggarens hustru Hedvig Elisabeth Ekman (1780–1862).