Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
von Platens väg

von Platens väg

Den 21 juni 1978 namngavs von Platens väg i Norsholm.

Till minne av kanalbyggaren greve Baltzar von Platen (1766–1829). von Platen blev 1810 direktör för Götha Canal Bolag som från detta år fram till 1832 byggde kanalen från Mem vid Östersjön till Sjötorp vid Vänern. von Platen dog tre år före kanalinvigningen och begravdes i Motala vid stranden av Göta kanal. Hans svärdotter Sofia Eleonora Charlotta De Geer har gett namn åt Charlottes väg i Norsholm.

(Baltzar von Platen, oljemålning av Johan Gustaf Sandberg)

Kvarteret Adjunkten

Kvarteret Adjunkten

Den 20 juni 1944 namngavs kvarteret Adjunkten i Klingsberg.

Namngrupp ”kyrkliga ämbeten”. En adjunkt är en präst i början av karriären som har biträdande uppgifter. Kvarteren Adjunkten, Klockaren, Komministern, Kyrkoherden och Prosten fick sina namn efter den intilliggande S:t Johannes kyrka.

Kungsladugatan

Kungsladugatan

Den 19 juni 1919 namngavs Kungsladugatan i Oxelbergen.

”Gustaf Vasas gamla kungsladugård var belägen i söder nedanför Syltenberget, såsom framgår av de Rogiers karta över södra ägorna av år 1636. Kungsladugatan torde ungefär ha riktning mot denna gamla lada”, skrev Norrköpingshistorikern Arthur Nordén i sitt namnförslag 1919.

Korshagen

Korshagen

Den 18 juni 1936 namngavs Korshagen i Kneippen.

En stor del av Kneippen uppfördes på markområdet Korshagen. Kaptenen Oscar Kugelberg och grosshandlaren Anton Odén köpte 1895 Korshagen av sterbhuset efter greve August von Schwerin på Borgs säteri. Genom Borgs tomtaktiebolag såldes marken som villatomter och ett helt nytt samhälle växte upp kring den nya kuranstalten Kneippbaden. Bakgrunden till namnet Korshagen är inte känd, men namnet förekommer på en karta från 1695. Från början utgjorde platsen torget i Borgs villastad.

(Panorama från Hultettornet mot öster. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Kneippgatan

Kneippgatan

Den 17 juni 1970 namngavs Kneippgatan i Kneippen.

Gatan gick sitt namn efter stadsdelen Kneippen. Den hette från början Strandvägen, men det namnet fanns även i Krokek och Skärblacka så i namnöversynen 1970 inför kommunsammanslagningen byttes det ut.

Snävaretäppan

Snävaretäppan

Den 16 juni 1938 namngavs Snävaretäppan i Klingsberg.

Namnet på den lilla parken hämtades från ”den uråldriga Snävaregatan, som gick fram snett över platsen”. Snävaregatan var en åkerväg som knöt samman landsvägarna till Söderköping och Dagsberg och finns omnämnd på 1600-talet. Den har setts som en föregångare till den så kallade Svingatan i senare tid och som följde den södra stadsgränsen.

Kvarteret Holmstad

Kvarteret Holmstad

Den 15 juni 1938 namngavs kvarteret Holmstad i Klingsberg.

Holmstaskolan i kvarteret invigdes 1869 och vid förra sekelskiftet var Moa Martinson elev där. Skolan kallades senare Lilla Holmstad, för att skilja den från Stora Holmstad som låg intill 1901–1994. Lilla Holmstad tjänstgjorde under den tiden som lärarbostad, men återinvigdes som skola 1977 efter en genomgripande renovering och har sedan dess bland annat inrymt ett skoldaghem.

(Holmstaskolan 1901. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Kvarteret Krusebjörn

Kvarteret Krusebjörn

Den 14 juni 2011 namngavs kvarteret Krusebjörn i Krusenhov.

Namnet kommer sig av att den tyskfödde köpmannen Peter Kruse, av den adliga ätten Crusebjörn, på 1600-talet bodde på Krusenhofs gård i kvarteret. Den nämns i källorna första gången 1413, då den kallades Knytlastad. År 1623 blev gården säteri under Peter Kruse, som uppkallade den efter sig själv. Han blev sedermera landshövding i Dalarna och kom att äga nästan hälften av all jord i Kvillinge. Peter Kruse adlades 1622, men efter protester från andra Kruse-ätter i Riddarhuset beslutades att hans barn i stället skulle kalla sig Crusebjörn.

(Krusenhofs herrgård. Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Skarphagsleden

Skarphagsleden

Den 14 juni 1956 namngavs Skarphagsleden i Såpkullen, Ektorp, Kneippen och Skarphagen.

Trafikled som leder till stadsdelen Skarphagen. År 1897 avstyckades ett obebyggt område med ljungmark från Borgs säteri. Det villasamhälle som växte fram här fick namnet Skarphagen efter torpet Skarptorp som förekommer i källor från 1600-talet. Namnets förled är ”skarp” (torr, grusig, mager, ofruktbar) och slutledet är det fornsvenska ordet ”torp” (nybygge), det vill säga ”nybygget på den magra jorden”. Namnet Skarptorp har även förklarats med att det skulle ha varit bostad för skarprättaren (bödeln) i Borgs socken.

Utställningsvägen

Utställningsvägen

Den 13 juni 1963 namngavs Utställningsvägen i Himmelstalundsområdet i Borg.

Vägen leder till Mässhallen som byggdes för industri- och länsutställningen NU 64.