Norrköpings historia
Nyheter
Utställning om rysshärjningarna 1719
I år är det 300 år sedan som Norrköping totalförstördes av en rysk galärflotta. Detta enorma trauma för staden uppmärksammar Norrköpings stadsmuseum med en utställning om rysshärjningarna på ostkusten 1719.
År 1719 påbörjades på Åland fredssamtal mellan Sverige och Ryssland. Kriget hade pågått i 20 år, Karl XII hade stupat och tusentals människor dödats. Sverige var ett utblottat och krigstrött land. För att pressa på förhandlingarna skickade Ryssland en stor galärflotta mot Sveriges östkust. Svenska bruk, gårdar, slott och städer plundrades och sattes i brand.
Utställningen hade vernissage dem 18 maj och står kvar till den 1 september 2019. Delar av den är inlånad från Museet Hamn i Nacka.
(Museipedagog Anders Lindqvist vid utställningens vernissage. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
De Geers Norrköping
Louis De Geer Konsert & Kongress, De Geergymnasiet, De Geersgatan, De Geer-statyn. Norrköping är fullt av referenser till ”den svenska industrins fader”.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Louis De Geer.
Arbetets museum tappade flest besökare
Under 2018 registrerades sammanlagt 8,04 miljoner besök på de centrala museerna, Riksantikvarieämbetets besöksmål och Forum för levande historia. Jämfört med 2017 är det en minskning med 4 procent, visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys. Värst var det på Arbetets museum där besöken minskade med 33 procent.
Läs artikeln: Nättidningen Svensk Historia
(2019-05-02)
Nytt nej till lägenheter på fängelsets begravningsplats
Riksbyggen får inte ta bort gravar vid Norrköpingsfängelset för att bygga bostäder. Det har kammarrätten i Jönköping nu slagit fast. Sedan tidigare är det känt att Riksbyggen vill bygga lägenheter på området där de intagna på kronospinnhuset och senare fängelset begravdes. Norrköpings kommun vill också gärna se lägenheter på platsen.
Läs artikeln: SVT Nyheter Öst
Se även Döda stoppar bygge (2016-12-30)
Norrköpingsmuseer samarbetar kring historiebruk
Norrköpings konstmuseum och Norrköpings Stadsmuseum presenterar samarbetsprojektet “Historiebruk”. Det är ett pedagogiskt program som riktar sig till mellanstadiet, och innefattar två museibesök samt en promenad till Louis De Geer-statyn på Gamla Torget. Temat är historiebruk, där olika berättelser om Louis De Geer ingår. Var han den svenska industrins fader eller slavhandlare, eller både och?
På Konstmuseet besöks den omtalade utställningen “Carl Johan De Geer – Släkten och slavarna”. Där får eleverna ta del av konstnärens upplevelse av en obehaglig händelse och får nya infallsvinklar till historien.
På Gamla Torget vid statyn av Louis De Geer kommer tre olika personer att berätta sin historia. De har olika åsikter om vad som skall finnas med. Museipedagogen Lisa Lundell-Karlberg byter hatt efter personens åsikter.
På Stadsmuseet berättas om Norrköpings framväxt under 1600-talet, med nya näringar och en ökande befolkning. Deltagarna funderar tillsammans kring begreppet historia och om det spelar någon roll vem som berättar den.
Knäppingsborg – mitt i stadens historia
Louis De Geer Konsert & Kongress, De Geergymnasiet, De Geersgatan, De Geer-statyn. Norrköping är fullt av referenser till ”den svenska industrins fader”.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Louis De Geer.
Länsstyrelsen säger nej till att flytta Brovaktarstugan
Under oktober 2018 beslutade tekniska nämnden i Norrköping om att bygga en ny bro som ska ersätta gamla Femöresbron. Beslutet innebär bland annat att Brovaktarstugan i anslutning till bron skulle behöva flyttas från nuvarande placering, något som länsstyrelsen nu säger nej till.
– I det förslag som förordas av kommunen har det varit viktigt att få till en bro som passar in i miljön men som också möter dagens krav på bland annat tillgänglighet. Tekniska nämnden kommer på sitt möte 12 april att få information om länsstyrelsens beslut och betydelsen av det. Efter det kan vi ta beslut om hur vi ska gå vidare, säger tekniska nämndens ordförande Karin Jonsson (C).
I oktober 2018 beslutade tekniska nämnden i Norrköpings kommun att ersätta den gamla rostskadade Femöresbron med en ny bro. Den nya bron ska vara anpassad till dagens krav men vara så lik den gamla bron som möjligt utseendemässigt.
För att bygga en ny bro som möter moderna krav på till exempel tillgänglighet så bedömde Norrköpings kommun bland annat att Brovaktarstugan, som ligger i anslutning till bron, skulle behöva flyttas en bit bort.
Brovaktstugan ingår i byggnadsminnet Himmelstalunds herrgård och brunnsmiljö och kommunen skickade därför in en ansökan till Länsstyrelsen om att få flytta på stugan, få göra vissa åtgärder på brofästena och bygga en tillfartsväg till den nya bron som bland annat skulle innebära ingrepp i marken via schaktarbeten och utfyllnader. De är de här åtgärderna som länsstyrelsen säger nej till.
Länsstyrelsen skriver i sitt beslut att kommunen inte visat att det finns särskilda skäl för tillstånd att ändra i byggnadsminnet enligt kommunens förslag. Myndigheten påpekar också att kostnaden för en ny bro är högre än om den gamla skulle renoveras. – En ny bro blir visserligen dyrare initialt men livslängden blir å andra sidan betydligt längre än för en renoverad bro. Som kommun måste vi också ta hänsyn till flera olika parametrar. Tillgänglighet är en och vi ser det som viktigt att alla kommuninvånare ska kunna utnyttja bron. Vi tycker att vi har vägt de olika intressena mot varandra på ett bra sätt i vårt förslag men nu måste vi titta på länsstyrelsens beslut och se vad det innebär för bland annat tidsplanen, säger projektsamordnare Fredrik Nilsson.
Få kvinnor på gatuskyltarna
Kungligheter, borgmästare, företagsledare och någon enstaka ”vanlig människa” – att föräras med ett gatunamn i Norrköping är få förunnat. Och för kvinnor är det ytterst ovanligt.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om kvinnor på gatuskyltarna.
Krusenhof förfaller
Byggnaderna vid Krusenhofs gård på Malmölandet används inte och stora värden riskerar att gå om intet. Ägaren, Norrköpings kommun, har försökt sälja gården, men inte lyckats hittills.
Läs artikeln: Folkbladet
(Foto: Norrköpings kommun CC BY 3.0)
Byggnadsminnen i Norrköping
Det finns ett 30-tal byggnadsminnen i Norrköping, bland annat Holmentornet, Promenaderna, Sockermästarens bostad och Strykjärnet. Nu finns alla samlade här på sajten Norrköpings historia:
