Norrköpings historia

I Sverige brukar man säga att hela bankväsendet ligger inom de 15 familjerna, några enstaka släkten som under 100 år kontrollerat och köpt ut/upp varandra. Det påminner nästan om Rothschilds i USA, ett slags monopol som är osynligt för gemene man. Väldigt få skandaler har kommit ur det svenska bankväsendet, istället har bankerna använt sina styrkor för att stärka Sverige och ge möjligheter till medborgarna.

I Norrköping startade Norrköping enskilda bank 1857 och i slutet av 1800-talet anlitades Gustaf Wickman för att rita ett äkta bankpalats i jugendstil. Byggnaden står än idag, omringad av andra stenhus från senare åldrar. Idag vill man göra om hela huset till bostäder. Tidigare höll banken till på bottenplan och övervåningen var en lyxlägenhet för bankdirektören.

Den första banken i Sverige hette officiellt Stockholm Banco och det var livländaren Johan Palmstruch som grundade den. Året var 1656 och idén var att skapa kapital åt staten genom kreditivsedlar. Banken höll bara fram till 1668 då riksdagen tog över och skapade Riksens Ständers Bank i stället. Efter flertal problem med privata banker som tryckte egna sedlar, valde staten att skapa en lag som gav Riksbanken exklusivitet för sedeltryckning.

Det tog ända till 1820 innan den första sparbanken kom till Sverige. Sparbankens idé har en skotsk historia och bygger på att fattiga människa ska kunna spara pengar. Vinsten som sparbanken gör ska inte gå till redan rika ägare utan investeras i bankens geografiska område.

Idag har bankväsendet utvecklas till något digitalt. Sverige förutspås bli en av de första kontantfri länderna i världen, många butiker idag tar inte ens emot kontanter. Onlinelån via Moank och liknande konsumentkreditinstitut har blivit allt vanligare. De traditionella storbankerna börjar tappa andelar mot mindre aktörer som vågar riskera och kan erbjuda andra fördelar än giganterna. Allmänheten börjar också bli allt mer insatt i hur bankväsendet och finansvärlden fungerar, vilket ställer högre krav på banker och låneinstitut att leverera för att locka och behålla kunder.

(Bankpalatset vid Tyska torget. Foto: Harri Blomberg/Wikimedia Commons CC BY-SA 3.0)

Sommaren 1719 var en traumatisk tid i Norrköping. Det var då som ryssarna plundrade och brände längs med den svenska östkusten. Syftet var att påverka fredsförhandlingarna som pågick på Åland. Norrköping, som vid den här tiden var både pesthärjat och krigstrött, totalförstördes av rysshärjningarna. Hela staden brändes ner av ryska och svenska soldater och följderna kom att påverka Norrköping under lång tid framöver.

Den 30 juli är årsdagen av ryssarnas ankomst till Norrköping och det uppmärksammar föreningen Stenbocks Karoliner uppmärksamma med ett öppet soldatläger och minnesceremoni på Tyska torget tillsammans med Norrköpings stadsmuseum. Några av föreningens karoliner kommer att finnas på plats för att visa upp tidsenliga kläder, vapen, kanoner och utrustning. Kyrkklockorna i Hedvigs, S:t Johannes och Östra Eneby kyrka kommer att ringa såsom de gjorde under 1700-talet. Karolinerna avslutar ceremonin med att skjuta dubbel svensk lösen med sina kanoner.

På Norrköpings stadsmuseum pågår samtidigt en utställning för att uppmärksamma tragedin. Fler bilder från minnesceremonin på Tyska torget finns på Nkpg.news.

(Foto: Niklas Luks/Nkpg.news)

Norrköpings stadsmuseum lanserar en ny guideapp kring hällristningsområdet Himmelstalund. Appen är helt kostnadsfri och tanken är att den ska ge fler möjligheten att få en guidning av området.

– Himmelstalund är välbesökt och vi vill ge besökare en möjlighet att få en guidning på området närhelst det passar dem, utan att de behöver anpassa sig till våra visningstillfällen. Vår förhoppning är att fler ska ta sig till området och känna att de får en spännande upplevelse och en större förståelse för vårt unika hällristningsområde, säger Theres Furuskog, antikvarie på Stadsmuseet.

Appen har tagit fram i samarbete med företaget Hi-story med medel från Region Östergötland. Den möjliggör guidningar på svenska, engelska och arabiska. Om den blir populär och behovet finns kommer den att utökas med ytterligare språk. Appen finns på App Store och Google Play och heter ”Norrköpings stadsmuseum”.

I Norrköpings finns över 7 000 ristningar på olika platser längst Motala ström. Den mest betydande är Himmelstalund som med över 1 700 ristningar är en av Skandinaviens största koncentrerade hällristningsplatser. De flesta ristningarna är från bronsåldern.

I juli 1719 bedrev Ryssland terrorkrigföring längs den svenska ostkusten. Den 30 juli nådde den ryska flottan Norrköping som plundrades och brändes ned till grunden.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Rysshärjningarna 1719.

I Norrköping har skolelever tagit examen och gått på sommarlov i många skolbyggnader och skiftande skolformer åtminstone sedan Gustav Vasas dagar.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings skolor genom historien.

I år är det 300 år sedan som Norrköping totalförstördes av en rysk galärflotta. Detta enorma trauma för staden uppmärksammar Norrköpings stadsmuseum med en utställning om rysshärjningarna på ostkusten 1719.

År 1719 påbörjades på Åland fredssamtal mellan Sverige och Ryssland. Kriget hade pågått i 20 år, Karl XII hade stupat och tusentals människor dödats. Sverige var ett utblottat och krigstrött land. För att pressa på förhandlingarna skickade Ryssland en stor galärflotta mot Sveriges östkust. Svenska bruk, gårdar, slott och städer plundrades och sattes i brand.

Utställningen hade vernissage dem 18 maj och står kvar till den 1 september 2019. Delar av den är inlånad från Museet Hamn i Nacka.

(Museipedagog Anders Lindqvist vid utställningens vernissage. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)

Louis De Geer Konsert & Kongress, De Geergymnasiet, De Geersgatan, De Geer-statyn. Norrköping är fullt av referenser till ”den svenska industrins fader”.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Louis De Geer.

Här finns länkar till krönikorna

Under 2018 registrerades sammanlagt 8,04 miljoner besök på de centrala museerna, Riksantikvarieämbetets besöksmål och Forum för levande historia. Jämfört med 2017 är det en minskning med 4 procent, visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys. Värst var det på Arbetets museum där besöken minskade med 33 procent.

Läs artikeln: Nättidningen Svensk Historia

(2019-05-02)

Norrköpings konstmuseum och Norrköpings Stadsmuseum presenterar samarbetsprojektet ”Historiebruk”. Det är ett pedagogiskt program som riktar sig till mellanstadiet, och innefattar två museibesök samt en promenad till Louis De Geer-statyn på Gamla Torget. Temat är historiebruk, där olika berättelser om Louis De Geer ingår. Var han den svenska industrins fader eller slavhandlare, eller både och?

På Konstmuseet besöks den omtalade utställningen ”Carl Johan De Geer – Släkten och slavarna”. Där får eleverna ta del av konstnärens upplevelse av en obehaglig händelse och får nya infallsvinklar till historien.

På Gamla Torget vid statyn av Louis De Geer kommer tre olika personer att berätta sin historia. De har olika åsikter om vad som skall finnas med. Museipedagogen Lisa Lundell-Karlberg byter hatt efter personens åsikter.

På Stadsmuseet berättas om Norrköpings framväxt under 1600-talet, med nya näringar och en ökande befolkning. Deltagarna funderar tillsammans kring begreppet historia och om det spelar någon roll vem som berättar den.