Norrköpings historia

 

Nyheter

Människoben kvar i gravvalv under Hörsalen

Oväntade – men naturliga – fynd av människoben skapar nya problem för ombyggnaden av Hörsalen, som var S:t Johannes kyrka fram till 1906 då den avkristnades. När ett av de stora gravvalven, Lindögraven, öppnades påträffades kranier och ben trots att valven enligt tidigare uppgifter hade tömts på kvarlevor och förslutits 1942.

Läs artikeln:
Norrköpings Tidningar

(Foto: Västgöten/Wikimedia CC-BY-SA-3.0)

Bäversälen visas upp på stadsmuseet

Den lilla lerfigurinen är 5 000 år gammal och hittades vid en utgrävning i Åby 2014. Nu visas bäversälen på stadsmuseet.

Läs artikeln:
Folkbladet

(Foto: Sandra Lundholm/Stiftelsen Kulturmiljövård)

Stenålderseliten samlas på Stadsmuseet

För första gången på 50 år samlas den ledande svenska stenåldersforskarna till en stor konferens. Över 50 forskare från 22 olika institutioner har bjudits in till Norrköpings stadsmuseum. Tisdagen och onsdagen ägnades åt att utbyta forskningsrön, flera av dem med anknytning till Östergötland.

Läs artikeln:
Kultursidan.nu

(Stadsmuseets chef Bror Tommy Sturk och Tom Carlsson från stiftelsen Kulturmiljövård. Foto: Ann-Charlotte Sandelin/Kultursidan.nu)

Sida 3 av 2012345...1020...Sista »

Dagens gatunamn

Trozelligatan

Den 15 juni 1911 namngavs Trozelligatan i Söderstaden.

Gatunamnet hör till gruppen ”märkesmän i stadens historia”. Henning Trozelli (1816–1877) blev 1838 delägare i Holmens bruk, vilket hans fader Lars Magnus Trozelli drev tillsammans med John Swartz. År 1845 överlät fadern bruket med kvarnar, verkstäder och fastigheter till Henning. Under Henning Trozellis tid introducerades klädestillverkningen på Holmen och papperstillverkningen expanderade. Trozelli den yngre dog ogift och testamenterade hela sin förmögenhet till Norrköpings stad för att under benämningen Lars Magnus Trozellis fond ge avkastning som skulle användas ”till allmänt nyttiga inrättningar, stiftelser eller anläggningar inom Norrköpings stad”.

Händelöbron

Den 13 juni 1963 namngavs Händelöbron.

Klaffbron som förbinder Norrköping med Händelö började byggas 1964 och invigdes 1965. Händelö hade saknat fast vägförbindelse sedan bygget av Lindökanalen gjort den tidigare halvön till en ö. Trafiken hade då skötts med bilfärja över kanalen.

Från början var Händelö en ö som omfattade den bergiga nordvästra delen av dagens Händelö men landhöjningen gjorde den till en halvö. Namnet innehåller det numera utdöda ordet händil som betyder knippa eller bunt. Troligen har man i området samlat lövkvistar som buntats ihop till kärvar för att dryga ut höet. Det finns en rad ortnamn om vittnar om sådana lövtäkter.

(Landshövding Per Eckerberg talar vid invigningen av Händelöbron. Foto: Lennart Jansson. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Kardonbron

Den 12 juni 1997 namngavs Kardonbron mellan Händelö och Malmölandet.

Bron har fått sitt namn av den intilliggande Kardonholmen. Holmen hette Röskär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, senare Carons holme eller Karons holme (1860-talet) och Kardons holme (1902).

Bakgrunden till namnet är oklart. Enligt en teori växer kardon (en slags kronärtskocka) på holmen. Holländaren Cardon var en av Louis de Geers skeppare och det kan ha varit han som gav han namn åt holmen. Kanske har vi att göra med den grekiska mytologins färjkarl Charon – en central gestalt i bland annat Bellmans diktning som symbol för döden. En intilliggande holme hade på 1700-talet ett grekiskt gudanamn: Neptun – en variant av den grekiske havsguden Neptunus namn.

Leonardsbergsvägen

Den 10 juni 1948 namngavs Leonardsbergsvägen i Fiskeby.

Vägen leder fram till Leonardsbergs herrgård. Den baltiske översten och överkommendanten Otto Schulman grundade säteriet vid mitten av 1600-talet av byarna Fållberga och Örstad, och sonen överste Leonard Schulman (1644–1677) gav den sitt eget namn. På Leonardsberg fanns mitten av 1900-talet Gustavianska Husmoderskolan, senare var gården kurs- och konferensanläggning och numera är den ett gruppboende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Området runt Leonardsberg är en av landets hällristningsrikaste platser.

Riksbron

Den nya förbifarten i Norrköping började byggas 1941 och sju år senare invigdes Riksbron. En ny, fyrfilig, bro byggdes 1976–1977.

Sida 3 av 9212345...102030...Sista »

Annonser

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården.... läs mer

Marknadsdag på Tyska torget 1895

Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är... läs mer

50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger... läs mer

Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ

Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En... läs mer

Livet i ett borgarhem

I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev... läs mer

Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och... läs mer

1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget.... läs mer

En färgstark 1800-talskvinna

Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co.... läs mer
Sida 3 av 3123

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.