Norrköpings historia

 

Nyheter

Dystra besked om Femöresbron

Det verkar ganska osannolikt att det blir någon provisorisk bro som ersättning för den avstängda Femöresbron. En renovering verkar inte heller särskilt trolig längre.

Läs artiklen:
Norrköping Tidningar

(Foto: Norrköpings kommun)

Norrköpings kommun ger bort Klockaretorpet

I Klockaretorpet står i dag ett torp som har ett kulturhistoriskt värde eftersom det har gett namn till just stadsdelen Klockaretorpet. I augusti är det byggstart för nya bostäder på området där torpet står idag, vilket innebär att torpet måste flyttas och kommunen ger nu bort torpet mot att det flyttas.

– Vi har sett över olika alternativ där kommunen själva flyttar och fortsätter använda torpet, men vi har nu kommit fram till att det bästa alternativet är att skänka bort torpet är. Om det skulle visa sig att ingen anmäler intresse för torpet kommer det att rivas, säger Malin Cuclair, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

Byggnaden Klockaretorpet, Folkborgsvägen 22, är ett rödfärgat torp på cirka 76 kvm. Det är byggt med liggande timmerstockar och sadeltak. Torpet står idag på en gjuten platta och har modern standard invändigt.

– Att torpet står på en gjuten platta gör att det är relativt enkelt att flytta det. Faktum är att torpet har flyttas en gång tidigare till den plats som det står på idag, säger Malin Cuclair, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

Det är först till kvarn som gäller, vilket innebär att den som anmäler sitt intresse först och uppfyller villkoren får torpet. Villkoren är att den som får torpet själv står för planering och kostnad av flytt samt att flytt av torpet sker det senast den 26 juli 2017.

Nytt hopp för Femöresbron

Tekniska nämnden har beslutet att ge i uppdrag åt tekniska kontoret att lyfta bort Femöresbron för vidare utredning, med syfte att undersöka möjligheterna kring renovering av bron.
Möjligheterna att då placera dit en tillfällig bro ska utredas. Parallellt med det arbetet ska även byggandet av en eventuellt ny bro utredas. Uppdraget innefattar även att utreda ansvarsfrågan från tidigare inspektioner.

– Att arbeta parallellt med flera uppdrag kan naturligtvis innebära ökade kostnader men oavsett om bron går att renovera eller inte så måste den lyftas bort på ett säkert sätt. Det känns väl motiverat att jobba på flera fronter och inte låta detta dra ut på tiden i onödan. Vi vill göra allt vi kan för att återupprätta stråket över Motala ström så fort som möjligt, säger Karin Jonsson (C), ordförande i tekniska nämnden.

Anrika Femöresbron, som binder samman området kring Åbackarna, byggdes 1901. I höstas besiktades bron och den visade att bron led av allvarliga korrosionsskador på tvärbalkar under brobanan. Detta medförde att kommunen blev tvungen att stänga av bron för vidare undersökning. Färgen som bron har målats med innehåller bland annat tungmetaller och miljöstörande ämnen såsom bly, arsenik och krom.

– Det känns bra att vi går till botten med alla möjligheter innan vi avgör brons framtid, säger Olof Carlsson, verksamhetschef Gata Trafik, Norrköpings kommun.

(2017-02-12)

Se även Femöresbron går inte att rädda (2016-12-14)

Sida 3 av 2212345...1020...Sista »

Dagens gatunamn

Sandbyhovsgatan

Den 28 april 2000 namngavs Sandbyhovsgatan i Haga.

Sandbyhov var en herrgårdsbyggnad som var inspektorsbostad för Ståthöga gård som ofta haft samma ägare och brukare som Sandby. Huvudbyggnaden användes som folkskola från 1870-talet till 1910 då den brann ned. Samma år invigdes här i stället Norrköpings stads arbets- och försörjningsanstalt vilken 1937 bytte namn till Sandbyhovs sjukhus. Mellan 1939 och 1963 fanns här också sinnesslöanstalten Värnhem ”för obildbara manliga och kvinnliga sinnesslöa samt för bildbara sinnesslöa kvinnor”. Kvar i Sandbyhov av omsorgs- och vårdinstitutionerna finns numera vårdcentral och äldreboendena Apelgården, Cedersborg, Ekhöjden och Hagaborg.

Tornvägen

Den 27 april 1967 namngavs Tornvägen i Kimstad.

Vägen leder fram till vattentornet i Kimstad. Tornet var färdigbyggt 1961, har en reservoarvolym på 300 m³ och högsta vattenyta över mark på 33 meter, enligt Skånska vattentornssällskapets dokumentation av svenska vattentorn.

Ramshällsvägen

Den 26 april 1973 namngavs Ramshällsvägen på Händelö.

Vägen går mot Ramshäll, ett berg ute på en udde i Ståthögaviken på Västerbyholms ägor. Namnet betyder Korpklippan (eller Korphällen) och går tillbakapå det från fornsvenska rafn (korp). Namnet Ramshäll finns på kartor från 1700-talet men är äldre än så eftersom udden vid berget redan på 1600-talet kallades Ramshällsudde.

Aktergatan

Den 23 april 1990 namngavs Aktergatan i Lindö.

Namnberedningens motivering löd: ”Gator inom angränsande delar av Lindö har namn med anknytning till sjö, hav och båtar, varför det kan vara lämpligt att även denna gata får samma anknytning, förslagsvis Aktergatan.”

Hammargatan

Den 21 april 1949 namngavs Hammargatan i Kneippen.

Namngrupp ”fornnordisk mytologi”. Den hammare som gatunamnet syftar på är Tors hammare Mjölner som ofta beskrivs i berättelserna om Tors strider mot jättarna. Hammargatan utgår från Torsgatan och i närheten fick senare även Vagngatan sitt namn.

Gatan hette tidigare Ljuragatan eftersom den anlades i ett område sydöst om Kneippen som hette Ljurajorden, men det namnet gavs till en gata i den nya stadsdelen Ljura.

Sida 3 av 10812345...102030...Sista »

Annonser

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården.... läs mer

Marknadsdag på Tyska torget 1895

Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är... läs mer

50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger... läs mer

Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ

Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En... läs mer

Livet i ett borgarhem

I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev... läs mer

Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och... läs mer

1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget.... läs mer

En färgstark 1800-talskvinna

Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co.... läs mer
Sida 3 av 3123

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.