Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Kvarteret Bron
Kvarteret Bron i Gamla staden var namngivet redan 1728.
Efter läget vid Nya bron. Den första Saltängsbron bekostades av hertig Johan av Östergötland och byggdes av allmogen 1614, och den ledde till Nya staden på Saltängen.
(Oscar Fredriks bro och kvarteret Bron. Brevkort i Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Ankarstocken
Kvarteret Ankarstocken i Gamla staden var namngivet 1728.
En ankarstock är dels en trä- eller järnstock på ett ankare, dels ett avlångt, fyrkantigt bröd av syrad deg. På 1720-talet ägde stockmakaren Johan Dreyer och bagaren Anders Frömans änka tomter i kvarteret, och lokalhistorikerna Arthur Nordén och Edward Ringborg valde varsin förklaring till kvartersnamnet: ”till stockmakaren Johan Dreyer står hans kvadrat, Ankarstocken i skuld för sitt namn”, slår Nordén fast. ”Måhända härledes namnet av ’ankarstockar’ som hon må bakat”, skriver Ringborg.
(Parkeringshuset Ankaret vid Repslagaregatan i kvarteret Ankarstocken år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Höjden
Kvarteret Höjden i Gamla staden är ett av 1728 års kvartersnamn.
Namngivet efter läget ovanför det samtidigt namngivna grannkvarteret Djupet.
(Kvarteret Höjden vid S:t Persgatan år 1939. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Oskarsrovägen
Oskarsrovägen i Skärblacka omtalas första gången 1970.
Oskarsro var ursprungligen ett soldattorp och strax väster om Kullerstads by och kallades då Knekttorpet. År 1906 friköptes torpet av pappersbruksarbetaren Oskar Wallqwist (1873–1961) som döpte det till Oskarsro. Han var med och bildade Svenska Pappersindustriarbetareförbundets avdelning i Skärblacka och var även aktiv i arbetarekommunen.
Oskarsrovägen var från början en del av landsvägen mellan Skärblacka och Kullerstad.
Kvarteret Häftet
Kvarteret Häftet i Lagerlunda namngavs den 1 februari 1961.
Namngrupp ”boktryckeri”. Se kvarteret Bandet.
Emil Hedelius gata
Emil Hedelius gata i Klockaretorpet namngavs den 31 januari 1974.
Klädesfabrikören och politierådmannen Emil Hedelius (1815–1895) donerade tillsammans med sin maka Thérèse Hedelius, född Pamp (1826–1902), stora belopp till Norrköping för olika sociala ändamål.
Kvarteret Älgen
Kvarteret Älgen i Marielund namngavs den 30 januari 1889.
Namngrupp ”djur”. Stavningen moderniserades från Elgen 1990.
(Kvarteret Älgen vid Bergslagsgatan. Vykort, okänt årtal)
Kvarteret Bastuban
Kvarteret Bastuban i Klockaretorpet namngavs den 29 januari 1973.
Namngrupp ”musikinstrument”.
Holmengatan
Holmengatan i stadsdelen Berget namngavs den 28 januari 1993.
När Holmens gamla fabriksområde blev allmän mark skapades en gata som fick namnet Holmengatan. Den motsvarar Bruksgatan som var det centrala trafikstråket i fabriksområdet.
Grunden till Holmens bruk lades redan 1609 då hertig Johan av Östergötland startade ett vapenfaktori här. Bruket kom under Louis De Geers ledning att omfatta även mässingsbruk och kvarnar. Senare tillkom även pappers- och textiltillverkning. Så sent som 1986 flyttade Holmens sista verksamhet – papperstillverkningen – ut från Kvarnholmen, den holme som gett bolaget dess namn.
Kvarteret Direktören
Kvarteret Direktören i Marielund namngavs den 27 januari 1942.
Namngrupp ”yrken och titlar”. Den delvis nya namngruppen anslöt till de intilliggande befintliga kvartersnamnen med yrken i textilindustrin.
