Norrköpings historia

 

Nya staden på Saltängen

Nya staden på Saltängen

I början av 1600-talet delades gratis tomter ut norr om Strömmen och nybyggarna slapp betala skatt. Nya staden på Saltängen blev snart ett av Norrköpings mest fashionabla bostadsområden.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hertig Johan av Östergötland och hans nya stad på Saltängen.

läs mer
Kulturpersoner på Norrköpings gatuskyltar

Kulturpersoner på Norrköpings gatuskyltar

En lång rad gator och platser i Norrköping är uppkallade till minne av gamla Norrköpingsbor. De allra flesta som hedrats på detta sätt är politiker och företagsledare – och ofta har de gjort donationer till staden. Från och med namngivningen av gator i Klockaretorpet 1974 har dock även kulturpersonligheter fått ge namn åt gator, exempelvis författarna Moa Martinson och Albert Engström, samt operasångerskan Matilda Jungstedt och lokalrevyartisten Calle Lindström.

läs mer

Kvarteret Hästen

Kvarteret Hästen

Kvarteret Hästen stakades ut när när staden expanderade åt sydost och namnet är belagt första gången 1876.

Grannkvarteren fick vid samma tillfälle fågel- och trädnamn, och motivet bakom namnet Hästen är oklart. Kanske kan det kopplas till att de nya kvarteren i sydöstra delen av staden stakades ut i Stohagsgärdet.

(Gustaf Adolfsskolan i kvarteret Hästen. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Sköldvägen

Sköldvägen

Sköldvägen i Åby namngavs den 7 april 1967.

Namnen Sköldvägen, Printzvägen och Sköldstigen valdes för att hedra familjen Printzsköld som ägde Krusenhofs herrgård 1912–2007. Den förvärvades av tidigare landshövdingen, sedermera riksmarskalken, Otto  Printzsköld (1846–1930).

Se även Krusenhofsvägen.

Dagsbergsvägen

Dagsbergsvägen

Namnet Dagsbergsvägen återfinns som gatunamn i staden på en karta 1930. Denna landsväg har kallats så redan långt tidigare, men även benämnts ”vägen till Skenäs och Färjestaden” (1769), ”vägen till Konungsund” (1848), ”vägen till Vikbolandet” (1870) och ”vägen till Dagsberg”. År 1986 bytte Dagsbergsvägen namn till Fjärilsgatan öster om E22 sedan Arkösundsvägen blivit den nya ”vägen till Dagsberg”.

Kyrkbyn Dagsberg, som gett namn åt socknen, nämns 1330 i skriftliga källor, men att den är betydligt äldre vittnar byns ovanliga storlek och ett gravfält med hundratalet anläggningar om. Namnets förled är flertydigt. Det kan vara genitiv av mansnamnet Dag, men kan också vara ett av de talrika höjdnamn som påminner om att solen vid en viss tidpunkt belyser platsen ifråga.

(Dagsbergs kyrka. Foto: Västgöten/Wikimedia Commons  CC 3.0)

 

Stortorget

Stortorget

Stortorget anlades i kvarteret Göken och omtalas första gången 1899. Hit flyttade höhandeln från Hötorget.

(Vykort, okänt år)

Västerbyholmsvägen

Västerbyholmsvägen

Västerbyholmsvägen på Händelö namngavs den 4 april 2012.

Vägen leder till Västerbyholms gård. Gården, som ursprungligen kallats Västerby, ”den västra gården”, har namngetts utifrån sitt läge väster om Händelö gård. Den nämns vid 1400-talets slut, men utvidgades till storgods först omkring mitten av 1500-talet då gården kom i Somme-ättens ägo. Statusförändringen markerades genom tillägg av ändelsen -holm (första gången 1576). Västerby var på medeltiden en av Händelös tre byar.

Dagens säteribyggnad uppfördes på 1700-talet och gården är i dag behandlingshem för missbrukare.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.