En lång rad gator och platser i Norrköping är uppkallade till minne av gamla Norrköpingsbor. De allra flesta som hedrats på detta sätt är politiker och företagsledare – och ofta har de gjort donationer till staden.

Från och med namngivningen av gator i Klockaretorpet 1974 har dock även kulturpersonligheter fått ge namn åt gator, exempelvis författarna Moa Martinson och Albert Engström, samt operasångerskan Matilda Jungstedt och lokalrevyartisten Calle Lindström.

Vem vet vilka svenska subkulturer och deras modetrender som kommer att hittas på gatuskyltarna i framtiden. Musiken har ju redan börja ta plats där, men eftersom gator inte bör namnges efter levande personer kommer det att dröja innan det kan bli aktuellt med Plura Jonssons gata, Markus Krunegårds väg eller Den Svenska Björnstammens park.

Lennart ”Zäta” Anderzon (1927–1989) var verksam som journalist, revyförfattare, versmakare och kåsör. Med början 1946 skrev han tusentals dagsverser i Östergötlands Dagblad och senare i Norrköpings Tidningar under signaturen ”Anderzon med Zäta”. Han samarbetade med Tjadden Hällström i över 40 år och tillsammans skrev de omkring 100 revyer och krogshower samt sketcher för bland andra Kar de Mumma, Git Gay och Anita Lindblom.

Carl Bergsten (1879–1935) ”har som arkitekt betytt mycket för stadens förskönande”. Han föddes i Norrköping och drev eget arkitektkontor 1904–1935. Han var därtill bland annat chef för NK:s möbelavdelning och tf. professor i arkitektur vid Konsthögskolan. Bergsten ritade huvudbyggnaderna till Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 och har ritat S:t Olofsskolan, Skandinaviska Enskilda Banken, Strömsholmens restaurang och Lithografen.

Isak Gustaf Clason (1856–1930) var professor i arkitektur vid Tekniska högskolan och byggnadsråd i Byggnadsstyrelsen. Clason fick tidigt en ledande ställning nationellt och har ritat bland annat Nordiska museet, Hallwylska palatset, Hults bruk, Norrköpings rådhus och tingshuset i Norrköping.

Konstnären och författaren Albert Engström (1869–1940) gick på Norrköpings högre allmänna läroverk 1882–1888. Engström var inackorderad på Saltängen och det var här han först lade märke till hamnbusarna, speciellt Pelle Långlata, som har gått till historien som Kolingen i Engströms skämttidning Strix. Engström blev ledamot av Svenska Akademien 1922 och hans år i Norrköping finns skildrat i flera böcker.

Den nederländska skulptören och byggmästare Hans Fleming (ca 1545–1623) bodde under många år i Norrköping. Han tillhörde tidens ledande arkitekter och ritade renässansslottet Norrköpingshus också Johannisborgs slott.

Författaren och publicisten Torsten Fogelqvist (1880–1941) växte upp i Norrköping och var pionjär inom det svenska folkbildningsarbetet. Han var rektor för Brunnsviks folkhögskola 1912–1918 därefter tidningsman i Afton-Tidningen och Dagens Nyheter. Fogelqvist efterträdde 1931 Erik Axel Karlfeldt i Svenska Akademien. Under 1930-talet och till sin död tog han starkt ställning mot nazismen, särskilt efter den tyska ockupationen av Danmark och Norge.

Per Fredrik Hertzman (1810–1884) var justitierådman i Norrköping 1842–1878. Sin största insats torde han ha gjort som stadshistoriker och hembygdsforskare – ett sammanhang i vilket han betecknats som auktoritet av högsta rang. Hans ”Historisk-Statistisk beskrivning över Norrköpings stad från äldre till nuvarande tid” från 1866 är av vikt. Hertzman var även flitig medarbetare i Norrköpings Tidningar under signaturen ”Thure”.

Operasångerskan Matilda Jungstedt (1864–1923) föddes i Norrköping och var en lysande stjärna vid Operan i Stockholm 1889–1914 (med avbrott). Hon ”ägde en fyllig och välljudande mezzosopran, sjöng intelligent och hade ett ädelt dramatiskt spel, något som gjorde henne högt uppburen som en av Operans bästa krafter”.

Johan Hinric Lidén (1741–1793) var professor i lärdomshistoria och skapade den första ansatsen till en svensk litteraturhistoria. Redan i 30-årsåldern bröts hans kroppsliga hälsa av svår sjukdom, men trots sin svåra sjukdom blev han medelpunkten i de litterära och lärda kretsarna i Norrköping. Lidén gav bland annat ut en än i dag oumbärlig förteckning över akademiska avhandlingar i Sverige. Han hade, enligt Nationalencyklopedin, tidstypiska men ganska försiktiga upplysningsåsikter.

Calle Lindström (1868–1955) föddes i Norrköping. Han var komiker, sångare, lokalrevyartist, som debuterade i Folkets park 1901. Lindström spelade in över 200 grammofonskivor och turnerade i folkparkerna fram till 1940-talet

Fil.dr doktor Hjalmar Lundgren (1880–1953) var stadsbibliotekets och konstmuseets förste chef. Han kom att spela en stor roll i stadens kulturella liv och vid sidan av sin tjänst utvecklade han ett omfattande författarskap, ofta med anknytning till Östergötlands och Norrköpings kulturminnen. Lundgren lär ha sagt att ett bibliotek har tre naturliga fiender: fukt, råttor och låntagare, varav låntagarna var värst.

Moa Martinson (1890–1964) var dotter till en ogift textilarbeterska i Norrköping och växte upp i mycket fattiga miljöer i och omkring staden, något som hon har skildrat i den självbiografiska Mia-trilogin ”Mor gifter sig”, ”Kyrkbröllop” och ”Kungens rosor”. Moa Martinson slog igenom 1933 med romanen ”Kvinnor och äppelträd” och var under åren 1929–1941 gift med Harry Martinson.

Hjalmar Sandberg (1844–1923) var en välkänd kulturpersonlighet i Norrköping. Han var publicist, kritiker och översättare, och chefredaktör på Svenska Dagbladet 1888–1891. Sandberg donerade pengar till sociala ändamål och till konstmuseet i Norrköping, och skänkte sin boksamling till stadsbiblioteket. Hans arkiv förvaras i Norrköpings stadsarkiv och består bland annat av korrespondens i litterära ämnen med August Strindberg med flera.

Hans Olof Sundelius (1764–1821) var vice komminister i S:t Olai församling. ”Sundelius märkligaste insats blev hans stadshistoriska arbete ’Norrköpings minne’, publicerat 1798. Bedömt efter de förutsättningar, under vilka verket tillkom, är det av stort intresse för studiet av Norrköpings stadshistoria”, ansåg Sven Lutteman. Kyrkoherde Palmaer noterade i dödboken att Sundelius även ”gagnade tusentals människor genom sina medicinska kunskaper, sin rådighet och oegennytta”.

Karin Swanström (1873–1942), född i Norrköping, var skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Anställd som konstnärlig ledare och chef för SF:s filmproduktion i SF:s studio Filmstaden 1933–1941. Hon anses vara en av de mest betydelsefulla kvinnorna inom svensk filmhistoria.

Boktryckaren Wilhelm Wiberg (1860–1934) har i talrika akvareller, oljemålningar och teckningar avbildat äldre bebyggelse och miljöer i sin hemstad. Han byggde upp en stor samling Norrköpingsbilder av egna målningar, reproduktioner och fotografier, som i dag finns på Norrköpings stadsmuseum.

Nils Åberg (1888–1957) föddes i Norrköping och efter studentexamen 1907 påbörjade han studier i Uppsala där han senare doktorerade i arkeologi 1912. Han var professor i nordisk och jämförande fornkunskap vid Stockholms högskola 1949–1953 och är den inom svensk arkeologi som mest konsekvent tillämpat typologisk datering – antagandet om ett samband mellan föremåls likhet och deras närhet i tid.

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.