Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kratsbacken
Den 15 december 1955 namngavs Kratsbacken i Smedby.
Backen har fått sitt namn från soldattorpet Kratstorpet som fick sitt namn av den siste knekten Johan Fredrik Kratz (1838–1914). Kratz tjänstgjorde vid Första livgrenadjärregementet 1862–1891 och fick 13 barn. Soldatnamnet bildades av krats – ett redskap för rengöring av gevärsloppet. När indelningsverket avskaffades i början av 1900-talet blev torpet privatägt och döptes om till Eklund.
Ströbogatan
Den 14 december 2010 namngavs Ströbogatan i Ingelsta.
Namnet Ströbo hämtades från Riksantikvarieämbetets bebyggelsehistoriska analys av Herstads by och ödegården Ströbo inför planerade industrietableringar. En medeltida ödegård med namnet Ströbo har legat söder om Herstads by. Gården var antagligen ett medeltida nybygge som lades öde under senmedeltiden.
Astrakanvägen
Den 10 december 2014 namngavs Astrakanvägen i Styrstad.
Vägen namngavs efter äppelsorten astrakan som kan associeras med äppelodlingarna som ligger här i Lundby. Gyllenkroks astrakan utsågs 2005 till Östergötlands landskapsäpple. Den anses vara den främsta bland astrakanerna och härstammar sannolikt från gården Regnaholm i norra Östergötland.
Ängslyckevägen
Den 3 december 1970 namngavs Ängslyckevägen i Kimstad.
Det är oklart om namn är taget från namngruppen ”jordbruk” eller syftar på en specifik lycka, det vill säga en inhägnad åker eller äng.
Krematorievägen
Den 30 november 1992 namngavs Krematorievägen i Marielund.
Vägen löper från Norra Promenaden till Norrköpings krematorium som är byggt 1938 och ritat av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee. Här finns också Krematorielundens begravningsplats.
Jurslavägen
Den 27 november 1950 namngavs Jurslavägen i Jursla
Jursla är en gammal by och numera en egen tätort på Kvillingeförkastningens sluttning, helt nära det större Åby, som sannolikt från början var en avläggare till Jursla. Språkforskaren Lennart Moberg tyckte att namnet Jursla var egendomligt och svårtolkat, och att det saknar motsvarighet i Norden. Det första skriftliga belägget är från 1354 då dokumenten berättar om en ”Jon i Hiurzlo”. Enligt Moberg är namnet möjligen besläktat med ord som hjord och herde och kan i så fall från början ha betecknat en säter eller mjölkningsplats. En annan tolkning är att Jursla är ett gammalt namn på Pjältån: Hirtla (Hjortån), alltså ån där hjortar håller till. Båda förslagen dock osäkra.
Ånestadsgatan
Den 22 november 1979 namngavs Ånestadsgatan i Rambodal.
Gatan löper i närheten av gården Ånestad. Ånestad by omtalas första gången på 1400-talet och den nuvarande gården har anor från 1700-talet. Förledet går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Ane och slutledet på det fornsvenska stadher (ställe, plats).
Första Kyrkvägsgränd
Den 21 november 1968 namngavs Första Kyrkvägsgränd i Pryssgården.
Den bildar tillsammans med de samtidigt namngivna Andra Kyrkvägsgränd, Tredje Kyrkvägsgränd och Fjärde Kyrkvägsgränd det som torde vara Norrköpings märkligaste namnsvit. Gränderna har fått sina namn av att de är återvändsgator som utgår från Kyrkvägen.
Axgårdsvägen
Axgårdsvägen i Åby omtalas första gången 1966.
Vägen namngavs efter fastigheten Axgård som 1934 styckades av från Åby Humpegård och fick sitt namn efter den förste ägare, banarbetaren Axel Ivar Holm (1898–1962).
Vildapelvägen
Den 26 november 2013 namngavs Vildapelvägen i Styrstad.
Namnvalet motiverades av de äppelodlingar som finns i närheten. Vildapel är en egen art som kan vara svår att skilja från förvildade äppelträd.
