Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Fleminggatan

Fleminggatan

Den 18 september 1958 namngavs Fleminggatan i Gamla staden.

På platsen för nuvarande Hedvigs kyrka låg 1582–1604 renässansslottet Norrköpingshus, ritat av Hans Fleming och uppfört under hans ledning. Fleming (ca 1545–1623), nederländsk skulptör och byggmästare, bodde under många år i Norrköping. Han tillhörde tidens ledande arkitekter och ritade bland annat också Johannisborg.

Gatan hette tidigare Södra Strömsgatan (från 1769).

Drakengatan

Drakengatan

Den 27 augusti 1998 namngavs Drakengatan i Fiskeby.

Namnet hör till gruppen ”flygtermer” som finns på gator omkring Bråvalla flygflottilj där stridsflygplanet J 35 Draken användes åren 1960–1976.

(En rote J 35 Draken från Bråvalla flygflottilj. Ur Krigsarkivets samlingar)

Västra Såpkullen

Västra Såpkullen

Parknamnet Västra Såpkullen är känt första gången 1964. Parken fick sitt namn från gärdet Västra Såpkullen som var en av stadens jordar på västra sidan om vägen till Västra Husby. Namnet Såpkullen återfinns första gången 1445 i skriftliga källor (”saapakwlla”) och förledet synes vara ordet såpa men bakgrunden till namnet är okänd.

Kardonbron

Kardonbron

Den 12 juni 1997 namngavs Kardonbron mellan Händelö och Malmölandet.

Bron har fått sitt namn av den intilliggande Kardonholmen. Holmen hette Röskär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, senare Carons holme eller Karons holme (1860-talet) och Kardons holme (1902).

Bakgrunden till namnet är oklart. Enligt en teori växer kardon (en slags kronärtskocka) på holmen. Holländaren Cardon var en av Louis De Geers skeppare och det kan ha varit han som gav han namn åt holmen. Kanske har vi att göra med den grekiska mytologins färjkarl Charon – en central gestalt i bland annat Bellmans diktning som symbol för döden. En intilliggande holme hade på 1700-talet ett grekiskt gudanamn: Neptun – en variant av den grekiske havsguden Neptunus namn.

(Kardonbron år 2020. Foto: Trafikverket)

Riksbron

Riksbron

Den nya förbifarten i Norrköping började byggas 1941 och sju år senare invigdes Riksbron. En ny, fyrfilig, bro byggdes 1976–1977.

Klingsbergsparken

Klingsbergsparken

Den 8 juni 1944 namngavs Klingsbergsparken i Klingsberg.

Klingsbergsparken anlades 1957–1958 på ägorna till den rivna gården Klingsberg och var stadsträdgårdsmästaren Stig Hellerströms första stora anläggning.

På höjden i parken låg på 1400-talet gården Kalvsberg (”Kalsberg”). År 1544 köpte Gustav Vasa gården, avhyste arrendebonden och upplät jorden till staden, mot avgift, och därefter har ”frälseutjorden Kalf- eller Klingsberg” brukats av Norrköpingsborna och varit i stort sett obebyggd långt in på 1800-talet.

Gården Klingsberg låg på samma plats som dess medeltida föregångare och omtalas som torp första gången 1737. Den ägdes av Swartziska friskolan 1793–1939 och därefter av Norrköpings stad, som lät riva den i början på 1950-talet.

Bakgrunden till namnet Klingsberg är inte klarlagd, men förledet är sannolikt knektnamnet Kling – kanske den förste innehavaren av torpet på berget.

(Foto på Klingsbergs gård)

Spårgatan

Spårgatan

Den 4 juni 1964 namngavs Spårgatan i Butängen.

Gatan fick sitt namn av närheten till järnvägsspåren och hette tidigare Ventilgatan. En Spårgatan hade funnits i Butängen redan 1915 men den namnändrades 1928 till Vulkangatan.

Rågatan

Rågatan

Rågatan är känd från 1896/1897 och utgjorde från början Borgs villastads sydvästra rå mot Borgsmo. Ett rå – eller rågång – var en gränslinje mellan byar eller gårdar, utstakad i marken med så kallade råmärken.

Lanhagsgatan

Lanhagsgatan

Den 26 april 1962 namngavs Lanhagsgatan i Skarphagen.

I beslutsprotokollet står: ”Namnet anknyter i likhet med flera inom detta område redan fastställda gatunamn till benämningar på förutvarande i Borgs församling belägna avsöndrade lägenheter (till exempel Skärlund, Lentorp, Bosstorp och Gotthem).”

Lanhagen var enligt 1775 års karta benämningen på hagen norr om Borgs säteri.

Kapellvägen

Kapellvägen

Den 25 april 1961 namngavs Kapellvägen i Skärblacka.

Vid vägen låg Betelkapellet som byggdes i början av 1900-talet av Skärblacka Baptistförsamling och numera är bostadshus. Delar av vägen hette tidigare Arkstigen och Arkvägen.