Norrköpings historia
NyheterPå is och snö i Norrköping för hundra år sedan
Människor har i alla tider lekt och tävlat på is och snö. Under slutet av 1800-talet började idrotten organiseras och en rad föreningar bildades i Norrköping.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om vinteridrott i Norrköping för hundra år sedan.
Här finns länkar till de övriga krönikorna.
(Hoppbacken i Idrottsparken cirka 1910. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar
110 år gammal flaskpost hittad i Norrköping
En över 100 år gammal flaskpost har hittats under de arkeologiska undersökningarna i hamnen i Norrköping. Lappen skrevs mitt under den största strejken i Sveriges historia.
– Vi har lyckats spåra brevskrivarens barnbarn, säger Magnus Stibéus på Arkeologerna, Statens historiska museer.
Ibland kommer oväntade fynd som till och med överraskar arkeologer. Det var i samband med utgrävningarna i Inre hamnen som flaskan med en handskriven lapp inuti dök upp. Den hade gömts vid hörnstenen till ett hus som byggdes ovanpå det gamla kronobränneriet från 1700-talet. Meddelandet är daterat till den 15 september 1909 ”under pågående strejken i Norrköping” och är skrivet av en person som heter Sven Thure Nilsson.
– Det är inget brev utan mer som en kort hälsning, Thure lade ner det under storstrejken för exakt 110 år sedan, en liten blinkning åt oss idag, säger Magnus Stibéus.
Strejken 1909 är den största i Sveriges historia. Den skakade ett land som led av en djup lågkonjunktur och som mest var 80 000 arbetare lockoutade och 220 000 ute i strejk. I industristaden Norrköping strejkade 10 000 arbetare. Men vem var Thure, som gav oss en direktlänk bakåt till ett dramatiskt skede i svensk 1900-talshistoria?
Genom ett omfattande detektivarbete lyckades arkeologerna spåra författaren till lappen.
– Jag sökte först på Google och hittade en person med samma namn som var byggmästare på 1930-talet och född 1887. Jag började släktforska på honom, tittade i olika kyrkböcker och hittade honom till slut 1910.
Då står han listad som hamnarbetare, men var troligen någon form av underhållsarbetare som även arbetade med snickerier. Troligen var han med och byggde huset som stod klart samma år, där han gömde flaskposten för att någon skulle hitta den en gång i framtiden. Sven Thure gifte sig så småningom och bildade familj. Och överraskningen kom när det gick att hitta nu levande släktingar till honom.
– Vi lyckades spåra hans barnbarn som blev jätteförvånad när han fick se brevet och tyckte det var spännande. Sven Thure var bara 22 år gammal när han stoppade ner meddelandet så det är som en hälsning från hans farfar när han var ung, en tidskapsel, säger Magnus Stibéus.
(Foto: Lotta Stenqvist/Arkeologerna)
Så var Norrköping som järnvägsknut
År 1866 invigdes järnvägen mellan Norrköping och Katrineholm. Senare skulle järnvägsförbindelser upprättas även med Linköping, Finspång, Valdemarsvik och Arkösund.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköping som järnvägsknut.
Här finns länkar till de övriga krönikorna.
(Vy från Oxelbergen över Östra stations nya och gamla stationshus. Vykort i Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Norrköpings kyrkliga kulturarv i ny app
Med start under allhelgonahelgen kommer Svenska kyrkan i Norrköpings nya app ”Kyrkovarvet” finnas tillgänglig för allmänheten. I appen kan man få rundturer och guidning i Norrköpings kyrkor och kyrkogårdar. Först ut är Sankt Olai kyrka och Norrköpings krematorium.
Våra kyrkor och kyrkogårdar har en rik historia och många spännande föremål. Tidigare har det varit svårare att ta del av kulturarvet i Norrköpings kyrkor. Inte alla kyrkor har haft en kyrkguide tillgänglig och ibland har kyrkguiderna varit gamla, haft ett ålderdomligt språk eller på annat sätt varit bristfälliga.
– Vi har sett att vi varit dåliga på att berätta om kulturarvet i våra kyrkor, säger Cilla Holmqvist, kommunikationschef för Svenska kyrkan i Norrköping, och fortsätter:
– Samtidigt är det ett av våra uppdrag att förvalta och berätta om våra fantastiska kyrkobyggnader och kyrkogårdar. Kulturarvet är ett av de områden som allmänheten har en hög förväntan på att vi ska förvalta och förmedla, det har vi sett i undersökningar av vad allmänheten uppskattar Svenska kyrkan för.
Nu är ambitionen att det ska bli enklare att lära sig om kyrkorna och deras historia och att all information så småningom ska finnas samlad på ett och samma ställe. I Norrköping finns 25 kyrkor, 7 kapell och 23 kyrkogårdar.
– Det är ett stort arbete. Så det kommer att ta tid innan alla kyrkor och kyrkogårdar finns på plats. Men vi har stor energi i det här projektet och vi märker att människor är intresserade av appen och tycker att den är spännande. Det är lite av en trend vi ser idag att människor intresserar sig för historia. Vi ser det i till exempel TV-program, säger kommunikationschefen.
Appen kommer att ge pushnotiser när en ny kyrka eller berättelse har lagts in.
– Vi vill gärna få människor att komma ut och upptäcka vad som finns i våra kyrkor och på kyrkogårdarna. Det ska vara spännande att använda appen, säger Holmqvist.
Med tanke på användarvänligheten finns alla texter även inlästa. Artisten och programledaren Daniel Forsberg har fått uppdraget.
I framtiden skulle appen Kyrkovarvet även kunna omfatta andra städer.
– Det är flera kollegor i församlingar i andra städer som varit intresserade av att vara med och utveckla appen vidare. Det ser ljust ut för framtiden, konstaterar Cilla Holmqvist.
Ett liknande projekt har aldrig tidigare gjorts i Sverige. Svenska kyrkan erbjuder en app för att hålla koll på kyrkornas kalendarium, men en satsning på kyrkans kulturarv, som i appen ”Kyrkovarvet”, har aldrig gjorts tidigare.
– Nej, Norrköping är först med detta, säger Holmqvist.
NU 64 lockade massorna till Norrköping
Sommaren 1964 strömmade närmare en halv miljon människor till den stora utställningen NU 64 på Himmelstalundsfältet när Norrköping skulle marknadsföras som Framtidsstaden.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om NU 64.
Här finns länkar till de övriga krönikorna.
(De nybyggda mässhallarna och utställningstälten på NU 64. Okänd fotograf. Ur drätselkontorets arkiv i Norrköpings stadsarkiv)
De kämpar mot en flytt från Skiöldska huset
Stadsmuseets personal vänder sig mot förslaget att flytta från Skiöldska huset. ”Det sker över våra huvuden”, säger de.
Läs artikeln: Folkbladet
(2019-10-21)
Anna-Lena Grusell blir ny bibliotekschef i Norrköping
Anna-Lena Grusell blir ny bibliotekschef i Norrköpings kommun. Hon tillträder tjänsten i början av februari 2020.
– Jag ser fram emot att få utveckla bibliotekens fina verksamhet tillsammans med alla engagerade bibliotekspersoner. Biblioteken finns för alla genom hela livet. Kulturen, trovärdigheten och mötesplatserna, som biblioteksarenan erbjuder, kan bidra än mer i det ständigt pågående samhällsbyggandet, säger Anna-Lena Grusell.
Anna-Lena Grusell har rötterna i södra Dalarna men bor sedan sex år tillbaka åter i Östergötland och arbetar som verksamhetschef för turism, kultur, fritid samt bibliotek i Åtvidabergs kommun. Innan dess jobbade hon som chef för besöksservice vid Världsarvet Falu Gruva och var under 13 år bland annat marknadschef på Vildmarkshotellet.
– Anna-Lena har en gedigen chefserfarenhet och en bred kompetens inom kulturverksamhet. Tillsammans med de otroligt duktiga biblioteksmedarbetarna ser jag att hon kommer att fortsätta utveckla Norrköpings bibliotek för att nå nya målgrupper och öka den digitala delaktigheten, säger Maria Modig, kultur- och fritidsdirektör.
Anna-Lena Grusell efterträder Birgitta Hjerpe som gick i pension den 1 september.
Nya staden på Saltängen
I början av 1600-talet delades gratis tomter ut norr om Strömmen och nybyggarna slapp betala skatt. Nya staden på Saltängen blev snart ett av Norrköpings mest fashionabla bostadsområden.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hertig Johan av Östergötland och hans nya stad på Saltängen.
Här finns länkar till de övriga krönikorna.
(Hamnen med Saltängen i bakgrunden. Efter J. F. Martins kopparstick omkring år 1800. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Badhusen en fråga om renlighet
Vid Bergsbron öppnade för 200 år sedan ett badhus med fyra badkar och en trappa ned till Strömmen. För 50 år sedan togs första spadtaget för Centralbadet med plats för 2 000 badgäster.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om badhusen i Norrköping.
Här finns länkar till de övriga krönikorna.
(Kallbadhuset vid Refvens grund till vänster och Nya Badhuset på andra sidan Strömmen till höger år 1882. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kulturpersoner på Norrköpings gatuskyltar
En lång rad gator och platser i Norrköping är uppkallade till minne av gamla Norrköpingsbor. De allra flesta som hedrats på detta sätt är politiker och företagsledare – och ofta har de gjort donationer till staden.
Från och med namngivningen av gator i Klockaretorpet 1974 har dock även kulturpersonligheter fått ge namn åt gator, exempelvis författarna Moa Martinson och Albert Engström, samt operasångerskan Matilda Jungstedt och lokalrevyartisten Calle Lindström.
Vem vet vilka svenska subkulturer och deras modetrender som kommer att hittas på gatuskyltarna i framtiden. Musiken har ju redan börja ta plats där, men eftersom gator inte bör namnges efter levande personer kommer det att dröja innan det kan bli aktuellt med Plura Jonssons gata, Markus Krunegårds väg eller Den Svenska Björnstammens park.
Lennart ”Zäta” Anderzon (1927–1989) var verksam som journalist, revyförfattare, versmakare och kåsör. Med början 1946 skrev han tusentals dagsverser i Östergötlands Dagblad och senare i Norrköpings Tidningar under signaturen ”Anderzon med Zäta”. Han samarbetade med Tjadden Hällström i över 40 år och tillsammans skrev de omkring 100 revyer och krogshower samt sketcher för bland andra Kar de Mumma, Git Gay och Anita Lindblom.
Carl Bergsten (1879–1935) ”har som arkitekt betytt mycket för stadens förskönande”. Han föddes i Norrköping och drev eget arkitektkontor 1904–1935. Han var därtill bland annat chef för NK:s möbelavdelning och tf. professor i arkitektur vid Konsthögskolan. Bergsten ritade huvudbyggnaderna till Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 och har ritat S:t Olofsskolan, Skandinaviska Enskilda Banken, Strömsholmens restaurang och Lithografen.
Isak Gustaf Clason (1856–1930) var professor i arkitektur vid Tekniska högskolan och byggnadsråd i Byggnadsstyrelsen. Clason fick tidigt en ledande ställning nationellt och har ritat bland annat Nordiska museet, Hallwylska palatset, Hults bruk, Norrköpings rådhus och tingshuset i Norrköping.
Konstnären och författaren Albert Engström (1869–1940) gick på Norrköpings högre allmänna läroverk 1882–1888. Engström var inackorderad på Saltängen och det var här han först lade märke till hamnbusarna, speciellt Pelle Långlata, som har gått till historien som Kolingen i Engströms skämttidning Strix. Engström blev ledamot av Svenska Akademien 1922 och hans år i Norrköping finns skildrat i flera böcker.
Den nederländska skulptören och byggmästare Hans Fleming (ca 1545–1623) bodde under många år i Norrköping. Han tillhörde tidens ledande arkitekter och ritade renässansslottet Norrköpingshus också Johannisborgs slott.
Författaren och publicisten Torsten Fogelqvist (1880–1941) växte upp i Norrköping och var pionjär inom det svenska folkbildningsarbetet. Han var rektor för Brunnsviks folkhögskola 1912–1918 därefter tidningsman i Afton-Tidningen och Dagens Nyheter. Fogelqvist efterträdde 1931 Erik Axel Karlfeldt i Svenska Akademien. Under 1930-talet och till sin död tog han starkt ställning mot nazismen, särskilt efter den tyska ockupationen av Danmark och Norge.
Justitierådmannen Per Fredrik Hertzman (1810–1884) var lokalhistoriker och skrev ”Historisk-Statistisk beskrivning över Norrköpings stad från äldre till nuvarande tid”. Hertzman skrev även, under signaturen ”Thure”, i Norrköpings Tidningar.
Operasångerskan Matilda Jungstedt (1864–1923) föddes i Norrköping och var en lysande stjärna vid Operan i Stockholm 1889–1914 (med avbrott). Hon ”ägde en fyllig och välljudande mezzosopran, sjöng intelligent och hade ett ädelt dramatiskt spel, något som gjorde henne högt uppburen som en av Operans bästa krafter”.
Johan Hinric Lidén (1741–1793) var professor i lärdomshistoria och skapade den första ansatsen till en svensk litteraturhistoria. Redan i 30-årsåldern bröts hans kroppsliga hälsa av svår sjukdom, men trots sin svåra sjukdom blev han medelpunkten i de litterära och lärda kretsarna i Norrköping. Lidén gav bland annat ut en än i dag oumbärlig förteckning över akademiska avhandlingar i Sverige. Han hade, enligt Nationalencyklopedin, tidstypiska men ganska försiktiga upplysningsåsikter.
Calle Lindström (1868–1955) föddes i Norrköping. Han var komiker, sångare, lokalrevyartist, som debuterade i Folkets park 1901. Lindström spelade in över 200 grammofonskivor och turnerade i folkparkerna fram till 1940-talet
Filosofie doktor Hjalmar Lundgren (1880–1953) var stadsbibliotekets och konstmuseets förste chef. Han kom att spela en stor roll i stadens kulturella liv och vid sidan av sin tjänst utvecklade han ett omfattande författarskap, ofta med anknytning till Östergötlands och Norrköpings kulturminnen. Lundgren lär ha sagt att ett bibliotek har tre naturliga fiender: fukt, råttor och låntagare, varav låntagarna var värst.
Moa Martinson (1890–1964) var dotter till en ogift textilarbeterska i Norrköping och växte upp i mycket fattiga miljöer i och omkring staden, något som hon har skildrat i den självbiografiska Mia-trilogin ”Mor gifter sig”, ”Kyrkbröllop” och ”Kungens rosor”. Moa Martinson slog igenom 1933 med romanen ”Kvinnor och äppelträd” och var under åren 1929–1941 gift med Harry Martinson.
Hjalmar Sandberg (1844–1923) var en välkänd kulturpersonlighet i Norrköping. Han var publicist, kritiker och översättare, och chefredaktör på Svenska Dagbladet 1888–1891. Sandberg donerade pengar till sociala ändamål och till konstmuseet i Norrköping, och skänkte sin boksamling till stadsbiblioteket. Hans arkiv förvaras i Norrköpings stadsarkiv och består bland annat av korrespondens i litterära ämnen med August Strindberg med flera.
Hans Olof Sundelius (1764–1821) var vice komminister i S:t Olai församling. ”Sundelius märkligaste insats blev hans stadshistoriska arbete ’Norrköpings minne’, publicerat 1798. Bedömt efter de förutsättningar, under vilka verket tillkom, är det av stort intresse för studiet av Norrköpings stadshistoria”, ansåg Sven Lutteman. Kyrkoherde Palmaer noterade i dödboken att Sundelius även ”gagnade tusentals människor genom sina medicinska kunskaper, sin rådighet och oegennytta”.
Karin Swanström (1873–1942), född i Norrköping, var skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Anställd som konstnärlig ledare och chef för SF:s filmproduktion i SF:s studio Filmstaden 1933–1941. Hon anses vara en av de mest betydelsefulla kvinnorna inom svensk filmhistoria.
Boktryckaren Wilhelm Wiberg (1860–1934) har i talrika akvareller, oljemålningar och teckningar avbildat äldre bebyggelse och miljöer i sin hemstad. Han byggde upp en stor samling Norrköpingsbilder av egna målningar, reproduktioner och fotografier, som i dag finns på Norrköpings stadsmuseum.
Nils Åberg (1888–1957) föddes i Norrköping och efter studentexamen 1907 påbörjade han studier i Uppsala där han senare doktorerade i arkeologi 1912. Han var professor i nordisk och jämförande fornkunskap vid Stockholms högskola 1949–1953 och är den inom svensk arkeologi som mest konsekvent tillämpat typologisk datering – antagandet om ett samband mellan föremåls likhet och deras närhet i tid.