Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kvarteret Jollen
Kvarteret Jollen i Lindö namngavs den 8 maj 1967.
Namngrupp ”sjöfart, fartyg och fartygsdelar”.
Hötorget
Vid Hötorget sålde bönderna hö till stadsbefolkningen. Senare övertog Stortorget denna roll. Att Hötorgets har en sned avgränsning i norr beror på att Södra Plankgatan på 1800-talet löpte snett intill kvarteret Spinnrocken där stadsplanket tidigare stått. Namnet är känt sedan 1899.
Kvarteret Storgatan
Kvarteret Storgatan i Gamla staden var namngivet 1728.
Detta märkliga kvartersnamn kanske kommer sig av att kvarteret skapades då Storgatan (senare kallad Drottninggatan) drogs fram mellan Saltängsbron och Södertull på 1640-talet, rakt genom den medeltida, oregelbundna stadsplanen.
(Kvarteret Storgatan vid korsningen Drottninggatan – Nya Rådstugugatan. Vykort)
Kvarteret Lammet
Kvarteret Lammet i Marielund namngavs den 5 maj 1898.
Namngrupp ”djur”.
(Norra Flickläroverket, senare Pihlska skolan, i kvarteret Lammet. Vykort)
Södra Promenaden
Den äldsta delen av Södra Promenaden anlades 1869 och förlängdes på 1870- och 1890-talet. Den hette från början Sydvästra Promenaden (senare Västra Promenaden) och Södra Promenaden (öster om Drottninggatan) tillkom 1881. År 1958 fick hela sträckningen namnet Södra Promenaden i den stora namnrevisionen. Promenaderna fick behålla sina ”väderstrecksnamn” med hänsyn till den centrala ställning namnen ”intar i norrköpingsbornas medvetande” och att de hade ”en verklig funktion för underlättandet av orienteringen.”
(Södra Promenaden vid förra sekelskiftet. Foto: Carl Nilsson. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Kroken
Kroken finns med bland kvartersnamnen i Nordantill 1729.
Namnet tros syfta på ”Strömmens krökande lopp utanför området”.
(Järnbrofallet med kvarteret Kroken till höger. Vykort)
Drottninggatan
Drottninggatan öppnades 1648 som en del av den nya stadsplanen och kallades då ”gatan från Nya stadsbron och till Södra tullporten”. I ett köpebrev 1660 kallas den för ”Drotnings gathen” och drottningen som åsyftas är Kristina (1626–1689). Hon bekräftade 1645 den av förmyndarregeringen 1641 fastställda stadsplanen av generalkvartermästare Olof Hansson Örnehufvud, efter vilken staden skulle regleras. Gatan kallades ibland Söder Storgata (och Kungsgatan kallades motsvarande Norr Storgata). Sträckan norr om Strömmen hette Järnvägsgatan 1866–1958.
(Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Kvarteret Gryt
Kvartersnamnet Gryt finns dokumenterat 1878.
Här fanns Gryts kvarn redan 1487 och den stod kvar ännu 1719. I början av 1800-talet köpte Lars Johan Söderberg och Janne Arosenius kvarntomten och uppförde en modern yllefabrik här. Firman Söderberg & Arosenius blev snabbt Norrköpings största industri och Sveriges största ylletillverkare. Senare köpte Norrköpings Bomullsväveri tomten för att bygga ett nytt spinneri och Tuppens stora fabriksbyggnad stod klar 1861. Namnet Gryt sägs ha kommit av ett gryt, det vill säga ett stenkummel eller stenröse, som funnits här.
(Gryts fabrik i kvarteret Gryt. Okänd fotograf. Ur fotosamlingen Gamle Swartzens Minnen, Norrköpings stadsarkiv)
Torggatan
Torggatan leder till Tyska torget och fanns redan 1769, men var då namnlös. Namnet Torggatan återfinns första gången i drätselkammarens protokoll 1881 och gatan har sedan dess kallats så.
(Torggatan, åt vänster, och nuvarande Fleminggatan, år 1941. Foto: Carl Werngren)
Packaregatan
Packaregatan i Sylten namngavs den 29 april 1970.
Namnet hör till gruppen ”hamnverksamheter”.
(Öhmanskajen i Norrköpings hamn)
