Norrköpings gatunamn

Det är inte ofta man behöver sprätta upp böcker nuförtiden, men det krävdes en kniv för att kunna läsa om bebyggelsenamnen i Östra Husby socken.

Jag är nu alltså framme vid bokens sista kapitel – för andra gången!

I första omgången gick jag igenom de kommunala handlingarna för att få fram namngivningsår och motiveringar till namnvalen (som tyvärr fanns i allt för få fall).

I andra rundan gick jag vidare med böcker (inte minst ortnamnslitteratur), tidningsartiklar, kartor och databaser m.m. samt Institutet för språk och folkminnens stora ortnamnsregister.

Nu återstår genomgång n:o 3 då jag ska ta hand om alla ilsket gulmarkerade ”Varför?”, ”Kolla upp!” och ”Skriv mer!”

Har flyttat ut kontoret till skuggan i trädgården. Just nu arbetas det med vägarna i Kårtorp.

På plats i Norrköpingsrummet på stadsbiblioteket för att se om telefonkatalogerna och taxeringskalendrarna är framkomliga vägar för att hitta tidiga belägg för gatunamn i Krokek och Skärblacka.

Den 29 juli 1030 stupade den norske kungen Olof Haraldsson i slaget vid Stiklestad. Han blev senare helgonförklarad och skyddshelgon för bland annat Norrköping där S:t Olofsgatan i Söderstaden 1921 uppkallades efter honom. Även Olai Kyrkogata i Gamla staden bär sedan 1958 – via S:t Olai kyrka – hans namn.

(Staty av Sankt Olof i kyrkan i byn Sankt Olof i Skåne. Foto: David Castor)

År 1422 nämns fyra gator i ett och samma dokument: Stadsgatan, Tvärgatan från norr till söder mellan kyrkorna samt ”bägge kyrkogårdsgatorna”.

Stadsgatan gick i nord-sydlig riktning som en äldre motsvarighet till Drottninggatan (fast längre österut).
Tvärgatan gick som namnet anger mellan S:t Olofs kyrka (S:t Olai) och S:t Johannes kyrka (Hörsalen).
Kyrkogårdsgatorna har gick mot SO och SV från kyrkogården kring S:t Olofs kyrka.

Beteckningen ”tvärgatan från norr till söder mellan kyrkorna” visar att gatorna inte alltid hade namn i modern bemärkelse utan ofta beskrivningar.

(Modell över det medeltida Norrköping, Norrköpings stadsmuseum)

År 1350 nämns för första gången ett gatunamn i Norrköping: Norra allmänningsgatan. Gatan tros ha gått österut från Gamlebro och passerat norr om S:t Olai kyrka.

Allmänningsgator var viktiga genomfartsleder och handelsgator. Norra allmänningsgatan förutsätter förstås en Södra allmänningsgatan och det är troligen den gata som gick mot sydöst från Gamla torget och som omväxlande kallas Söderköpingsgatan och enbart ”allmänningsgatan”.

(Modell över det medeltida Norrköping, Norrköpings stadsmuseum)

I dag presenterade Norrköpings Stadsmusei Vänner sitt program för hösten och vintern. Välkomna till Norrköpings stadsmuseum den 18 januari kl. 14.00!

Nu har rondellen i korsningen Albrektsvägen – Gamla Övägen fått sitt namn: Borgmästarrondellen. Namnet är hämtat från det närbelägna äldreboendet Borgmästaregården.

Rondellen har också fått rejäla skyltar med namnet på. Övriga rondeller har inga skyltar så det kanske är en ny trend. Har ni sett om det satts upp namnskyltar i någon annan rondell på sista tiden?

Den 22 juni 1983 namngavs Bäckängsvägen, Järngruvevägen, Klumpstugevägen, Kopparbovägen och Litorinavägen i Kopparbo i Kolmårdens landsbygd.

Bäckängsvägen hade kallats så i lång tid. Järngruvevägen fick sitt namn av att det under 1600-talet hittades järnmalm i berget Klumpen nordost om Kopparbo. Klumpstugevägen efter den äldsta stugan i området som sedan minst 150 år hade kallats Klumpstugan. Kopparbovägen var den enda farbara vägen in till området Kopparbo. Litorinavägen anknyter till Litorinahavet, som Östersjön kallades 8000-1000 f.Kr. Havet hade då sin strandlinje något söder om vägen och där har gjorts fynd av trindyxor från stenåldern.

(Flygfoto över Kopparbo, cirka 1952. Foto från sajten Kopparbo – förr och nu, http://www.kopparbo.se/)