Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Majviksgatan

Majviksgatan

Den 29 oktober 1959 namngavs Majviksgatan i Skarphagen.

Majvik var 1931 en avstyckad fastighet i Skarphagen (även kallad Gustafsberg Nr 3).

Energigatan

Energigatan

Den 28 oktober 1982 namngavs Energigatan på Händelö.

Namnet syftar på det intilliggande värmeverket Händelöverket som byggdes 1982 och är ett av Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk. Det producerar fjärrvärme till Norrköping och Söderköping.

Eskilsvägen

Eskilsvägen

Den 23 oktober 1956 namngavs Eskilsvägen i Skärblacka.

Vägen fick sitt namn efter Eskil Andersson (1865–1944), direktör i Östergötlands Enskilda Banks avdelningskontor i Skärblacka och ordförande i Kullerstads kommunalnämnd till 1943. Han var även ledamot av landstingsfullmäktige 1910–1934. Vägnamnet var redan vedertaget då det fastställdes 1956 och är känt första gången 1954. En bit av vägen hette Källvägen fram till 1968.

Hultet

Hultet

Den 18 oktober 1945 namngavs Hultet i Kneippen.

Hultet var under början av 1900-talet en nöjespark med serveringspaviljonger, dansbana och friluftsscen. Här låg också ett 37 meter högt vatten- och utsiktstorn, ritat av Werner Northun och byggt 1897–1898. Hela anläggningen revs 1936. År 1945 erhöll den kvarvarande parken det i dagligt tal använda namnet Hultet och 2014 beslutades ännu en gång om namnet.

Du Rietzvägen

Du Rietzvägen

Den 14 november 1935 namngavs Du Rietzvägen i Lindö.

Gatan fick sitt namn till minne av ”Lindö villasamhälles skapare grosshandlaren C. Th. Du Rietz”. Carl Teodor Du Rietz (1852–1924) i Norrköping köpte 1899 Lindö säteri med de underlydande hemmanen Skår och Rosendal. Samma år  bildade han AB Lindö Säteri vars ändamål var att sälja tomter som styckades av från gården. ”Hans målsättning torde ha varit att vid Bråviken utanför Norrköping skapa ett samhälle, som kunde jämföras med Saltsjöbaden utanför Stockholm”, heter det i minnesskriften Lindö fastighetsägareförening 50 år.

Almstaplan

Almstaplan

Den 11 oktober 1928 namngavs Almstaplan i Marielund.

Almstaplan anlades i den så kallade Almstadjorden mellan Finspångsvägen och Stockholmsvägen. Gården Almstad omtalas i början av 1800-talet.

Samtidigt namngavs Almstagatan som löper förbi den lilla parken.

Formaregatan

Formaregatan

Den 10 oktober 1957 namngavs Formaregatan i Hageby.

Namnet hämtades ur gruppen ”byggnadsarbetare” liksom de flesta gatunamn i stadsdelen.

Gruvstugevägen

Gruvstugevägen

Den 3 oktober 1990 namngavs Gruvstugevägen i Kolmårdens landsbygd.

Namnet minner om tidigare gruvbrytning i trakten. Området kallas Gruvstugan efter kronotorpet med samma namn som är känt från 1825.

Faktoriparken

Faktoriparken

Den 1 oktober 2015 namngavs Faktoriparken i Berget.

”Parknamnet har föreslagits utifrån närheten till det område, Lax- och Kvarnholmarna, där Kronan omkring år 1600 anlade några faktoriverkstäder som senare kom att bli bland annat mässingsbruk.”

Alfred Nyréns väg

Alfred Nyréns väg

Den 23 september 1952 namngavs Alfred Nyréns väg i Åby.

Vid vägen bodde skomakaren Alfred Nyrén (1867–1955) som var den förste kassören för Kvillinge kommuns sjukkassa. Han var även ordförande i fattigvårdsstyrelsen fram till 1930 och han satt i landstingsfullmäktige 1914–1917.