Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kvarteret Blåhuvan
Kvarteret Blåhuvan i Smedby namngavs den 4 januari 1956.
Namngrupp ”fjärilar”. Namnet på detta nattfly syftar på att huvudet och främre delen av mellankroppen är blåvioletta.
Slottsgatan
Slottsgatan finns med på 1769 års karta och löper i riktning mot ruinen av Johannisborgs slott.
Det befästa slottet började uppföras i början av 1610-talet som residens för hertig Johan av Östergötland (1589–1618) och stod färdigt 1639. Slottet ritades av Hans Fleming och bestod av två stycken trevåningsbyggnader med flyglar omgivna av vallar och vallgravar som bildade en femuddig stjärna. Johannisborg brändes ner av ryssarna 1719 och revs sedan. Enligt Arthur Nordén hörde Slottsgatan till de namn som fanns redan före 1769.
Kvarteret Gladan
Kvarteret Gladan i Söderstaden namngavs senast 1906.
Namngrupp ”fåglar”.
(Nelinsgatan 19 i kvarteret Gladan 1955. Ur Östergötlands museums samlingar)
Tunnbindaregatan
Tunnbindaren mäster Söderström var enligt mantalslängden 1765 ägare till tomterna Gördeln Nr 11 och Valnöten Nr 6 vid gatan och han fick tydligen ge namn till den. Tunnbindaregatan är känd första gången på 1769 års kartor.
(Tunnbindaregatan norrut från Bredgatan. Okänd fotograf)
Källhagsvägen
Källhagsvägen i Åby namngavs den 29 december 1961.
Källhagen var ett torp som låg i närheten av en källa. Den var känd för att aldrig torka in eller frysa. Torpet finns kvar ännu i dag på Källhagsvägen 11.
(Torpet Källhagen i slutet av 1940-talet. Foto: privat)
Kvarteret Kopparhammaren
Kvarteret Kopparhammaren i stadsdelen Berget var namngivet 1729.
År 1695 anlade Petter Wetterberg (ca 1665–1714) här en kopparhammare där allt stadens grövre kopparsmide kom att utföras. Petter Wetterberg, som var kopparslagarmästare och rådman, arrenderade även under sju års tid Holmens Bruk och var året före sin död Norrköpings näst förmögnaste man. Hans änka Dionysia Stockenström (1665–1732) drev den stora kopparhammarrörelsen vidare.
(Kvarteret Kopparhammaren till vänster och Kåkenhus till höger år 1920. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Luntgatan
Luntgatan finns med på kartorna 1769 och vid gatan har ett luntmakeri legat i äldre tid. År 1626 tillverkades luntor för arméns räkning vid Norrköpings repslagarbana. Luntor var impregnerade snören som tändes då man avfyrade musköter och kanoner.
(Luntgatan söderut från Bråddgatan)
Kvarteret Konstantinopel
Kvarteret Konstantinopel i Gamla staden var namngivet 1728.
De andra kvarteren med geografiska namn ligger i närheten av hamnen och namnvalet saknar rimlig förklaring. Edward Ringborg gjorde ändå ett försök utifrån det faktum att borgmästare Jacob Ekbohm 1728 ägde tomt nr 1 i kvarteret: ”Måhända ville man hedra den förträfflige borgmästaren genom att i kvadratens namn antyda, att han var en ’hederpascha’. Förklaringen kanske är allt för långsökt men någon närmare förklaring till det besynnerliga namnet står ej författaren f.n. till buds.”
(Holmens bruks gamla bomullslager i kvarteret Konstantinopel år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Rådstugan
Kvarteret Rådstugan i Gamla staden var namngivet 1728.
Fram till stadsbranden 1655 låg stadens rådstuga vid Gamla torget och därefter höll stadens styresmän till i provisoriska byggnader, men när staden återuppbyggdes efter ryssarnas härjningar 1719 uppfördes ett nytt rådhus i det kvarter som skulle få namnet Rådstugan. Det två våningar höga stenhuset stod klart 1734 och inrymde bland annat rådhusrätt, kansli, arkiv, stadsvaktens rustkammare och stadskällaren. År 1906 beslutade stadsfullmäktige att bygga ett nytt rådhus på samma plats och 1910 invigdes det nuvarande rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason.
(Gamla rådhuset i kvarteret Rådstugan. Fotograf okänd. Ur fotosamlingen Gamle Swartzens Minnen, Norrköpings stadsarkiv)
Kvarteret Paraden
Kvarteret Paraden i Gamla staden var namngivet 1728.
Enligt Arthur Nordén har kvarteret mitt emot det äldsta rådhuset fått sitt namn efter ”mönstringar, som höllos med stadsvakten eller borgargardet på torget”. Borgargarden var militära styrkor som städernas borgerskap satte upp. Under medeltiden kunde dessa spela en betydelsefull roll, men senare användes de främst vid försvaret av fästningsstäder och för att upprätthålla ordningen. Vid exempelvis bemärkelsedagar inom kungahuset samlades borgargardet på Gamla torget och marscherade till Tyska torget, där parader hölls.
(Korsningen Repslagaregatan-Dalsgatan med kvarteret Paraden i bakgrunden 1920. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
