Norrköpings historia

Boken Staden vid Strömmen. Berättelser ur Norrköpings historia innehåller Peter Kristenssons 40 första stadshistoriska krönikor i Folkbladet. Den kommer ut den 25 november 2021 – förhandsbeställ den redan nu till rabatterat pris!

Arbetet pågår för fullt med den tredje, utökade upplagan av Norrköpings gatunamn. Retlig nog är det fortfarande en hel del namn som jag saknar information om – men med er hjälp kanske antalet kan minskas!

Har du koll på bakgrunden till något av nedanstående namn? Jag tar gärna emot fakta, teorier och vilda gissningar liksom tips på vem som kan veta eller var svaret kan finnas.

Skriv en kommentar eller mejla info@klingsbergsforlag.se. Tack på förhand!
/Peter Kristensson

* Sylten:
Surgatan

* Fiskeby:
Pildammsvägen

* Lagerlunda:
Fogdegatan
Rosentäppan

* Lindö:
Gastsmygen
Långsmygen
Tallskogsvägen

* Smedby:
Hagåkersgatan
Hemhagsgatan
Hustomtebacken
Lillängsgatan
Nyängsgatan
Storängsgatan
Tjusarbacken
Vindbacken
Åsbacken

* Jursla:
Byvägen
Vårbackavägen

* Krokek:
Hagstuguvägen

* Skärblacka:
Skogängsvägen

* Strömsfors:
Snäckvägen
Sätervägen

* Svärtinge:
Gullhultsstigen
Källstigen

* Åby:
Häradsvägen
Sommarvägen
Svedvägen
Tallhällsvägen

* Östra Husby:
Sandebovägen
Ängebyvägen

* Borg:
Lyckebovägen
Rydsätersvägen

* Kvillinge landsbygd:
Bäcktorpsvägen
Cylindervägen

* Skärblacka landsbygd:
Lövviksvägen

* Vikbolandets landsbygd:
Gränsvägen
Vårdkasevägen

* Öbonäs-Kårtorps landsbygd:
Vingavägen

År 1904 inleddes spårvagnseran i Norrköping när ”Gamla ettan” och nio likadana vagnar började trafikera stadens gator. Det kostade tio öre att åka med.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings spårvagnstrafik genom historien.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(En spårvagn passerar Skvallertorget. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Människorna som bodde vid Strömmen på bronsåldern har lämnat efter sig spektakulära spår. Norrköping är i dag den stad i världen som har flest hällristningar.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hällristningarna.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Hällristningar vid Leonardsberg år 1921. Foto (troligen): Arthur Nordén. Foto: Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

I mars 1917 utsågs Carl Swartz till statsminister i ett mycket svårt politiskt läge med världskrig, hungerkravaller och rösträttskrav.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Carl Swartz.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Foto av Carl Swartz ur konsul Gustaf Eklunds porträttsamling i Norrköpings stadsarkiv; Carl Milles granitbyst av Carl Swartz från 1916. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)

Tidigare okända hällristningar har upptäckts vid Himmelstalund. De hittades i samband med en arkeologisk schaktövervakning med anledning av att gångspängerna av trä som finns kring hällarna ska utökas. I dag dokumenterades ristningarna för första gången.

Vid dokumentationen målas ristningarna upp med vit krita och ritas sedan av på stora plastark. Det är fortfarande inte bestämt om hällristningar kommer fyllas i med röd färg så småningom eller om de får förbli omålade.

– Det är alltid lika roligt när det görs nyfynd av hällristningar. Att vara kanske den första på 3 000 år som ser en ristning är alltid lika fascinerande. Det är extra roligt när det kommer nya ristningar på Himmelstalund. Det är ett otroligt hällristningsrikt område och bilderna blir bara fler och fler. Även på de hällar som varit framtagna sedan tidigt 1900-tal hittar vi ibland tidigare okända ristningar, säger Theres Furuskog, antikvarie på Norrköpings stadsmuseum och specialiserad på hällristningar.

Dagens dokumentation utförs av Theres Furuskog och Sven-Gunnar Broström, specialist på inventering och dokumentation av hällristningar. Bland de nyupptäckta figurerna finns skepp, människofigurer och en orm.

–  Av de nya motiven är nog ormfiguren mest intressant. Det är inte helt ovanligt med ormmotiv, men denna är den första på hällarna vid Himmelstalund. Ormen ser också ut att ha munnen öppen vilket ger det hela en extra dimension. Attackerar den något eller ville man bara förstärka att det var just en orm som ristades? frågar sig Theres Furuskog.

(Foto: Norrköpings stadsmuseum)

(2021-06-22)

I dag beslutade kultur- och fritidsnämnden att låta Norrköpings skolmuseums stödförening fortsätta sin verksamhet på Lilla Hemgården.

Norrköpings skolmuseum invigdes 1993 i Knäppingsborg och har sedan 2000 legat i Oskarsskolan. Norrköpings skolmuseums stödförening fick efter beslut i kultur- och fritidsnämnden i december 2020 avsluta sitt uppdrag att förevisa och förvalta den kommunala skolsamlingen i Oskarsskolan. Anledningen är att kommunen har ett behov av fler skollokaler. Det kommunala fastighetsbolaget Norrevo har fått uppdraget att iordningsställa Oskarskolan för framtida skolverksamhet. I samband med att föreningens uppdrag avslutades återgick samlingen till att ligga under Norrköpings stadsmuseums ansvar. Efter beslutet har kultur- och fritidskontoret under våren fortsatt arbetet för att hitta en framtida lokal för skolmuseet och driftsform.

– Vi har haft en konstruktiv och bra dialog med stödföreningen för att hitta en ny lokal till skolmuseet, säger Åsa-Karin Svensson, enhetschef kultur, event och fritid.

– Vi är mycket glada för att vi hittat en lösning för skolmuseets fortsatta verksamhet. Det är ett uppskattat museum och Lilla Hemgården blir en bra och publikvänlig miljö för museet, säger Olle Johansson (S), ordförande för kultur- och fritidsnämnden.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade i dag att godkänna Lilla Hemgården vid Saltängsgatan som lokalförslag för skolmuseet, och att ge Norrköpings skolmuseums stödförening möjlighet till nytt uppdragsbidrag när de återupptagit sin verksamhet i nya lokaler. Norrköpings skolmuseums stödförening har bekräftat sitt intresse av att fortsätta driva skolmuseet i Lilla Hemgården.

– Vi är positiva till det, säger kassören Bodil Nörve Bengtsson till Folkbladet.

Det kan dröja ett år innan allt är på plats. Museets samlingar packas under tiden ned och fraktas till Hallarna för förvaring och gallring.

(Norrköpings skolmuseums 1800-talsrum. Foto: Norrköpings skolmuseum)

(2021-06-17)

Kommunstyrelsen har beslutat att dela ut Norrköpings kommuns hedersmedalj Honoris Causa – S:t Olofsmedaljen, till löparen Frida Södermark och till krögarna Morgan Lundin och Emelie Jeppsson.

Ultralöparen Frida Södermark får utmärkelsen med följande motivering: Efter att ha sprungit sin första mil som 28-åring har Frida Södermark tagit sig till den yttersta världseliten i ultralöpning och tillhör idag det svenska landslaget i 100 km löpning. Till hennes framgångar hör bland annat fem SM-guld, ett VM-silver och ett EM-guld i lag på distansen. Hennes utveckling visar att omfattande livsstilsförändringar är möjliga även sent i livet, något som hon själv gärna framhåller i samtal med andra.

Att införliva löpträning i vardagslivet har blivit ett utmärkande drag för Frida Södermark, som dagligen kan lägga flera mil under fötterna mellan affärsmöten, föreläsaruppdrag och föreningsaktiviteter. Med sin egen historia som talande exempel inspirerar hon människor både inom och bortom Sveriges gränser och har upprepade gånger bevisat att omöjligheter är till för att övervinnas.

Krögarparet Morgan Lundin och Emelie Jeppsson får utmärkelsen med följande motivering: Morgan Lundin och Emelie Jeppsson är välmeriterade i restaurangbranschen och har arbetat på en rad toppkrogar i Europa och USA. Sedan 2012 driver de tillsammans den populära lunchrestaurangen Lingon & Dill i Skärblacka, och har med både den och omtyckta glass- och caféverksamheter lockat matintresserade gäster från när och fjärran ut på den östgötska landsbygden.

Allra mest omtalat är paret kanske för sina grillkunskaper, där de med sitt lag Lingon & Dill BBQ team bland annat tagit två SM-guld i Göteborg 2017, två VM-guld i Limerick samma år och ett VM-guld i Houston 2018. Lundin och Jeppsson har också deltagit i tillagningen av Nobelmiddagen i Stockholms stadshus, vilket har återspeglats i deras eget alternativ till julbord som återkommande dukats upp i restaurangen i Skärblacka.
Genom sina förtjänstfulla insatser bidrar de till att sätta Norrköping och Skärblacka på både den nationella och internationella restaurangkartan, samtidigt som kommuninvånarna ges fantastiska möjligheter att avnjuta resultaten.

Förra året fick författaren Emelie Schepp och företagaren och konstsamlaren Mikael Ståhl Honoris Causa – S:t Olofsmedaljen.

(2021-06-08)