Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Odenvägen
Odenvägen i Krokek namngavs senast 1965.
Namngrupp ”fornnordisk mytologi”. Oden var den främste bland asagudarna och härskare i Valhall – både krigsgud, dödsgud och visdomsgud. Spjutet Gungner, hästen Sleipner och spejarkorparna Hugin och Munin hörde till hans attribut.
Kvarteret Katten
Kvarteret Katten i Kneippen var namngivet 1897.
Namngrupp ”djur”.
(Industrifastighet i kvarteret Katten år 2021. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Putsaregatan
Putsaregatan i Hageby namngavs den 19 maj 1960.
Namngrupp ”byggnadsarbetare”.
Kvarteret Prinsen
Kvarteret Prinsen i Östantill var namngivet 1728.
I kvarteret bodde på 1720-talet ”salig Printzens änka” Christine Carnegie (1668–1738), som hade varit gift med Olof Pettersson Printz (1667–1712), kyrkoherde i Drothem i Söderköping. De var båda födda i Norrköping.
Kvarteret skrevs från början Printzen och stavningen borde kanske inte ha moderniserats eftersom den går tillbaka på ett personnamn.
(Kvarteret Prinsen utmed Knäppingsborgsgatan. Foto: Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Bergslagsvägen
Bergslagsvägen i Skärblacka fick detta namn officiellt senast 1945.
Detta var landsvägen mot Bergslagen, det vill säga Norra Östergötlands bergslag med Vånga, Risinge, Hällestad och Godegård.
Säckgatan
Säckgatan i Rambodal namngavs den 16 maj 1991.
Gatan är en säckgata, det vill säga en gata med vändplan. Enligt namnberedningens protokoll var namnet var en nödlösning: ”Då det är svårt att hitta ett namn med anknytning till området och gatan ifråga enligt nuvarande översiktsplan kommer att förbli en säckgata även i framtiden föreslås att gatan även får namnet Säckgatan.” Namnet har en dubbel betydelse och anknyter även till namngruppen ”jordbruk” som används i stadsdelen.
Kvarteret Jungfrun
Kvarteret Jungfrun på Saltängen har fått sitt namn senast 1729 av Jungfrubron, som från åtminstone slutet av 1600-talet band samman Saltängen och Skeppsholmen, tidigare kallad Prästholmen. Arthur Nordén ansåg att nunnorna i Askeby hade låtit bygga bron till holmen, som klostret ägde, och att kvartersnamnen Jungfrun, Munken och Nunnan var kopplade till klostret. I början av 1800-talet fylldes Lillån igen och Skeppsholmen blev en del av Saltängen.
(Vy från Hamnbron mot Norra kajen med Centralföreningens magasin och kontor år 1929. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Ingelstagatan
Ingelstagatan i Butängen och Lagerlunda namngavs den 14 maj 1959.
Vägen löpte till Ingelstad gård. Ingelstad (eller Ingelsta) är känt sedan 1400-talet. År 1910 köpte Norrköpings stad gården och Ingelstadjorden blev senare uppdelad i industri- och handelsmark där företag kom att etablera sig.
Vägen från Norrtull har sedan åtminstone 1700-talet kallats ”vägen till Ingelsta och Ståthöga”. Gatusträckan närmast staden hette i början av 1900-talet Änggatan och sedan Ingelstavägen 1928–1959.
Kvarteret Proppen
Kvarteret Proppen i Ingelsta namngavs den 13 maj 1959.
Namngrupp ”elektriska termer”.
Vasaparken
Vasaparken i Söderstaden namngavs den 12 maj 1921.
”Detta namn har ju dels en oomstridd god historisk klang och dels sitt berättigande särskildt för ifrågavarande stadsplaneområde, enär det står i intimt samband med de från samma tidsskede av Sveriges historia härstammande benämningarne på två andra öppna platser inom området, nämligen Gustaf Adolfs plan och Kristinaplatsen”, konstateras i underlaget till stadsfullmäktiges beslut.
Där parken nu ligger fanns på 1800-talet handelsträdgården Fridtuna, grundad av trädgårdsmästaren Wilhelm Leykauf (1819–1882) som planterade de första träden i Norra Promenaden 1858 och där hade reservträd
på rot. Senare drev Gustavianska barnhemmet ett hem för föräldralösa flickor i mangårdsbyggnaden och från 1907 fanns där även ett stort kolonilottsområde.
