Norrköpings historia
Norrköpings rådhus blev ständigt för små
Rådhusen har genom historien varit städernas viktigaste maktcentrum. I Norrköping har det funnits en rad rådhusbyggnader – både vid Gamla torget och vid Tyska torget.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings alla rådhus.
Designkungens unika byggnad kan rivas
Den må inte se mycket ut för världen. Men Mathssonska paviljongen är arkitektoniskt unik. Nu hotas dock Bruno Mathssons skolbyggnad av rivning.
Läs artikeln: Norrköpings Tidningar
Stadsantikvarien lämnar sin tjänst
Norrköpings kommun söker en ny stadsantikvarie sedan Hanna Domfors sagt upp sig efter sex år på posten. Själv blir hon konsult.
Läs artikeln: Norrköpings Tidningar
När kungaparet kröntes i Norrköping
År 1800 var allas blickar riktade mot Norrköping. Inte nog med att riksdagen återigen sammanträdde i staden – den 3 april kröntes kung Gustav IV Adolf och drottning Fredrika i S:t Olai kyrka.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om den kungliga kröningen i Norrköping år 1800.
På is och snö i Norrköping för hundra år sedan
Människor har i alla tider lekt och tävlat på is och snö. Under slutet av 1800-talet började idrotten organiseras och en rad föreningar bildades i Norrköping.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om vinteridrott i Norrköping för hundra år sedan.
Kvarteret Fiolen
Kvarteret Fiolen i Klockaretorpet namngavs den 29 januari 1973.
Namngrupp ”musikinstrument”.
Kvarteret Stabben
Kvarteret Stabben i stadsdelen Berget namngavs den 28 januari 1993.
Kvarteret Stabben fanns här redan 1729 men kom sedan att införlivas med Holmens fabriksområde. Vid namngivningen av kvarteren i Holmenområdet återuppväcktes det gamla namnet som tros komma från att det fiskades stabb (laxöring) längs strömstranden i kvarteret.
(Kopparslageri vid Kvarngatan i kvarteret Stabben. Okänd fotograf. Ur Stiftelsen Gammalt Hantverks samlingar, Norrköpings stadsarkiv)
Kvarteret Kassören
Kvarteret Kassören i Marielund namngavs den 27 januari 1942.
Namngrupp ”yrken och titlar”.
Biskop Henriks väg
Biskop Henriks väg i Norsholm namngavs den 26 januari 1989.
Namnet valdes med hänsyn till Norsholms historiska anknytning till Linköpingsbiskoparna. Henrik Tidemansson var biskop i Linköping 1465–1500. Han uppförde i slutet av 1400-talet en borg, ”biskop Henriks borg”, av vilken nu endast ruiner finns kvar. Biskop Henrik medverkade till vägbyggen inom Munkebodaområdet och ett vägparti har sedan lång tid tillbaka kallats biskopsvägen. Biskopen skrev lärodikten ”Biskop Henriks rim” om rättrådigt styre, om klok hushållning och om Tio Guds bud, och efter hans död 1500 uppstod det viss lokal helgonkult i Linköpings stift.
Blåklockevägen
Blåklockevägen i Ensjön i Tingstad namngavs den 25 januari 1968.
Namngrupp ”blommor”.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.