Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kvarteret Grävlingen

Kvarteret Grävlingen

Kvarteret Grävlingen i Marielund namngavs den 30 januari 1889.

Namngrupp ”djur”.

(Matteusskolan i kvarteret Grävlingen. Ur Fotosamlingen Gamle Swartzens Minnen, Norrköpings stadsarkiv)

Sikuddsvägen

Sikuddsvägen

Sikuddsvägen i Sikudden i Kvillinge landsbygd namngavs den 29 januari 1987.

Namnet kommer av Sikudden vilken hela området är uppkallat efter. På Sikudden i Norrviken i innersta Bråviken låg även fastigheten Sikudden som hörde till Björnsnäs.

Kvarteret Kvarnholmen

Kvarteret Kvarnholmen

Kvarteret Kvarnholmen i stadsdelen Berget namngavs den 28 januari 1993.

Namnet finns på en karta från 1751. Grunden till Holmens Bruk lades redan 1609 då hertig Johan av Östergötland startade ett vapenfaktori här. Bruket kom under Louis De Geers ledning att omfatta även mässingsbruk och kvarnar. Senare tillkom pappers- och bomullstillverkning. Så sent som 1986 flyttade Holmens sista verksamhet, papperstillverkningen, ut från Kvarnholmen, den holme som gett bolaget dess namn. År 1994 invigdes Louis De Geer konsert & kongress i den gamla pappersfabriken.

(Holmens bruk på Kvarnholmen år 1896 i nuvarande kvarteret Kvarnholmen. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Kvarteret Beckershov

Kvarteret Beckershov

Kvarteret Beckershov i Marielund namngavs den 27 januari 1942.

I kvarteret låg 1942 ännu fastigheten Beckershov, längst ut i det nordvästra hörnet av Norrköpings stads område, där ett stort antal arbetare från stadens industrier bodde. Här hade Abel Becker (död 1698) ägt jord. Han föddes i Lübeck och började som tullförvaltare i Norrköping under andra hälften av 1600-talet, gifte sedan in sig i Drags yllefabriker som han kom att leda. Becker köpte därtill upp mer än en tredjedel av kvarnkapaciteten i Norrköping, ägde Orga bruk i Vånga och var förvaltare av Lindö gods.

(Arbetarkasern i kvarteret Beckershov. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Tunavägen

Tunavägen

Tunavägen i Åby namngavs den 27 januari 1972.

”Efter namnet Tuna på fastigheter belägna något norr om gatan ifråga”.

Boktryckargatan

Boktryckargatan

Boktryckargatan i Lagerlunda namngavs den 26 januari 1961.

Namngrupp ”boktryckeri”. Fyra nya gator i norra Lagerlunda fick 1961 namn med anknytning till ”yrkesmän inom boktryckeriverksamheten” men inget specifikt motiv ges till varför. I den äldre delen av Lagerlunda hade kvarteren sedan gammalt namn efter olika yrken och de som låg närmast det nybyggda området hette Bokbindaren, Boktryckaren och Buntmakaren. Sannolikt fick de nya gatorna därför namn efter ”boktryckaryrken” och kvarteren namn som till exempel Boken, Titeln och Trycket.

(Villor på Boktryckargatan år 1964. Foto: Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Långdansgatan

Långdansgatan

Långdansgatan i Navestad namngavs den 25 januari 1968.

Namngrupp ”dans”.

Bergåsavägen

Bergåsavägen

Bergåsavägen i Kimstad namngavs den 22 januari 1993.

Namnvalet motiverades med att fastigheten Kimstad 47:1 tidigare hetat Bergåsa och att det nya planområdet ligger på en mindre bergknalle, ”dessutom finns på andra sidan Kimstadsvägen det liknande namnet Skogskullevägen.” Bergåsaområdet anlades 1936 i Alhagen söder om Kimstad kyrka.

Brandmästarvägen

Brandmästarvägen

Namnet Brandmästarvägen i Krokek är känt första gången 1965.

Gatan har fått namn av att brandmästare Karl-Erik Jönsson (1912–1992) i Norrköping hade sommarbostad här. Huset som hette Torplyckan var byggt på 1700-talet i Skärsnäs mellan Östra Ryd och Söderköping, och flyttades hit 1952. Brandmästaren bosatte sig permanent i huset sedan han pensionerats.

Lageruddsvägen

Lageruddsvägen

Lageruddsvägen i Krusenhov namngavs den 16 januari 2012.

Namnet har kommit sig av den bebyggelse som finns strax sydost om vägen. Lagerudden var ursprungligen mark som tillhörde Krusenhof.