Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kvarteret Cittran
Kvarteret Cittran i Klockaretorpet namngavs den 29 januari 1973.
Namngrupp ”musikinstrument”.
Kvarteret Laxholmen
Kvarteret Laxholmen i stadsdelen Berget namngavs den 28 januari 1993.
Namnet Laxholmen återfinns på 1751 års karta. Laxfisket var tillsammans med kvarnströmmarna viktiga faktorer bakom Norrköpings grundande och i det äldsta dokument där Norrköping nämns (1283) skänkte drottning Sofia sina rättigheter till laxfiske till nunneklostret i Skänninge.
Kvarteret Laxholmen upptas i dag helt av Strykjärnet – Holmens bomullsväveri från 1917, som sedan 1991 inrymmer Arbetets museum. Holmen verkar ha räknats som ett eget kvarter från början av 1900-talet till 1930-talet men kom sedan att införlivas med fabriksområdet Gamla Holmarna.
(Holmens bomullsväveri på Laxholmen. Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Kvarteret Äppelträdet
Kvarteret Äppelträdet i Haga namngavs den 27 januari 1942.
Namngrupp ”fruktträd”.
Gamla Lasarettsgatan
Gamla Lasarettsgatan i Såpkullen namngavs den 26 januari 1989.
Gatan ligger inne i området där Norrköpings sjätte lasarett låg. Norrköpings Centrallasarett stod färdigt i februari 1927 och ersatte då sjukhuset vid Strömbacken från 1881. I januari 1988 flyttades patienterna till det nya Vrinnevisjukhuset. Gamla Lasarettsområdet blev ett nytt bostadsområde med nybyggda bostadsrätter och nya verksamheter i de gamla landstingslokalerna. Gatans norra del hette ursprungligen Väktaregatan och hade utfart mot Södra Promenaden. Namnet utgick vid en stadsplaneändring 1968.
(Foto: Werngrens ateljé. Ur Norrköpings stadsmuseums samling)
Blåeldsvägen
Blåeldsvägen i Ensjön i Tingstad namngavs den 25 januari 1968.
Namngrupp ”blommor”.
Källvindsgatan
Namnet Källvindsgatan har tolkats som vattenkällor med vindspel att hissa hinkar med och namnet ska i så fall betyda ”gatan, där källorna med vindspelen ligga”. Arthur Nordén skrev 1913 att en gammal Norrköpingsbo berättat att ”här funnos förr ett flertal utmärkta källor, hvars friska och rikliga vatten åtskilligt öfverträffade t.o.m. det nuvarande dricksvattnet i smak”. Gatunamnet uppträder första gången 1765 i en annons i Norrköpings Weko-Tidningar och gatan är en av få som omnämns före riksdagen 1769.
(Katscha vid början av Källvindsgatan. Foto: Svensk Fastighetsförmedling)
Husebygatan
Husebygatan i Oxelbergen namngavs den 23 januari 1947.
Gatan är namngiven efter byn Huseby som enligt dokument från 1400-talet tycks ha legat inom Norrköpings stads nuvarande område.
Hagaplan
Hagaplan i Haga namngavs den 22 januari 1942.
Hagaplan och Hagagatan gick sina namn efter gården Haga. Den var först torp under Taborsberg och låg nära den plats där Rågången och Breda vägen nu strålar samman. Omkring 1918 togs gårdens mark i anspråk som kolonijord för Norrköpingsbor och kallades Taborsbergs koloniträdgårdar.
(Hagaplan år 2023)
Kvarteret Tunnan
Kvarteret Tunnan i Östantill var namngivet 1728.
”För kvadraten Tunnans namn är nog den där boende mätareåldermannen Hendrick ansvarig”, ansåg Arthur Nordén. Mätare var anställda av staden för att verkställa officiella mätningar av varor som skulle föras in eller säljas där.
(Repslagaregatan vid kvarteret Tunnan år 1953. Foto: Malmgren. Ur Östergötlands museums samlingar)
Orangerigatan
Orangerigatan fick förmodligen sitt namn av att den löper genom det som var trädgården vid Louis De Geers palats, ”Stenhuset”, som uppfördes åren 1627–1646 och var dåtidens praktfullaste privathus i Norrköping. Huset eldhärjades 1711. Enligt 1766 års mantalslängd användes kvarteret Stenhuset som tobaksplantage. Gatan finns med på 1848 års karta för första gången.